Citat:
Men du blir svaret skyldig, hur den skapar inflation. Den försöker bara kompensera för inflation och det är en helt annan sak.
Här saknar du insikt om vad som är penningmängd. Det finns olika sådana och brukar benämnas med M1, M2, och så vidare. Det är långt ifrån bara sedlar.
Centralbanken skapar inte bara sedlar, utan också obligationer och statskuldsväxlar.
Först definierar du riskfri ränta som statskuldsväxlar, för att sedan säga panträtter och dylikt. Sanningen är att de kan ta ut säkerhet i olika saker men du kan inte definiera det som riskfri ränta, emedan det inte är statskuldsväxlar. Dina definitioner motsäger sig, tyvärr. Dessutom har du inte en aning om fördelning av de olika inom bankernas utlåning, ty detta är affärshemligheter.
Detta är direkt felaktigt, för man kan tänka sig en ökning av penningmängden, som understiger produktionsökningen, och då kallas för deflation, vilket du i tidigare inlägg har hävdat existensen av.
Detta har du inte aning om, för du referar till tider, för vilket det inte existerar någon tillförlitlig data. Som om du skulle veta vad som hände för flera hundra år sedan. Tror du verkligen att de förde tillförlitlig data över inflationen för så länge sedan?
För dessa tillgångar finns det tillförlitlig data, speciellt för aktier, vilka är mycket enkla att prissätta. För fastigheter kan man i de flesta fall värdera efter ett marknadsmässigt värde.
Så du menar på allvar att detta är den enda osäkerheten i systemet? Värdet på pengarna? Men fastigheters värde till exempel? De kan ju vara övervärderade.
Självklart. Utan inflation skapas en mängd problem. Japan är ett bra exempel på det.
Självklart, om deflationen är tillräckligt hög, så skulle det löna sig att betala för att låna ut pengar.
Här saknar du insikt om vad som är penningmängd. Det finns olika sådana och brukar benämnas med M1, M2, och så vidare. Det är långt ifrån bara sedlar.
Centralbanken skapar inte bara sedlar, utan också obligationer och statskuldsväxlar.
Först definierar du riskfri ränta som statskuldsväxlar, för att sedan säga panträtter och dylikt. Sanningen är att de kan ta ut säkerhet i olika saker men du kan inte definiera det som riskfri ränta, emedan det inte är statskuldsväxlar. Dina definitioner motsäger sig, tyvärr. Dessutom har du inte en aning om fördelning av de olika inom bankernas utlåning, ty detta är affärshemligheter.
Detta är direkt felaktigt, för man kan tänka sig en ökning av penningmängden, som understiger produktionsökningen, och då kallas för deflation, vilket du i tidigare inlägg har hävdat existensen av.
Detta har du inte aning om, för du referar till tider, för vilket det inte existerar någon tillförlitlig data. Som om du skulle veta vad som hände för flera hundra år sedan. Tror du verkligen att de förde tillförlitlig data över inflationen för så länge sedan?
För dessa tillgångar finns det tillförlitlig data, speciellt för aktier, vilka är mycket enkla att prissätta. För fastigheter kan man i de flesta fall värdera efter ett marknadsmässigt värde.
Så du menar på allvar att detta är den enda osäkerheten i systemet? Värdet på pengarna? Men fastigheters värde till exempel? De kan ju vara övervärderade.
Självklart. Utan inflation skapas en mängd problem. Japan är ett bra exempel på det.
Självklart, om deflationen är tillräckligt hög, så skulle det löna sig att betala för att låna ut pengar.
Nej, banksystemet skapar inflation OCH kompenserar för densamma.
Ja, det bredaste måttet på penningmängd är M3 och det är det enda mått som är intressant eftersom det är vad som kan användas som pengar. Min poäng är att sedlar och mynt, som utgör den monetära basen, endast utgör några få procent av pengarna som skapas i systemet.
Nja, det är inte särskilt hemligt hur banksystemet definierar risker och sätter räntor utan det mesta återfinns hos BIS. Säkerheter innebär att lånen är säkrade och då ska räntan vara riskfri, men problemet är förstås att nuvarande system inte är riskfritt till följd av FRB, fast den risken är ju en systemrisk som vi skulle kunna ta bort om vi ville.
Jo, visst kan man genom pengarna skapa både inflation och deflation i systemet om man har kontroll över processen. Det gör man idag också. Fast finns lediga resurser i ekonomin så kan man alltid skapa tillväxt, utan inflation, genom att öka mängden pengar. Dagens system skapar däremot alltid inflation genom den riskfria räntan, pengar som inte motsvaras av real produktion.
Naturligtvis var varukorgarna mycket enklare förr i tiden men principen är densamma, det finns tidsserier för t.ex svensk inflation sen 1200-talet. Vad ska inflationen egentligen mäta? Jo, kostnaderna för att leva, men dagens varukorg inkluderar inte prisökningar på t.ex fastigheter.
Vad är ett marknadsmässigt värde idag? Det bestäms av ett system som inte är realt baserat utan finansiellt och nominellt, dvs inte helt av realt utbud och real efterfrågan. Vi vet helt enkelt inte vad det "riktiga" värdet är på något idag p.g.a det finansiella systemet.
__________________
Senast redigerad av Aegishjalmr 2014-05-25 kl. 03:35. Anledning: Ord
Senast redigerad av Aegishjalmr 2014-05-25 kl. 03:35. Anledning: Ord