Testa att skriva om exponenterna som 1/3*x och 1/2*x så ser du att x'en har 1/3 och 1/2 som koefficienter. Sedan använder du denna regel, där i ditt fall 1/3 och 1/2 är k
f(x)=e^(kx)
F(x)=e^(kx)/k+C
Tack! Ska kolla på den senare.
Här blev jag osäker hur jag ska beräkna integralen, från 1 till 3:
(2x+5)^2 dx
x
f(x) = 1/x => F(x) = ln (x) ?
Ska jag använda kvadreringsregeln i täljaren först eller?
Precis, kvadrera täljaren och förenkla termerna. Sedan använder du bl.a sambandet som du nyss skrev när du integrerar.
Tack så mycket!
Här har vi en till jag har fastnat på:
Mätningar av ett geléhallon visade att geléhallonets volym approximativt kunde bestämmas på följande sätt:
Man låter det område, som begränsas av kurvan y = 2 - 2x^2 och de båda positiva koordinataxlarna, rotera kring y-axeln. Geléhallonets volym är approximativt lika med rotationsvolymen. Skalan är 1 cm på båda axlarna. Avrunda till hela cm^3.
-(( cos(3pi/4) + sin(3pi/4) )^2 minus (( cos (19pi/6) - sin(19pi/6))^2
Förenkla uttrycket så långt som möjligt. Svaret kan skrivas i formen ("roten ur a"/b)+c, där a,b,c är heltal.
Någon snäll själv som känner manad att hjälpa mig??
Låt x1,...x200 vara ett stickprov på en stokastisk variabel som är N(0,σ²). Man testar hypotesen H0: σ²=1 mot H1: σ²>1 på nivån approximativt 5% med hjälp av testvariabeln Σ(X_i)².
a)Ange det kritiska området
b)beräkna styrkan för σ²=1.44
Fråga 1
I lösningen till a) skriver de: T=Σ(X_i/σ)² ~ χ²(200) ≈ N(200,400), någonting som jag förstår. Att χ²(200) ≈ N(200,400) gissar jag vara ett resultat att en chi-2-fördelning närmar sig en normalfördelning för stora värden på n.
Dock förstår jag inte varför testvariabeln i lösningen blir T=Σ(X_i/σ)² och inte heller varför T=Σ(X_i/σ)² ~ χ²(200) gäller. Är det någon som kan förklara det?
Fråga 2
Ifrån a) får man att det kritiska området blir T>233
Styrka är sannolikheten att förkasta H0 då σ²=1.44, ges av:
Här förstår jag inte riktigt vad som händer. Att de lägger till -200 i täljaren och delar med 20 har jag för mig har någonting att göra med att de gör variabeln normalfördelad.
Sen tycker jag att >-tecknet är åt fel håll. Gäller inte P(X≤x) = ϕ(x)?
Mätningar av ett geléhallon visade att geléhallonets volym approximativt kunde bestämmas på följande sätt:
Man låter det område, som begränsas av kurvan y = 2 - 2x^2 och de båda positiva koordinataxlarna, rotera kring y-axeln. Geléhallonets volym är approximativt lika med rotationsvolymen. Skalan är 1 cm på båda axlarna. Avrunda till hela cm^3.
Rotationsvolym. Skulle använda diskmetoden och låta kroppen rotera runt y-axeln, som det står i uppgiften.
Sambandet är som följande
[;V=\pi\int_a^b f(y)^2dy;]
Så vad du gör är att f(y)^2 går att översätta till x^2. Skriv om funktionen till x^2=2-y och sedan integrerar du på avseende av y. Integrationsgränserna blir då där grafen skär y-axeln samt att y är lika med eller större än noll. (Dvs y=0)
Det borde bli rätt, någon som är bättre insatt får gärna rätta mig på denna med tanke på vad klockan är och har inte sysslat med rotationsvolymer på 3 månader, så är lite "darrig i handen". >.<
-(( cos(3pi/4) + sin(3pi/4) )^2 minus (( cos (19pi/6) - sin(19pi/6))^2
Förenkla uttrycket så långt som möjligt. Svaret kan skrivas i formen ("roten ur a"/b)+c, där a,b,c är heltal.
Någon snäll själv som känner manad att hjälpa mig??
Man kan ändra 19pi/6 till 7pi/6, utveckla kvadraterna och använda trigonometriska ettan. Sedan sätta in vad cosinus och sinus blir. Eventuellt använda dubbla-vinkeln för sinus.
(( cos(3pi/4) + sin(3pi/4) )^2 minus (( cos (19pi/6) - sin(19pi/6))^2=
Jag ska lösa Y=3x +2 i algebraisk form. Hur gör man det?
Jag fick för mig att sätta in den funktionen i ett kordinatsystem skulle vara rätt.
Eller att sätta in olika värden på X och få en tabell över Y. Men inget tycks vara rätt.
Jag ska lösa Y=3x +2 i algebraisk form. Hur gör man det?
Jag fick för mig att sätta in den funktionen i ett kordinatsystem skulle vara rätt.
Eller att sätta in olika värden på X och få en tabell över Y. Men inget tycks vara rätt.