Citat:
Ursprungligen postat av
Klockan3
Jag tror du underskattar hur mycket självförtroendet påverkar ens förmåga att skaffa jobb osv.
Mjah, därav min edit. I
praktiken kan det stämma i många fall att det är bättre att vara bra på en dålig skola, mindre risk till avhopp eller självpåklistrad loserstämpel osv.
Men bortser vi från den typen av effekter är det CV-mässigt överlägset att nå mediokra resultat (men iaf examen) på en välrenommerad skola och program gentemot att maxa någon skola och program "ingen" har gått på. Det är inte helt ovanligt med företag som söker höga betyg exempelvis,
men det är samma typ av företag som söker "fina" lärosäten och utbildningar så du får ingen draghjälp ändå. Att istället ha rätt namn men sakna de utmärkande resultaten är inte heller perfekt, men kan ofta gå vägen ändå. Det är liksom en fjäder i CV-hatten. Det är en stark första profilering helt enkelt; en fot in till en uppsjö framgångsrika människor och företag vars CV står på samma fundament som ditt.
Sen kan man gå alla tänkbara vägar - det går att klara sig bra helt utan utbildning också. Men det är som sagt en enormt stark bonus att ha den där profilen.
Citat:
Att "rätt" skola satte sin stämpel på ditt examensbevis kommer aldrig rädda dig om du ha dålig profil.
Det
är din profil - det kommer vara en tydlig del av ditt CV om 20 år också. Det finns liksom ingen punkt mastern blir överflödig, den kommer alltid vara en del av din berättelse. Så när du är 25 och knappt i början av karriären är den bra mycket mer avgörande än att du vände lite papper under en sommar.
Sen håller jag dock såklart med om att många hamnar i en märklig studentbubbla och får lite svårt att starta efter examen sedan. Men vill du slå dig in i ett konsultbolag som mer eller mindre uteslutande består av KTH, LiTH, Chalmers så bör du hellre komma med den berättelsen än komma med bättre betyg från Södertörn och något internship. Vad man nu än tycker om den saken (det är ju bara förutfattade meningar som sagt).