Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Jag kan inte förstå att HR försöker mildra gärningen till att det skedde i affekt utan att det framförst någoting som talar för det. KJ har varit iskall hela tiden, även när han greps, "ni har ingenting så jag är ute om 15 minuter".

Han raderade alla sms dagen efter, han låtsasringde VB för att tillfredställa kompisarna, han lurade iväg kompisarna att söka i sävast efter att han påstod att hon skulle åt det hållet, han sa inte till kompisarna att hon varit hos honom vid de första sökningarna. Han lägger helt iskallt skulden på en oskyldig men namngiven person, utan att bry sig om konsekvenserna av sitt handlande. Det är ingenting som sker i affekt.

Han har hela tiden varit aktiv vid sökningarna, men genomfört dessa planlöst. Han har försökt införskaffa sig information genom att delta i sökningarna och lyssna bakom ryggen på ledningen och polisen.

Han har festat, besökt bio och varit allmänt oberörd tills de hittade kroppen, men när han hade span på sig var han helt nojig och körde i cirklar i rondellen och försökte köra ifrån polisen.


KJ har i mina ögon varit iskall och han har även varit alldeles för på och engagerad i sökandet, som skedde utan någon egentlig vilja, vilket talar för att han ville visa omgivningen att han var orolig men sammantaget gav det fel signaler, framförallt i kombination med hans påhittade försök att nå VB per telefon. Det är inte heller något som sker i affekt.

Han försökte vara som vanligt, leka i skogen, kröka med kompisar, spela spel med vänner utan att visa några som helst känslor samtidigt som han hade flera oförklariliga nattliga aktiviteter.

Han är fullt medveten om att han kan skylla sina handlingar på sitt handikapp, men han är en iskall mördare som mördade VB i berått mod och sedan styckade kroppen och placerade ut den på två platser. Händerna och höftkulan är fortfarande försvunna och frågan är vad han gjorde med dessa men det vill den överbevisade och iskalla mördaren inte tala om. Ånger finns inte, för då hade det varit klädsamt att inte peka ut en oskyldig som mördare.

För detta grova brott som den iskalla KJ begått borde han fått lagens strängaste straff, under livstid. Att hålla på och dalta med en person som vissa verkar tycka synd om på grund av att han är säregen kommer straffa sig. Han kommer mörda igen eller försöka strypa eller misshandla någon stackars kvinna igen.

...Att hålla på och dalta med en person som vissa verkar tycka synd om på grund av att han är säregen kommer straffa sig. Han kommer mörda igen eller försöka strypa eller misshandla någon stackars kvinna igen.

Jag tänker att TO flyttar fokus från KJ till MB genom att hävda att den som har utfört gärningen också måste ha befunnit sig i stark affekt, därav de många huggen. Men istället för att döma ut MB:s hetlevrade humör eller på annat sätt gå till personangrepp menar han på att sinnet skulle kunna rinna till för vem som helst i MB:s situation. För honom med. Att TO sedan smidigt övergår till att tala om dråp kan man tolka på skilda sätt. I vilket fall sår han tvivel och misstro mot utredningen.

Jag kan hålla med dig till betydande del. Jag tror heller inte att rätten egentligen trodde att KJ begått brotten i affekt. Ska jag psykologisera, tror jag mer att rätten ville skicka ett budskap till åklagarna att man inte får riktigt som man vill när man varken har brottsplats eller mordvapen, än att ge KJ ett lämpat och välavvägt straff för sin gärning.

Men det här är en hovrättsdom och en bevisvärderingsfråga, så lagt kort ligger. Det är s

Många verkar besvikna på att hovrätten "inte besvarat alla frågor" eller "rett ut alla frågetecken".

Det är begripligt att man känner frustration över att fallet nu med 96-97% sannolikhet är juridiskt avslutat, utan att vi fått något säkert besked om vad som verkligen hände. Men hovrätten kan inte trolla med knäna mer än någon annan. Det är varken polisens, åklagarnas eller domstolarnas fel att Kristoffer inte vill prata och att man inte lyckats hitta brottsplats/mordvapen. Jag har åtminstone inte sett några rimliga förslag på var man borde letat där man inte letat eller hur man skulle ha fått den dömde att "sjunga ut".

En domstols uppgift är inte att klarlägga allt vad som hänt och besvara alla frågor om när, var, hur och varför. Domstolen ska pröva skulden för en åtalad med det material som finns att tillgå. Det ligger i sakens natur att detta material ofta är mer eller mindre ofullständigt. Domstolen måste göra antaganden i små och stora delar och dessa antaganden kan vara mer eller något mindre säkra.

Fullständig perfektion uppnås sällan. Lika lite som i andra yrken har man en obegränsad tid för sin utredning. Tror det är svårt att hitta domar som är 100% perfekta och där man inte kan önska sig en enda liten snutt till som rätten borde dragit i eller något resonemang som borde förts lite längre eller på ett klarare sätt. Jag har sett svepande kritik mot utslaget - det mesta av det grundat i det faktum att man är missnöjd med hovrättens ställningstagande i skuldfrågan. Frågan är vad ni som är kritiska menar att domstolen realistiskt kunde ha gjort på ett annorlunda vis, bortsett från att fria honom då eller döma honom för mord istället för dråp.

Finns det fler fall som har dråp med styckning och dumpning? Hovs Hallar va väl ett dråp med i bilden men då åkte han för griftefriden också.
Så finns det ett sånt här fall sen tidigare?

Domstolen har gjort en helt korrekt bedömning i skuldfrågan, däremot så finns det skäl att ifrågasätta domstolens resonemang kring påföljden och den ändrade brotsrubriceringen.

Jag förstår till viss del hur HR har tänkt, men vi talar om ett väldigt grymt mord där mycket talar för att det kan ha vållat VB lidande och dödsångest under en tid. Det går inte att bortse ifrån att det inte finns något som talar emot detta. Därefter den skändning som skett av kroppen som även den är väldigt grym, då främst mot offrets familj.

En person som inte själv medger förmildrande omständigheter bör inte heller få ett förmildrande straff. Det finns de facto en person som kan berätta exakt hur det gått till men han väljer att neka och skylla på en helt oskyldig person istället för att vara behjälplig med att få klarhet i de saker där HR saknar information.

Det faktum att han även dömdes för mord, tror du det påverkade domslutet, du som är så insatt?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12707996.ab

Bevisligen missade du frågan som vanligt. Jag har konstaterat att du är en mytoman och vill du att jag dessutom ska bevisa det, så är det helt upp till dig.
Vidare löd frågan finns det fler fall av den här typen inte dina gissningar alltså.

Det enda fall med styckning och dråpdom du kunde komma på var Hovshallar. I och med att han även dömdes för mord i vid samma tillfälle gör att den inte är särskilt relevant.

Nu ska man inte bara titta på skalan utan även på hur SKL kom fram till sin bedömning.

Enligt TR:s aktbilaga 130 konstateras att tejpen på rullen och tejpen i håret är mycket lika, sannolikt samma typ. Därefter har två tekniker försökt att gradera hypotesen att tejpen i håret kommer från rullen. En tror att mindre än var sjätte rulle ser ut så här, den andre tror inte att var sjätte rullle ser ut som tejpbitarna. Därför sätts grad +1.

Men det finns ingen utredning av vad för slags tejp det är. Mycket talar för att det är NLL:s tejp, och att den är mycket spridd i Norrbotten. Det ökar sannolikheten för att tejpen kommer från en annan, likadan rulle.

Dessutom finns det omständigheter som talar för att det inte är KJ:s tejp. KJ identifierade visserligen tejpen, men från ett foto, och det är svårt. KJ röker tejpen, och det gör man hellre med papperstejp än plasttejp som detta är. Dessutom i den gamla SAAB:en hittades annan tejp, och SAAB:ens ägare anger annat tejpmärke. Vidar uppger KJ en annan plats för rullen än platsen den hittades på.

Att VB:s DNA finns på två områden utan blod, i resp. utanpå rullen, och KJ:s DNA saknas helt, talar mot att det är KJ:s tejp, snarare för att det är VB:s tejp, vilket ger blodet en naturlig förklaring.

Så jag vill inte ens kalla det stödbevisning. Sammantaget vill jag sänka graderingen till 0 eller t.o.m. negativ.