Citat:
Du talar om att detta sker utan händelse (orsak?). Detta stämmer inte då allt existerar i en verklighet av orsak och verkan. Problemet är bara att orsaken är svår att se (p.g.a. kaos, tänk "fjärilseffekten"), därav illusionen av separation och kontroll. Det handlar inte om att du kommer fram till att åsikten inte är korrekt, det handlar bara om en slags fördröjning i medvetandet.
Ursprungligen postat av Shuffles
När man har en viss åsikt kring något som man sedan, utan någon händelse, börjar fundera på. Man kommer själv fram till att åsikten inte är 'korrekt' och man har därmed ändrat sin syn om något utan omgivningens inflytande. Hur kommer det sig att jag kan 'kontrollera' min världssyn på detta sätt?
Citat:
Detta är en vanligt förekommande idé inom den post-kristna västvärlden. Som jag tidigare nämnt grundar sig alltså dessa idéer i de kristna tankarna om en själ som existerar som en separat agent utanför naturen. Detta leder till känslor av att man är en främling, vilse i en fientlig natur. Detta är någonting som inte har med verkligheten att göra; Vi är en del av naturen. Om människan är krona så är resten av naturen klave; Om träd är krona så är resten av naturen inkl. människan klave; Allt vi ser som enskilda ting existerar endast tack vare att alla andra ting existerar, de är alltså en del av samma helhet. Ting existerar i språket, inte i naturen.
Ursprungligen postat av Shuffles
Tankar uppstår också spontant, precis som du skriver, men för att kunna fokusera och ha en tankebana så måste det finnas 'något' som kontrollerar tankarna. Om det är ens undermedvetna så är väl egot en spegelbild utav det? När det undermedvetna fattar beslut så håller ju ens ego med, annars skulle det bli en röra i hjärnan.
Som du själv skriver uppstår tankarna spontant, vilket gör att du besvarar din första fråga:
Citat:
Som du själv insett uppstår dina tankar spontant, precis som dina hjärtslag och dina andetag. Det existerar inget separat du utanför naturen som kan eller behöver framkalla någonting. Känslan av att ständigt behöva framkalla rationella tankar och beteenden leder till en enorm stress just för att det uppstår en konflikt. Det existerar inte någon separation mellan tanken och tänkaren; Tänkaren är tanken. När tanken försöker identifiera sig själv, när tänderna försöker bita sig själva, när handen försöker greppa sig själv, då uppstår förvirring och huvudvärk.
Ursprungligen postat av Shuffles
Man kan framkalla tankar och därmed 'bestämma' vad man tänker på, när jag bestämmer mig för att göra det så är det alltså inte mitt ego eller 'jag' som bestämmer det?
Citat:
Bestämmer du dig för att andas och för att bilda röda blodkroppar? Bestämmer du dig för att producera insulin? Nej. Bestämmer du dig för att tänka eller agera? Nej. Om ja, vem är det som bestämmer sig för att tänka? Vem är du, om inte den tanke och känsla som uppstår som helheten av din upplevelse just precis nu? Vi tänker och vi agerar, men vi behöver inte tänka och agera utifrån, det sker spontant; Naturen sker spontant, och du är en del av naturen, alltså sker du spontant.
Ursprungligen postat av Shuffles
Jag har många gånger känt att jag bestämt mig för vad jag ska göra innan jag hunnit tänka över det, alltså är det mitt undermedvetna(?).
Att inse detta på djupet är att släppa taget, att bli medveten om nuet, och att nå det tillstånd som kallas nirvana (buddhism), satori (zen), moksha (hinduism) eller upplysthet (generellt). När det illusoriska egot inser dess faktiska natur så upphör konflikten mellan egot och det som sker spontant, och egot tillåts ske spontant (som det ju redan gör), utan konflikt. Detta leder till att de fundamentala känslorna av separation, lidande och ångest upphör, men det kan också leda till en viss förvirring, då individen tvingas anpassa sig till den nya världsbilden. Man måste anpassa sig till verkligheten så som den är, snarare än hur man intalat sig själv att den är. Rättare sagt, man måste anpassa sig till att världen inte är beskaffad så som man intelat sig själv att den är, hur verkligheten faktiskt är kan vi nog inte veta. Att förstå vad allt detta är, är inte nödvändigtvis en möjlighet för oss, ungefär som att det inte är möjligt för en fjäril att förstå hur man krypterar en hårddisk.
Detta med att släppa taget är för övrigt vad reinkarnation handlar om, inom de flesta religioner som talar om ett sådant fenomen. Det handlar inte om att ens personlighet och medvetande förs över till en igelkotte eller en sten efter döden; Det handlar om egots ständiga återfödelse, om att illusionen av ett separerat jag är svår att se igenom. Anledningen till att det är så svårt att genomskåda illusionen är att det inte är någonting man kan göra med egot eller med en känsla av att agera fritt, för varje känsla av bestämd handling och tanke är ju ett sätt för egot att stärka sitt grepp om tillvaron. Därför ses det ofta som en långsam process. I Sverige och i övriga västvärlden har vi ingen utbredd kultur som berör denna process, men många genomgår den ändå. Nyfikenhet och vilja att ifrågasätta allt är vad som leder många in i processen, som till slut kulminerar i vad som ofta kallas "religiösa" upplevelser. Upplevelsen är dock ingenting som är unikt för religiösa individer, utan den går att nå genom meditation och djup självreflektion, ibland med hjälp av fasta eller psykedeliska substanser, men detta är inga nödvändigheter.
Citat:
Jag känner igen mig i det du beskriver, men det är inte någonting jag upplever längre. Det du talar om är spänningen som uppstår när egot ständigt försöker hävda sig; Illusionen vill visa sig stark, och därför uppstår förvirring, och i slutändan en existentiell ångest.
Ursprungligen postat av Shuffles
Innan jag gjort det mitt undermedvetna bestämt sig för så tänker jag till och gör det motsatta. Det är mentalt påfrestande att göra detta samtidigt som kroppen tar emot. Det är ju som du skriver, det undermedvetna fattar ett beslut innan egot. Nästintill alla gånger detta skett var innan jag börjat tänka på egot och det undermedvetna, jag lurade alltså inte mig själv för att bevisa något. Har du känt något liknande, att du inte gör det som du bestämt dig för och därefter känner en press på både psyke och kropp?
__________________
Senast redigerad av Mario Panciera 2014-06-04 kl. 09:51.
Senast redigerad av Mario Panciera 2014-06-04 kl. 09:51.