Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Det är skrämmande att se hur ägd du är av alkoholen. Lycka till med helgsupandet i alla fall, det är ingen högoddsare att det blir precis som tidigare efter ett tag men som sagt, ett stort lycka till.

Det kommer gå åt helvete som vanligt, såklart! Skrev på fyllan igår och sitter och dricker bort bakfyllan just nu. Vet inte vad jag vill längre, är livrädd att glida tillbaka, och tro mig, det är ännu mer skrämmande ur "första persons"-perspektiv att se vad som händer, spriten styr mig, jag har ingen kontroll. Går och träffar läkare och psykologer på beroendemottagningen 2 ggr 2 vecka, ska jag ta emot medicinerna som erbjuds? Antabusen och mediciner mot suget alltså. Ja, jag uttalade mig positivt om antabusen , det fungerade men jag vill klara mig utan. Tror jag. Vet själv inte vad jag vill. Jo, att vara stabil. Där har vi det .

Stabil? Punkt nummer ett för dig är att bli fri från alkoholen och drogerna och som du skriver, DU HAR INGEN SOM HELST KONTROLL!!! Du skriver också att du vill klara dig utan antabus, vad är det för larv rentutsagt? Är det för att du på något skevt vis vill bevisa för dig själv att du fortfarande har en liten bit kontroll över alkoholen? Breaking news; DET HAR DU INTE! Fick jag chansen skulle jag ge dig en örfil och skaka om dig rejält så att du vaknar upp och förstår allvaret, med all välmening, det hoppas jag att du förstår...

Hoppa på antabusen igen och böj på nacken, du fixar inte det här själv hur mycket du än vill det så gör du inte det. Jag förstår att det är skrämmande att för dig "se på" när du själv sugs in i klorna på alkoholen jag vet, jag har själv suttit där du är idag. Jag önskar att du slipper de sista åren av tungt beroende som jag fick uppleva innan jag blev nykter, de var ingen lek det kan jag lova och att jag faktiskt lever idag är ingen självklarhet.

Det är grejen , behöver någon som klappar till mig på käften och skriker i mitt ansikte "du är en jävla alkoholist, inse det , veckors nykterhet hit och dit spelar ingen roll" jag manipulerAr mig själv. Ska hoppar på antabusen igen. Ditt stöd ger jävligt mycket faktiskt . Jag vill ta tag i livet , men faller platt , gång på gång .

Det är första gången som jag har bett om hjälp mot mitt alkoholmissbruk, sökte för knappt tre veckor sedan. Låg inne en vecka på avgiftning och får nu Antabus och Naltroxene. Just nu så fungerar det bra för mig med att hålla mig från alkoholen och suget. Har druckit mer eller mindre i 10 år.

Försök igen med Antabusen och be om att få tex Naltroxene som tar bort suget.
Lycka till!

Nej det är inte du som manipulerar det själv egentligen, det är din alkoholism som gör. Antabusen låter bra men glöm inte att attackera "problemet" på ett känslomässigt och djupare plan som att prata med en drogterapeut eller gå på ett möte kanske och där träffa och prata med likasinnade, det skulle jag slå ett slag för...

Fint att läsa att du har hittat något som fungerar för dig, kör på nu bara. Det kommer att komma tider och perioder som är jobbiga men de går över så ge inte upp. Sköt om dig.

Naltrexon ger mig magsjukestymptom, kräks och får diarré, mentala prova den andra, minns ej vad den heter . Samma problem som alltid, så fort jag varit nykter en kort period tror jag att jag är "frisk", sjuk mindfuck, innerst inne vet jag att alkoholen alltid kommer vinna, jag kommer aldrig bli frisk.

Finns det en annan sida av Reviann? Det fanns en sån sida hos mig. Jag hade inga problem med att veta och inse att jag var en alkis. Min egen hemlighet, som var så hemlig att jag inte visste om det själv, var att jag också var en narkoman. När den insikten slog ner mer eller mindre som en bomb i mig, inledde jag mitt drogfria liv på allvar utan om och men.
Finns den sidan hos dig också?

Absolut, hade en framtid inom en Sport som jag levde för och älskade mer än allt annat, den "karriären" dränktes i sprit och droger. Är fortfarande aktiv , men kan inte sysselsätta mig varje dag med den. Även pysslat seriöst med styrkelyft, samma visa där, söp bort allt. När tristessen slår till kommer de onda tankarna fram. Läkarna tjatar som fan om min adhd, hatar att skylla på saker, men hade en sjukt svår uppväxt pga den, och har inbillat mig att det vuxit bort, men alla läkare säger att mitt beteende och symptom stämmer in exakt med adhd, och att det är en del av varför skit händer, men jag kan inte medicinera, jag knarkar bara upp skiten, allt åker upp i näsan bara.

Kan själv inte hitta roten till problem, vist har haft en svår uppväxt, grovt mobbad, aggressionsproblem, gått i särskolor, rubbet liksom. Men varför lever djävulen i mig kvar? Jag "förminskar" problemen och inbillar mig att det bara är ursäkter . Vet inte vart jag vill, eller vad jag ska göra, sörja i huvudet, och ett alkohol och drogsug utan dess like, är i nedre tjugoårsåldern, jag skiter till allt nu. Hur ska det gå sen? Kan ej tänka långsiktigt. Vet inte vad jag vill, funderat på om mitt missbruk som började när jag var 15 har hämmat utvecklingen, men känns bara som en ursäkt, men vet inte vad fan som är fel .

Jo. Druckit sen jag vaknade vid tio imorse, känner mig som jag borde nu. Har städat och uträttat ärenden jag inte gjort nykter, känns som jag är som jag borde bara nu, lite luddig i skallen, men normal. Är det min adhd som spökar sönder ? Hade extremt grov adhd när jag var liten, diagnos sen 7 år, kunde inte bete mig som en människa. Kan det vara det? Är trött på att jaga svar och felsöka utan svar .

"Förminskar" även mina problem med alkoholen och drogerna, fan har levt så här i över 6 år och det är det enda jag känner till. Är bara galet förvirrad. Vet inte vad jag ska skriva, eller säga när hjälpen finns till hands. Är det alkoholen som spökar så hårt? Kan jag inbilla mig så grovt att det går bra att leva så här ? Går det att Leva så här?

Vet inte hur många inlägg du och jag har tillsammans i denna tråd...
Säger det igen Reviann; Lägg in dig på behandlingshem!! Ge upp dina egna försök innan du dör eller hamnar i riktig misär. Bara gör det!

Tjejen klagar redan på mitt drickande , lägger jag in mig är det klippt, och då jävlar kommer jag garanterat dricka mig till döds. Ska en jävla periodare lägga in sig ?


Tjejen lackar ur, är helt oförmögen att hantera detta, super jag bort en sak till är det lila bra att checka ut för gott, pallar inte, skiter bara till mitt eget liv, jag är inte gjord för att leva normalt , sårar bara de som bryr sig om mig, och har bara mig själv att skylla.