Jag har inte alls sett det som att Dåderman påstår att de inplanterar några minnen. Tvärtom är hon mycket objektiv i sin bedömning av vad den medicin SB förskrevs, vilka effekter den har, ochvilka biverkningar den har. Att det nu råkar vara hallucinationer, identitetsproblem och annat kan inte hon rå för.
Jag menar det här, som låter som om terapeuterna planterat in falska minnen.
– Först fick han mardrömsliknande fantasier som sedan förstärktes. I terapin kan man då fylla på vissa luckor som fanns. Det går också att plantera in falska minnen som blir verkliga när man är så väldigt påverkad av mediciner.
Det står att hon gör en tolkning av journalerna. OK. Men det är annat också, som gör att jag är tveksam. Och det är att jag uppfattar honom som ganska medveten, när han skriver sina böcker och artiklar. Visst är det så att droger fungerar lite olika, man hallucinerar inte hela tiden, t.ex. Men det var ju inte så att han var psykotisk. Jag tror att han hade en stark personlighetsstörning och ville ha uppmärksamhet, och visste om att han hittade på. Men ok - jag vet det inte. Och det är för mycket medicinering inom psykvården, ö.h.t.
Den enda som är tvärsäker här är du. Vad får du det ifrån att han drog till med alla mord på en gång?
Tvärsäker Det är konstigt att du alltid får någons sorts kramp när du ska besvara mina inlägg. Och jag kan väl justera "på en gång" till "i ett svep". Har du någon medicinsk teori till att han erkände alla dessa mord istället för bara något enstaka som en konsekvens av pillerna?
Om man nu verkligen ska uppehålla sig vid det här med doserna så är det väl tidigare det är mest intressant. Främst 90-talet.
Det är ju sjukt intressant. Han har ju knaprat piller sedan dom började spärra in han på diverse psykkliniker för att han höll på och tafsa på barn:
"Bergwall hade kontakt med barnpsykiatrin, 1966 i Falun och 1967 i Uppsala. Båda kontakterna föranleddes av Bergwalls närmande till pojkar."
Hans tolerans måste ju ha varit enorm, han slukade ju allt annat också, hårvatten, diverse narkotika mm. Doserna i början av 90-talet, var vad jag förstår låga men ändå sprang han omkring på Säter och grymtade och morrade i korridorerna.
Jag läste en intervju med Dåderman där hon säger att det är först efter 1995 som han blir påverkad:
"«Jeg hevder at det foreligger tiltrekkelige fakta for å mene at Sture Bergwalls tilstand eller opplevelser etter 1995 direkte er framkalt av stoffer som benzodiasopiner [en form for beroligende legemidler], i kombinasjon med andre beroligende og smertestillende legemidler"
Väldigt konstigt, då hade han ju redan erkänt många mord. När hon tillfrågas om gränsen efter 1995 så hänvisar hon till advokat Thomas Olsson:
"Jeg spør også hvorfor hun skiller mellom før og etter 1995. Hvis det nå er slik at «tilstrekkelige fakta» for sammenhengen mellom beroligende midler og Bergwalls «tilstand og opplevelser» ikke foreligger
før 1995 – hvorfor da konkludere så bombastisk med at Bergwalls tilståelser kom under kraftig påvirkning av, eller til og med som følge av, beroligende midler? Bergwall tilsto jo faktisk flere drap før 1995! Dåderman vil ikke svare meg: «Jeg fikk dette oppdraget av Sture Bergwall og hans advokat, Thomas Olsson. Thomas Olsson kan svare på spørsmålene dine.» Thomas Olsson lover å gjøre det i den grad han har tid. Siden 18. mars har han imidlertid ikke hatt den tiden." http://www.idunn.no/file/ci/64133154/samtiden_2013_03_seriemorderen_fra_terapirommet_-_fra_sture_bergwall_til_tho.pdf
Den här personen frågade om pedofilens journaler också som han lovat lägga ut på sin blogg:
«Kom! Les journalene mine! Les livet mitt! Når du har gjort det, er det andre som kommer til å krype sammen og være redde. Jeg har ingenting å skjule og der med ingenting å være urolig for.»
Det er Sture Bergwall som skriver dette på bloggen sin. Sitatet er fra 6. september 2010, men det kunne ha vært fra en annen dato. Bergwall sier det så ofte: Han har ingenting å skjule og han vil at vi skal lese journalene fra Säter.
«Kan jeg få se de journalene som Sture Bergwall vil at alle skal lese?» Jeg spør Bergwalls advokat. Han sender spørsmålet videre til klienten sin. Etter hvert fårjeg svaret: «Sture har gitt beskjed om at
han i den nåværende situasjonen ikke vil utlevere journalene sine.» Og: «Sture har
for tiden et samarbeid med en annen journalist og vil derfor ikke kunne utlevere noe materiale angående behandlingen.»
Det står lite om våldtäkten på lasarettet också:
"Han er ikke på jobb, men han har tatt på seg den hvite sykehusfrakken. Han går bort til den åtte år gamle Stefans seng, tar kvelertak på gutten, trekker av ham buksene, «suger på guttens lem», får
en «uimotståelig impuls» til å kvele gutten, klemmer «hardere og hardere helt til
blodet strømmet ut av munnen på guttenog sprutet ut av nesen på ham», slipper kvelertaket først da han tror Stefan er død"
Från Rettspsykiatrisk erklæring 16.3.1970
Intressant att jämföra brottet på lasarettet med brottet på Thomas Blomgren.
Jag läste en intervju med Dåderman där hon säger att det är först efter 1995 som han blir påverkad:
"«Jeg hevder at det foreligger tiltrekkelige fakta for å mene at Sture Bergwalls tilstand eller opplevelser etter 1995 direkte er framkalt av stoffer som benzodiasopiner [en form for beroligende legemidler], i kombinasjon med andre beroligende og smertestillende legemidler"
Väldigt konstigt, då hade han ju redan erkänt många mord. När hon tillfrågas om gränsen efter 1995 så hänvisar hon till advokat Thomas Olsson:
"Jeg spør også hvorfor hun skiller mellom før og etter 1995. Hvis det nå er slik at «tilstrekkelige fakta» for sammenhengen mellom beroligende midler og Bergwalls «tilstand og opplevelser» ikke foreligger
før 1995 – hvorfor da konkludere så bombastisk med at Bergwalls tilståelser kom under kraftig påvirkning av, eller til og med som følge av, beroligende midler? Bergwall tilsto jo faktisk flere drap før 1995! Dåderman vil ikke svare meg: «Jeg fikk dette oppdraget av Sture Bergwall og hans advokat, Thomas Olsson. Thomas Olsson kan svare på spørsmålene dine.» Thomas Olsson lover å gjøre det i den grad han har tid. Siden 18. mars har han imidlertid ikke hatt den tiden." http://www.idunn.no/file/ci/64133154/samtiden_2013_03_seriemorderen_fra_terapirommet_-_fra_sture_bergwall_til_tho.pdf
Det intressanta med det här är att norska journalister fortsätter att ställa kritiska frågor. Svenska journalister verkar mest svänga från en ytterlighet till en annan, och upphör med att ställa kritiska frågor så fort de tror sig ha fått "facit".
Jo, jag uppfattar inte heller Anna Dåderman som opartisk. "Man kan fylla i luckor" och "det går att plantera in falska minnen" tror jag inte är en korrekt beskrivning av hur det gick till. (Jag antar att "man" som fyller i luckor, och planterar in minnen, ska syfta på terapeuten).
Tillägg: att hon hänvisar journalisten till försvarsadvokaten är inte heller bra.
__________________
Senast redigerad av Kimbo7 2014-07-01 kl. 13:07.
SB före Säter: Drogfri i 11 års tid (1977-88) – Söker vid flera tillfällen hjälp för den svårartade ångest han lidit av sedan tidiga tonåren. Ingen sätter hans sedan 1973 oavbrutna Sobril-förskrivning i samband med fortsatt ångest; ej heller görs någon koppling till hans stigmatiserande sexuella avvikelse (homosexualitet ansågs av många som så skamligt att många homosexuella män begick självmord) – Återfall i droger (bankrån) - 0 mord
SB under vårdtiden på Säter: Drogmissbrukare (narkotikaklassade läkemedel ges även intravenöst), svårartade ångestattacker, depressioner, flera självmordsförsök, psykoser, hallucinationer, kan inte skilja på sanning och lögn, hämningslös, minnesblottor, kramper, mardrömmar, bältesläggningar – 39 ”erkända” mord – Ingen kontakt med anhöriga
SB efter avgiftning och utebliven terapi: Inga fler polisutredningar – Läkande tystnad
SB efter resningsprocesserna: Frisk och på bettet – God kontakt med anhöriga
Ja, klåparna på Säter försökte ”bota” SB med narkotikaklassade preparat i kombination med en experimentellt betingad terapeutisk hjärntvätt (som för att kunna genomföras och uppnå maximalt resultat fordrade att droger tillfördes) – men det lyckades inte. Priset betalades av SB – som nu behöver kompenseras för 20 förlorade år. Kompenseras bör också offrens anhöriga (som kan driva civilprocesser) och SB:s närmaste som måste anses ha lidit svårt.
Citat:
Ursprungligen postat av ”Mannen som slutade ljuga”, epub, s. 179f
I nästan tio år gick han varannan månad till en öppenvårdsmottagning och fick ett recept på en låg dos Sobril. Han överskred inte dosen och enligt journalen hämtade han ibland inte ens ut alla tabletterna. För första gången sedan sena tonåren missbrukade han inte och det öppnade helt nya möjligheter för honom att leva ett fungerande liv. S köpte en tobaksaffär utanför Falun tillsammans med sina bröder Ö och S-O och blev egenföretagare.
(min fetning)
1987 tog han också körkort, men sedan; i slutet av 1988 (under den tid han innehade en kiosk) började han att dricka alkohol och och öka sitt tablettintag.
Är DJ "sanningssägaren"? Enligt andra, tillförlitliga källor, som också haft tillgång till SB:s journaler, och även fått uppgifter direkt från SB själv:
Citat:
RMV: (S 3) Bergwall började missbruka lösningsmedel, trikloretylen, vid 13 års ålder, enligt uppgift i syfte att dämpa den ångest som följde av omgivningens syn på hans sexualitet. Hans missbruk vidgades successivt till att omfatta alkohol, amfetamin och mera sporadiskt cannabis. Det förekom intag av narkotikaklassade läkemedel, bland annat barbiturater, och så småningom olika typer av bensodiazepiner. Från 1971 ordinerades Bergwall i lugnande syfte Sobril (bensodiazepin), vilket pågick kontinuerligt i tre decenier. Under 80 talet var missbruket mindre intensivt , men 1988 återföll han i ett drogmissbruk.
S 4: Efter den definitiva utskrivningen under 1977 hade Bergwall glesa personliga kontakter med sjukhuset och läkemedelsförskrivningarna skedde i huvudsak per korresponden
(min fetning)
I ett annat inlägg hävdar du 28 år av daglig användning av benzo och en hel massa andra avtrubbande preparat:
Citat:
postat av letsdoit
Ja, tack vare att han lyckades genomföra en svår, nio månader lång, avgiftning med åtföljande abstinens - och trots att hans terapeut verkade för att han skulle återfå sina droger. - I 28 år hade han utan avbrottdagligen inmundigat benzo och en hel massa andra avtrubbande preparat så även han själv var till en början mycket ambivalent inför den stora omställningen. -
Under terapin hade han, månad för månad, blivit allt galnare. Hans terapeut hade totalt missuppfattat allt vad tystnadsplikt heter: Hon vidarebefordrade vad som avhandlades under terapisessionerna till fhl SP och utredarna - men nu är hon så feg att hon inte vågar träda fram och söka bringa klarhet i vad som förevarit; kanske rentav göra lite självkritik efter att ha medverkat till att en av hennes konflikträdda och hjälpsökande patienter "erkänt" 39 mord utan att ha begått ett enda. - Vem är sjuk, och vem är frisk?
I febr 2002 ansåg sig TQ fri från sitt mångåriga drogberoende och meddelade samtidigt fhl SP att han inte tänkte medverka i fler mordutredningar.
(min fetning)
11 år drogfrihet och mindre intensiv missbruk är inte samma sak, sedan hävdar du 28 år daglig missbruk?!
Det är ju sjukt intressant. Han har ju knaprat piller sedan dom började spärra in han på diverse psykkliniker för att han höll på och tafsa på barn:
"Bergwall hade kontakt med barnpsykiatrin, 1966 i Falun och 1967 i Uppsala. Båda kontakterna föranleddes av Bergwalls närmande till pojkar."
Hans tolerans måste ju ha varit enorm, han slukade ju allt annat också, hårvatten, diverse narkotika mm. Doserna i början av 90-talet, var vad jag förstår låga men ändå sprang han omkring på Säter och grymtade och morrade i korridorerna.
Jag läste en intervju med Dåderman där hon säger att det är först efter 1995 som han blir påverkad:
I]"«Jeg hevder at det foreligger tiltrekkelige fakta for å mene at Sture Bergwalls tilstand eller opplevelser etter 1995 direkte er framkalt av stoffer som benzodiasopiner [en form for beroligende legemidler], i kombinasjon med andre beroligende og smertestillende legemidler"[/i]
Väldigt konstigt, då hade han ju redan erkänt många mord. När hon tillfrågas om gränsen efter 1995 så hänvisar hon till advokat Thomas Olsson:
"Jeg spør også hvorfor hun skiller mellom før og etter 1995. Hvis det nå er slik at «tilstrekkelige fakta» for sammenhengen mellom beroligende midler og Bergwalls «tilstand og opplevelser» ikke foreligger
før 1995 – hvorfor da konkludere så bombastisk med at Bergwalls tilståelser kom under kraftig påvirkning av, eller til og med som følge av, beroligende midler? Bergwall tilsto jo faktisk flere drap før 1995! Dåderman vil ikke svare meg: «Jeg fikk dette oppdraget av Sture Bergwall og hans advokat, Thomas Olsson. Thomas Olsson kan svare på spørsmålene dine.» Thomas Olsson lover å gjøre det i den grad han har tid. Siden 18. mars har han imidlertid ikke hatt den tiden." http://www.idunn.no/file/ci/64133154/samtiden_2013_03_seriemorderen_fra_terapirommet_-_fra_sture_bergwall_til_tho.pdf
Den här personen frågade om pedofilens journaler också som han lovat lägga ut på sin blogg:
«Kom! Les journalene mine! Les livet mitt! Når du har gjort det, er det andre som kommer til å krype sammen og være redde. Jeg har ingenting å skjule og der med ingenting å være urolig for.»
Det er Sture Bergwall som skriver dette på bloggen sin. Sitatet er fra 6. september 2010, men det kunne ha vært fra en annen dato. Bergwall sier det så ofte: Han har ingenting å skjule og han vil at vi skal lese journalene fra Säter.
«Kan jeg få se de journalene som Sture Bergwall vil at alle skal lese?» Jeg spør Bergwalls advokat. Han sender spørsmålet videre til klienten sin. Etter hvert fårjeg svaret: «Sture har gitt beskjed om at
han i den nåværende situasjonen ikke vil utlevere journalene sine.» Og: «Sture har
for tiden et samarbeid med en annen journalist og vil derfor ikke kunne utlevere noe materiale angående behandlingen.»
Det står lite om våldtäkten på lasarettet också:
"Han er ikke på jobb, men han har tatt på seg den hvite sykehusfrakken. Han går bort til den åtte år gamle Stefans seng, tar kvelertak på gutten, trekker av ham buksene, «suger på guttens lem», får
en «uimotståelig impuls» til å kvele gutten, klemmer «hardere og hardere helt til
blodet strømmet ut av munnen på guttenog sprutet ut av nesen på ham», slipper kvelertaket først da han tror Stefan er død"
Från Rettspsykiatrisk erklæring 16.3.1970
Intressant att jämföra brottet på lasarettet med brottet på Thomas Blomgren.
Om man inser/förstår i vilket syfte beställdes denna utredning av SB/TO, för att åberopas som resningsskäl (och det har åberopats i varje resningsansökan), då måste man vara rätt naiv att tro att den är objektiv, det är en så kallad partsinlaga. En anlitad sakkunnig ser alltid till att tolkningarna främjar uppdragsgivarens intressen. Att det finns folk som hävdar en sakkunnigs (inte bara AD) objektivitetsskyldighet är ren och skär okunskap, den påstådda skyldigheten existerar inte.
Det är häpnadsväckande hur AD ljuger, morderkännandena började redan 1992, inte efter 1995 (om jag mins rätt, så finns en fällande 1994!!):
År 1992påbörjades utslussning av SB från den rättspsykiatriska kliniken. Han erhöll en lägenhet i Hedemora kommun dit han även hade permissioner. Han tog kontakt med Försäkringskassan och socialtjänsten för ansökan om ekonomiskt och annat stöd vid en utflyttning från sjukhuset till eget boendet. Han hade 1992 full frigång från sjukhuset. Samma sommar, under en badutflykt, uppgav SB för vårdpersonal att han hade något att erkänna, varpå han kom att uppge att han begått två mord.SB berättar att han kände sig ensam och inte ville lämna Säters sjukhus för att flytta till eget boende. Han hade skuldkänslor för medgärningsmannen som han lämnat på besvärande sätt i den rättspsykiatriska undersökningen 1991 och han var även i en mening, ensam.
Här finns det faktiska skälet till att SB inte ville lämna Säter, allt annat är en förbaskad lögn.
Från RMV, s 2:
Citat:
Bergwall har sedan fått avbryta kompletterande skolgång och saknar formell yrkesutbildning. Han har haft olika okvalificerade tillfälliga arbete och i långa perioder sedan 1970-talet helt eller delvis erhållit sjukbidrag för sin försörjning
__________________
Senast redigerad av zy45N 2014-07-01 kl. 14:32.
Om man inser/förstår i vilket syfte beställdes denna utredning av SB/TO, för att åberopas som resningsskäl (och det har åberopats i varje resningsansökan), då måste man vara rätt naiv att tro att den är objektiv, det är en så kallad partsinlaga. En anlitad sakkunnig ser alltid till att tolkningarna främjar uppdragsgivarens intressen. Att det finns folk som hävdar en sakkunnigs (inte bara AD) objektivitetsskyldighet är ren och skär okunskap, den påstådda skyldigheten existerar inte.
Det är häpnadsväckande hur AD ljuger, morderkännandena började redan 1992, inte efter 1995 (om jag mins rätt, så finns en fällande 1994!!):
Från RMV/socialutredning, s 13:
Här finns det faktiska skälet till att SB inte ville lämna Säter, allt annat är en förbaskad lögn.
Från RMV, s 2:
Det (av mig) fetade: ursäkta men du kan inte med säkerhet hävda att du känner till det faktiska skälet. Det faktiska skälet kan ha varit att han var orolig för sin sexualitet, eller något helt annat.
Det är inte säkert att AD ljuger, men hon spetsar till det och drar långtgående och förhastade slutsatser.
Anna Dåderman uttrycker det som om man drogat ner SB för att kunna plantera in falska minnen i honom. Och jag tror inte att det handlade om medvetna överdoser för att plantera in falska minnen. ).
Jag vill bara skriva om jag får att jag uppfattar inte Anna Dåderman på det viset utan jag uppfattar det som att hon beskrivit konsekvenserna av den medicinering SB fått blev dem hon beskrivit
Är DJ "sanningssägaren"? Enligt andra, tillförlitliga källor, som också haft tillgång till SB:s journaler, och även fått uppgifter direkt från SB själv:
(min fetning)
I ett annat inlägg hävdar du 28 år av daglig användning av benzo och en hel massa andra avtrubbande preparat:
[/spoiler] (min fetning)
11 år drogfrihet och mindre intensiv missbruk är inte samma sak, sedan hävdar du 28 år daglig missbruk?!
”11 års drogfrihet” är givetvis en sanning med modifikation (har själv understrukit att han oavbrutet sedan 1971 ätit Sobril). Frågan är hur man ska se på detta – och det är enligt min mening något av en nyckelfråga. ”Drogfrihet” ska bara ses i jämförelse med den massiva tillförsel som från början av 90-talet och framåt ägde rum. Vi vet heller inte om han hållit sig strikt till enbart Sobril som DI antar – men det är egentligen illa nog eftersom Sobril åstadkommer och underhåller panikångest, avtrubbning/omdömeslöshet m fl biverkningar. - DI vet lika litet som vem som helst vad SB har haft för sig; varken DJ eller prof. AD är några ”sanningssägare” i betydelsen att de sitter inne med det rätta svaret – om nu något sådant finnes.
Jag vill bara skriva om jag får att jag uppfattar inte Anna Dåderman på det viset utan jag uppfattar det som att hon beskrivit konsekvenserna av den medicinering SB fått blev dem hon beskrivit
Klart du får det, jag kommer inte kalla dig en dum kossa. Men det är för mig svårt att uppfatta det som att hon faktiskt beskriver konsekvenserna av medicineringen. Eftersom hon främst uttalar sig om efter 1995, och eftersom hon pratar uttryckligt om inplantering av falska minnen. Det ser ju ut som rena komplotten, med SB som oskyldigt offer. Det måste vara försvarsadvokaten som vill ha det så eftersom han vill få till ett stort skadestånd till SB. Nu handlar det inte längre om att visa att han är oskyldig till morden utan om att se till att det blir schnelle geld. SB gör väl som han brukar, känner av vad som är bra att säga, vad som ger bäst respons, han ändrar sin story så att han inte längre är offer för sin barndom utan för Säter. Well well well. Jag tycker Dåderman är en liten vovve i försvarets och SBs koppel.
/.../ Här finns det faktiska skälet till att SB inte ville lämna Säter, allt annat är en förbaskad lögn.
Från RMV, s 2:
Citat:
Bergwall har sedan fått avbryta kompletterande skolgång och saknar formell yrkesutbildning. Han har haft olika okvalificerade tillfälliga arbeten och i långa perioder sedan 1970-talet helt eller delvis erhållit sjukbidrag för sin försörjning
Det verkar som vi börjar närma oss sanningen... eller i vart fall en del av SB:s bevekelsegrunder.
Björn Ericssons summering av eländet han fick i knät.
" Chefsåklagare Björn Ericson summerade för övrigt arbetet med resningsärendena så här: ”I själva verket har jag under mina drygt 30 år som åklagare aldrig stött på något liknande. I dag har jag svårt att föreställa mig att man skulle tillåta att ett mål handlades på det här viset.”"