Nationalistisk ekonomi

Exakt. Det är dessutom empiriskt tämligen klart att pengars omloppshastighet inte uppvisar någon trend utan i genomsnitt över tiden är konstant. Däremot ska man inte förlita sig på de officiella måtten på inflation, som KPI och varianter på det, utan en bredare ansats som inkluderar tillgångspriser är nödvändig om man vill förstå hur penningmängd påverkar ekonomin som helhet.

Nej, jag menar gratispengar för samhället. Pengavolymen blir större vilket innebär att handeln flyter på bättre.

Ja, fast utan denna "time value of money" dvs. förräntningen, skulle man ju inte låna ut alls. Då skulle man köpa istället. För att svara på din fråga tidigare så skulle man alltså investera precis som förut, förutom att utlåning inte skulle vara en tänkbar investering. Istället skulle man köpa saker som gör att folk betalar en (typ mark/byggnader som man kan hyra ut). Man skulle inte låna ut pengarna. Det vill säga att du kan inte få pengar i förskott utan du måste göra en arbetsinsats först. Det låter ju ärligt och bra tills man tänker på att en nyutexad ingenjör t.ex. måste jobba en hel del innan han får råd med sin första lägenhet.

Ja de har använts historiskt. Problemet är hur ska du kunna låna utan att ha en skuld? Hur ska du kunna ha ekonomisk mobilitet utan lån?

Penningmängden behöver inte ökas av banksystemet utan det kan istället ske genom en riktig statlig valuta och centralbank.

"Time value of money" är ett illusionstrick, vilket jag belyst flera gånger i den här tråden. Varför ska du ha betalt för att skjuta upp din konsumtion utan att ta några risker? Det du kan kräva av ett fungerande realt banksystem när du sparar är att pengarna är säkra och inte i förväntan minskar i värde. Vill du ha avkastning på pengar du sparar så får du helt enkelt spara i risktillgångar, t.ex aktier. Man kan ha en intertemporal modell där man lånar av sig själv i framtiden och där banksystemet bara är en facilitet för att tillhandahålla en sådan service mot en viss avgift och förmedla pengarna samt hantera säkerheter.

När det gäller företag så lånar ju dessa primärt idag för att det skattemässigt är fördelaktigt till följd av ränteavdrag men i ett realt system utan ränta så skulle de istället anskaffa riskkapital genom emissioner.

Men problemet är att om du ökar penningmängden utan att balansera den mot skulder så är den inflationsskapande. Om det finns 10 000 kr i omlopp och du trycker upp 10 000 till så är varje krona nu värd hälften så mycket. Så det du egentligen gjorde var att flytta över 5 000 kr (räknat i värdet pengarna hade innan du tryckte upp dem) till centralbanken. (Det vore ju i och för sig ett sätt att finansiera staten utan skatt!)

Nej, frågan är inte "varför ska du ha betalt för att skjuta upp din konsumtion?", utan "varför skulle jag inte välja att bara sitta på mina pengar, vilket är säkrare, om ingen betalar mig för att låna ut dem?"
Olika typer av investeringar, inklusive utlåning med ränta, är bankers sätt att tjäna pengar. Om inte utlåning sker med ränta så skulle inte utlåning ske alls. Det skulle inte ens finnas på kartan att låna ut pengar eftersom man inte tjänar på det.

Inte alls, vilket jag visade för ett par inlägg sen med utgångspunkt från kvantitetsteorin. Inflation uppstår när penningmängden ökar MER än real BNP.

Tycker du att det är säkrare att ha pengarna i madrassen än på ett konto där du är garanterad att pengarna finns kvar? I så fall är du inte rationell. Sparar gör du ju för att du inte behöver konsumera pengarna idag och vill du ha avkastning så får du spara i riskplaceringar.

Nu är du ju autistisk. Jag har ju redogjort för en intertemporal modell där du lånar av dig själv i framtiden mot säkerheter. Statliga räntefria pengar som används där banker bara är en serviceinrättning.

Ja det har du rätt i, så länge man trycker upp pengar med måtta och balanserar det mot BNP kan man undvika/styra inflationen.

Om pengarna sitter på ett konto är jag ju inte garanterad någonting egentligen. Så länge banken finns kvar är det ju bra, då kan jag få tillbaka mina pengar. Konkar banken får jag ingenting (i det allmänna fallet alltså - självklart finns statliga garantier i EU/Sverige). Fast nu är det ju inte det som är problemet utan istället bankens utlåning till dig. Om du går i konkurs så får banken svårt att få tillbaka sina pengar. Då tar de kanske ditt hus osv. istället, men det är ändå omständligt och inte säkert att de får tillbaka det de ska ha. I så fall så kommer de inte att låna ut till dig alls.

Tråden är 59 sidor lång, så skulle du kunna länka till din intertemporala modell där banker tvingas låna ut till dig?

Det konto dina pengar sitter på finns ju hos centralbanken som skapar de statliga pengarna så nog håller du med mig om att de är säkra där? Island har ju ett sånt här system sen några år tillbaka förövrigt.

Jag har egentligen bara muntligen redogjort för den här intertemporala modellen där man lånar av sig själv i framtiden, men jag tror det finns mer på de länkar Vindhler och även jag bifogat tidigare i tråden. Annars är det inte "rocket science" utan istället för en intertemporal modell där, förenklat uttryckt, den yngre generation lånar av den äldre så ser man det över en livstid istället.

Prisinflation uppstår när den monetära inflationen ökar mer än real BNP. Jag tänkte att vi skulle testa att kalla en ökning i pris för prisinflation och en ökning av penningmängden för monetär inflation. Jag stör mig verkligen på att den ursprungliga definitionen av inflation som en ökning av penningmängden har urholkats.


Jag har tydligt förklarat skillnaden mellan en deposition och en utlåning. I det första fallet betalar man en avgift i utbyte mot att någon vaktar det man har satt in och då har man dessutom möjligheten att hämta ut det när man vill.

Om du lånar ut pengarna mot ränta så är det uppenbart att de inte kommer att kunna ligga stilla i ett valv eftersom att det skulle innebära döden för den verksamheten. Genom att någon lånar ut så kan andra låna pengar för att sedan placera dem i olika projekt som innebär en risk. Att låna ut pengar är alltså indirekt ett risktagande och en handling som möjliggör att andra kan ta risktaganden. Tillgången till kapital för investeringar är otroligt viktig i en ekonomi och att låna ut pengar är att göra någon annan en tjänst. Att låna ut pengar är inte riskfritt, det finns chansen att du dör innan löptiden är över, det finns alltid en chans att du inte får tillbaka lånet (antingen att låneförmedlingen/banken går under eller om du har lånat till en annan privatperson att denne inte betalar tillbaka), det kan bli hyperinflation, valutan kan krascha och så vidare. Därtill så blir du ju tvungen att skjuta upp din konsumtion av varor och tjänster du önskar. Och ja, även om inflationen var noll eller om vi hade lätt deflation så skulle människor inte låna ut pengar gratis, inflationsförväntningar förklarar bara en del av räntan.

Det är ren idioti att du sitter och säger att människor inte har rätt till "riskfria" ränteinkomster utan att de måste investera i mer riskfyllda investeringsprojekt för att kunna ha gjort sig förtjänta av någon vinst. Visst finns det investeringar som kan ge över tusen procent i avkastning om de lyckas, men alla kanske inte är intresserade av att ta sådana stora risker och därför är utlåning ett tryggare alternativ för dem. Deras utlånade pengar kan då användas av de som vill göra viktiga investeringar som höjer produktiviteten i samhället och gynnar oss alla.

Människor skulle dock snabbt ha anpassat sig till ditt - eller muslimernas - ekonomiska system där ränta är förbjudet, folk skulle kanske t ex placera sina pengar i investeringsfonder som sprider riskerna i olika investeringsprojekt vilket sammanlagt ju skulle bli ungefär som en normal ränta på några procent.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Islamiskt_bankv%C3%A4sende

Ränta är så pass självklart att musslorna har ett helvete att hitta på vägar - med olika former av substitut för räntan - för att komma runt att behöva använda en fastställd ränta på ett papper. Hur vuxna människor kan välja några gamla texter över sunt förnuft är ett stort mysterium.


Jag gjorde nyss en egen modell där en person kaklar sitt eget badrum utan betalning och genom den försöker jag nu påvisa att det är fel att ta betalt för att kakla badrum över huvud taget, även om det tillhör någon annan.

Men ffs du är ju trög. Ursäkta uttrycket. Men det handlar INTE om medelsvenssons sparkonto utan om kraftigt bemedlade personer som kan välja att låna ut eller inte låna ut till medelsvensson. Om det då inte finns någon ränta så kommer denne bemedlade person (banken alltså) att välja att inte låna ut eftersom han inte tjänar på det. Det innebär naturligtvis döden för t.ex. nyföretagare som ofta inte kan starta utan uppstartslån osv.

Det går bra att länka till det inlägg där du beskriver den "intertemporala modellen".
Men till dess: det låter som att du menar pantsättning. Gör du det?

Snarare verkar du klent begåvad. På riktigt. Den mer bemedlade personen kan välja mellan att ha pengarna i madrassen(osäkert), ha pengarna på ett konto hos Riksbanken(säkert) eller att placera i risktillgångar t.ex aktier. Vad skulle du välja?

In-och utlåning skulle fungera alldeles utmärkt, särskilt som systemet är så finansiellt säkert. Lån mot säkerheter är riskfria lån och därmed räntefria, t.ex fastighetslån och en intertemporal modell där du lånar av dig själv i framtiden borde du egentligen förstå rent intuitivt. Lånet är säkrat, låntagaren sparar sedan under lånets löptid genom amortering och därefter är låntagaren tillbaka på ruta 1 och panterna makuleras. Eftersom ingen ränta utgår så kommer låntagaren bara ha betalt skulden och inga nya pengar behöver skapas i systemet till följd av någon ränta.

Men om riksbankskontot är säkert så innebär det att riksbanken inte lånar ut. Alls. Annars är det ju inte säkert, eftersom skulder inte kan lösas ut med säkerhet. Då är konto på riksbanken samma sak som att sitta på pengarna. Eller hur menar du?
Att riksbanken måste trycka upp nya pengar om folk vill ta ut mer än reserven?

Eftersom du inte länkade ens till ditt eget inlägg så antag jag att du menade just pantbelåning. Det är inte säkrare än andra typer av lån mot säkerhet. Dessutom lider ekonomin av att en massa saker är pantsatta. Som det är nu så kan du ju låna på ditt hus t.ex. men det betyder inte att själva huset är pantsatt, bara att du blir av med huset om du inte kan betala lånet. Men att ditt hus över huvud taget står kvar när det är dags att överta det är ju en risk banken tar.

Jag orkar inte bemöta den övriga delen av detta inlägg eftersom att vi redan har en pågående debatt om ränta, men i citatet ovan så framkommer det att du är under uppfattningen att penningmängden måste öka för att lån+ränta skall kunna betalas tillbaka. Det är givetvis vansinne, det vore lika tokigt att påstå att penningmängden måste öka för att någon skall kunna hyra en bil för att sedan lämna tillbaka både bilen och även erlägga hyran för denna. Pengar cirkulerar i ekonomin och genom att tjäna pengar ute i den produktiva ekonomin så kommer personen som har tagit lånet att kunna betala ränteavgifterna utan att penningmängden behöver öka, på samma sätt som den heller inte hade behövt öka om personen skippat att ta ett lån och istället lagt de pengarna som skulle ha gått till ränta på att hyra en bil eller köpa en soffa på IKEA. Bankernas ränteintäkter hamnar inte i ett stort mörkt valv där de aldrig kommer ut i ekonomin, de hamnar bland annat hos fastighetsbolag som förvaltar lokalerna, till anställdas löner och bonusar samt till ägarnas vinster. Allt detta innebär att pengarna sprids i hela ekonomin vilket innebär att pengar från t ex de bankanställda hamnar hos låntagare så att de kan betala ränteintäkterna. Detta sker givetvis på många olika sätt och med många olika mellanhänder, men jag skall ge ett mycket enkelt exempel:

VVS-montören Göran tar ett lån för att köpa en vattenskoter för 50000kr. Han får en ränta på 5% vilket innebär att han betalar en ränta på 2500kr det första året (hur det egentligen ser ut med amorteringar är inte viktigt för detta exempel). Han utför en installation i ett badrum hemma hos en som är anställd på banken och erhåller efter skatt och avgifter 2500kr för detta vilket räcker till att betala räntekostnaden på lånet det första året. Behövde penningmängden öka för att räntekostnaden skulle kunna betalas?