Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Har ganska god insikt då jag har sett (och delvis har) liknande papper.

Namn på anläggningen, dvs kodnamnet följt av B-Nummer, Anläggningsnummer samt vart geografiskt det låg/ligger (MB Ö eller F16 t.ex) sist men inte minst om det va nån speciell instans som driftade.

Kollar jag på mina papper så ser jag MB B på några spännande B-Nummer och RAB på några andra.

För att sätta snurr på er tankeverksamhet mer! Nån som vet Civ samt Mils kodnamn?

Mitt "P" ligger inte så långt från ditt första "J".

Nu har jag studerat denna tråden under något kvartal och funderat lite och efter detta hittat ett arbetssätt som passar mig.

Eftersom jag sitter utomlands så kan jag inte besöka LM, så jag använder mig av deras kundtjänst. kundcenter@lm.se

Jag har kikat bakåt i tråden och sett att det går att kontakta LM men inte vad det är som styr.

Det som man kan göra är att fråga om 5 fastigheter per gång utan att det kostar något. Innan de upplyste mig om gränsen så hade jag kommit undan med upp till 7 fastigheter.

Det som reglerar från deras sida är ett dokument som heter. A§ 1767 Ny tillämpning för utlämnande av fastighetsinformation.

Frågar man om en specifik fastighet så kommer det ett svar med ett fastighetsutdrag.
Exempelvis Nora Håkansboda 1:19 som numera är såld.

Blandade nog ihop vilken Wikipedia-artikel jag citerade från.. Är väl rimligtvis Bergling det avser.
Nå, känner någon till hur man skulle genomdriva ett reseförbud för Säpo-anställda?



Folkfiende: Du har inget att tillägga om NATO-stråket, vet du något där?

Är det de sedvanliga djurnamnen/mansnamnen... eller finns det anläggningar i dina listor där man har namngivit på annat sätt?

Jag har sett ett antal registerutdrag men insett att man inte nödvändigtvis blir klokare av det angivna anskaffningsdatumet. Byggdes en anläggning efter att fastigheten inköptes, ism inköp eller rent av innan fastigheten köptes in?
Någon som har en klok kommentar?

Ägarebytet är oftast ointressant om man inte har hela bilden av följande orsak: Ägarbyte enligt LM är när fastigheten byter ägare i det närmsta ledet alltså (det kan fortfarande vara samma koncernmoder). Om Fortv har två dotterbolag där det ena bolaget köper av det andra så har fastigheten på pappret bytt ägare. Oftast rör det sig snarare om att en fastighet går från Fortv till FV eller det mest intressanta fallet inköp från en helt fristående part såsom en bonde för att vi då lättare kan datera enheten.

Jag har läst i något inlägg om en länkmast i Örje (i Norge sydost om Oslo nära gränsen) med en bongotrumma som är riktad mot öster.

Jag är ganska övertygad att det varken gick eller går att förbjuda svenskar att resa till olika länder. Däremot kan man kräva att en sådan resa ska föranmälas och räkna med att säkerhetsavdelningen vill förhöra sig om resan efter hemkomst.

En viktigare faktor tror jag dock var den allmänna inställningen att helt enkelt inte besöka ex vis Sovjet under det kalla kriget. På den tiden hade man inom vissa speciella grupper en inställning (kanske svår att förstå idag) att man verkligen gjorde en väsentlig insats för Sverige och rikets säkerhet. Men den inställningen var det helt enkelt inte aktuellt att resa till Sovjet.

Det finns anläggningar som ligger på mark som inte ägs av någon militär eller civil myndighet alls, så nej det finns nog inget som säger att anläggningen inte kan ha byggts innan fastigheten köptes in. Men rimligtvis bör anläggningen åtminstone varit på ritbordet när fastigheten införskaffas eller till och med klar.

Enligt "Den dolda alliansen" så hade vi ju flygsäkerhetsavtalet med Norge och Danmark som gjorde att vi hade mycket bra kommunikation med dem (daglig kontakt).

Det verkar dessutom ha funnits ett samarbete där Sverige skulle förvarna Norge om flyg i deras riktningen.
LFC W2 och LFC W5 skulle kontakta SOC/Ø (Holmenkollen)
LFC N3 skulle kontakta SOC/T (Trondheim)
LFC ÖN 3 skulle kontakta SOC/N (Bodø)

(SOC = sektoroperationcentret)

Vidare att Zonen var genom radiolänknätet kopplad till en LFC (borde väl vara Måsen) som i sin tur hade kontakt med Norge och Danmark ut i NATO nätet och kunde få tag på Wiesbaden och RAF, Bomber Command.

Dessutom så fanns det tydligen goda möjligheter att använda Vattenfalls och Ericssons utlandsförbindelser. (Vad hade de för förbindelser? Var Vattenfall internationellt redan då?)

Bengt Gustafsson konstaterade i början av 1990-talet när systemet hade moderniserats att det fanns 24 förbindelser från Svenska centralen för ledning av luftförsvaret till Danska och Norska centraler. Och då inser man ju direkt att det behövs ju inte för flygsäkerhetssamarbete, det måste vara något mer, säger Bengt Gustafsson.

Detta gav ju iofs inte svar på din fråga om det var dedikerad kabel.

Här håller jag delvis med.
Exempelvis så finns det en fastighet här i området som inköptes 1915 (jag och många med mig frågar sig säkert varför de köpte den då).
Men myndigheten som äger den har bara funnits sedan 1993. Den troliga myndigheten innan dess skapades 1918 och splittrades 1993. Så fastigheten borde rimligtvis vara inne på sin tredje ägare, även om fastighetsutdraget bara visar sista ägaren och när fastigheten köptes av dåvarande myndighet. Så jag tror att det är troligt att ägaren innan 1915 inte var en myndighet.

Vill man dock ha ägaruppgifter över tid så behöver LM starta en utredning för att gå igenom akter och detta tar tid så det gör tyvärr bara mot en avgift.

Men det är klart, det ovan säger inget om när en eventuell anläggning skapades på fastigheten.
Jag tolkar det dock som att ett fastighetsbyte bygger på en ändring i verksamheten. Om en myndighet arrenderar en yta för att sätta upp lite antenner eller bygga en jordkula så borde det inte finnas någon anledning att sedan köpa den om man inte avser att ändra verksamheten. Ändras verksamheten där på ett sätt som påverkar befintlig ägare så de inte kan nyttja sin fastighet fullt ut så är det lika bra att någon myndighet köper den.

Sedan finns det också ett fall då markägaren inte längre vill arrendera ut och det kan bli frågan om expropriering för att få behålla verksamheten. Här borde det finnas så pass bra skrivningar att det inte skall behövas.

Ytterligare ett fall för skifte kan vara att ägaren inte längre vill vara ägare, eller kanske till och med avlider om det är en privatperson.