Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Ändrar mig förresten, vid närmare eftertanke.

Det spelar ju ingen roll om finska RMV:s apparatur automatiskt justerade för spädningen 10 ggr eller inte.

Oavsett hur apparaturen fungerade skulle man ju fått en "utskrift" för fenobarbital, som skulle säkerställa att inget spädningsfel skett, om fenobarbitalhalten hamnat över 10 mikrogram/gram i Finland. Så det maximala, oupptäckta spädningsfelet representeras ju i vilket fall som helst av en spädning som motsvarar en fenobarbitalhalt på 9,999... mikrogram/gram. Så är det eventuellt fråga om ett eventuellt spädningsfel så kommer man då inte längre ner än 380 mikrogram/gram.

Hade man inte spätt provet alls hade fenobarbitalhalten hamnat högre än utskriftsgränsen 10 mikrogram/gram, alltså på de 19 mikrogram/gram som uppmättes för det ospädda provet. Så den tiopentalhalt om 210 mikrogram/gram som innebär att man inte spätt något alls är alltså inte ett möjligt alternativ. Man måste ner under 10 mikrogram/gram för fenobarbitalhalten för att inte få en utskrift för fenobarbitalhalten. Och allt under 10 mikrogram/gram innebär att man spätt minst 1,9 ggr (19 / 1,9 = 10 mikrogram/gram). Man kan inte späda ingenting alls, vilket då skulle ge en verklig tiopentalhalt på "bara" de 210 mikrogram/gram som uppmätts, utan att få en utskrift för fenobarbitalhalten. Man kan heller inte späda så pass litet att fenobarbitalhalten hamnar över 10 mikrogram/gram.

Den minsta spädning som kan passera oupptäckt innebär alltså en fenobarbitalhalt på 9,999... mikrogram/gram.

Om svenska RMV inte spätt något alls hade fenobarbitalhalten legat på 19 mikrogram/gram precis som för det ospädda provmaterialet. Den minsta spädning som kunde passera oupptäckt var alltså 19 / 9,999 ≈ 1,90. Så om finska RMV mätt på ett prov som inte var spätt alls och man då fått en tiopentalhalt på 210 mikrogram/gram hade man alltså fått en utskrift för fenobarbital, vilket man inte fick. Den minsta tiopentalhalt som har en korresponderande fenobarbitalhalt som inte ger någon utskrift blir därför 210 * 1,90 ≈ 399 mikrogram/gram (utgår man i stället från den avrundade siffran 2000 / 10 = 200 mikrogram/gram får man 380 mikrogram/gram som jag tidigare räknade med).

Om inte Bustopher invänder mot ovanstående redogörelse så tolkar jag detta som att han tycker att detta är rätt räknat.

Men om man har svårt för att tänka sig vad konsekvensen av utskriftsgränsen för fenobarbital blir utan att själv ha några mätkolvar framför sig kan man ju i alla fall använda sig av Bustophers 210 mikrogram/gram som "golv" för tiopentalhalten.

Jamen då hade ju tiopentalet i blodkärlen blivit mer utspritt i kroppen. Och då hade ju tiopentalhalten i det provmaterial man plockade ut ur blodkärlen blivit lägre i stället för högre. Den faktor du anför skulle ju alltså innebära att mätvärdet underdrivits i stället för överdrivits. Därför är det inte så konstigt att tingsrätten inte använde sig av detta argument.

(Ovanstående inlägg är ett väldigt typiskt Clodius-argument. Det låter väldigt vederhäftigt med ord som "fria fettsyror" och liknande trots att det är väldigt korkat.)

Ditt kattrakande med spädningar spelar ju ingen roll om nu vem som helst hade kunnat injicerar tiopental i flickan.

Jag vet att du inte kommer att svar på detta och denna svarslöshet visar att du inte förstått någonting av vad det handlar om.

Tja, jag rekommenderar folk att bladdra tillbaka och själva läsa Mörlands vittnesmål som jag postade i sin helhet. Samt vad de andra experterna skrev. Tror förresten att jag borde posta referatet av vad vad RMV:s Gunilla Thelander sade också.

I och för sig debiterar väl inte landstingen varandra något slags marknadspris. Men du kan ju alltid välja vilka kostnader du skall räkna in i kalkylen eller inte. Du kan ju t ex i en självkostnadskalkyl räkna med ordinarie avskrivningstid för utrustning på avdelningen trots att den behålls dubbelt så länge. Eller anta att en väldigt stor del av personaltiden gick åt till att vårda patienten från det andra landstinget.

Ja absolut. Där står då "Det behöver inte ha varit mer än 1,5 μg/g blod eller ännu mindre i realiteten." Dvs ingen som helst undre gräns. (sidan 99).

Eller så kan man ta PRA:s "Det kan därför finnas en förklaring
till höga halter av morfin. Hon vet inte när droppet avlägsnades men man drar inte
samma slutsatser då morfinet finns dokumenterat."

Ja det är ju så korkat att landets bästa experter anser att det är sannolikt.

Om vi däremot tar PCuris som vanligt felaktiga resonemang och tillämpar det så måste flickan enligt pcuri alltså ha haft en vässentligt högre dos än 2000 mikrogram per gram blod i blodet innan det blev utspätt.

Med det resonemanget så har PCuri altså själv återigen bevisat att det inte går att få in den mängden i den enda spruta flickan fick. Därmed har Pcuri alltså återigen på egen hand bevisat att den friande domen var helt och hållet rätt.

Grattis PCURI

Fettsyror = en av huvudbeståndsdelarna i "fett" d.v.s. triglycerider, och i fosfolipider, en nyckelkomponent i biologiska membran. Fria fettsyror bildas vid nedbrytningen av dessa ämnen.Tvål består bl.a. av salter av fettsyror.Pröva att googla eller använda wikipedia kanske?

Att koncentrationen skulle sjunka vid kristallisering är en häpnadsväckande teori. Liksom att thiopenthalet skulle stannat i blodbana och inte anlagrats i fettrika vävnader. Så jag undrar vem som är korkad?

(Egentligen dumt att svara PCuri, då han redan fått detta i svar räkneliga gånger utan att verka förstå någonting.)

Det är sant att rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland är beredd att pruta ner den 10 ggr högre uppmätta morfinhalt jämfört med vad som fanns journalfört rätt betydligt. Har påpekat detta. Här är nedprutningscitatet i sin helhet:

"Morfin kopplas samman med ämnen i kroppen och försvinner sedan ur systemet. Efterdöden kan koncentrationen antingen kvarstå eller så kan den öka då morfinet kan komma tillbaka till blodet. Det problematiska är att det är högst individuellt. Ibland finns det nästan ingen ökning och ibland en ökning om tre till fyra gånger. Värdet om 5,7 μg/g kan vara för högt på grund av de osäkerheter som finns. Det behöver inte ha varit mer än 1,5 μg/g blod eller ännu mindre i realiteten."

Med 1,5 μg/g blir överdoseringen jämfört med journalfört värde 10 / (5,7/1,6) = 2,63 ggr. Sedan verkar Mörland också vara öppen för ytterligare nedprutningar. Kom dock ihåg att en patient kan bli väldigt groggy även om du bara ligger 50 % över vad som är ”adekvat” dos.

Att man både uppmätt en tiopentalhalt som ligger 133 ggr över vad som skulle kunna förklaras av eventuella, EJ JOURNALFÖRDA tiopentalinjektioner och en morfinhalt som ligger 10 ggr över vad som journalförts är sammantaget än mer anmärkningsvärt om man bara uppmätt den ena saken.






Jag har inte pratat om någon dos väsentligt högre än 2000 mikrogram/gram.

Tingsrätten använder inga fettkontaminations-argument i domskälen. Och det är väl förståeligt att man inte tordes göra detta. Ingen expert säger explicit att någon fettkontamination skulle ha kunnat orsaka mätvärdet 2000 mikrogram/gram. Man för heller inget resonemang om de fantastiska anrikningsprocesser som då skulle ha behövt ske för att en liten gnutta fett (typ 10 % av provet eller mindre) skulle kunna stegra tiopentalhalten 133 ggr (vi talar då om en anrikningsproces som skulle ha stegrat tiopentalhalten i fettet mer än 2000 ggr, kom nämligen ihåg att det fanns nästan dubbelt så mycket fett som blod i babyn, så tiopentalet skulle ha haft lägre koncentration i fettet än ursprungligen i blodet även om allt tiopental hamnat där). Det som en expert säger är inga konstigheter, nämligen att tiopentalkoncentrationen i fett blir mångdubbelt högre än i blodet efter ett tag eftersom i princip allt tiopental försvinner från blodet. Men det har ju inget att göra med jämförelser med hur mycket tiopental som ursprungligen fanns i blodet. Däremot kan man väl kanske låtsas som detta för att blanda bort korten, vilket du försöker göra i så gott som varje inlägg. Läkaren Sikhander körde också friskt med detta tidigare i tråden.







Tingsrätten tordes som sagt inte använda fettkontaminations- och kristallargument. Anledningen är den jag redogjort för ovan i mitt svar till mace2442.

Och det var då Pcuris första lögn för dagen.
Mörland var inget anant än ett vanligt åklagarvittne idag heller.
Men som vanligt ljuger Pcuri hellre än att acceptera den lätt bevisade sanningen (sid 6 i domen).


Mörland är inte öppen för några "ytterligare nedprutningar". Han säger klart och tydligt att han inte kan säga vad värdet var överhuvudtaget. Orden eller ännu mindre i realiteten är tydligen för svåra för PCuri även idag (ja han har ljugit om även detta tidigare).

Sen är det fortfarande så att det är behandlande läkare som avgör vad som är adekvat dos. Inte vad som står i journalen.


Sån tur då att man aldrig någonsin har mätt upp några sådanna värden på flickans blod då.
De enda värden som är mätta på hennes blod är 10 mikrogram plus för tiopental och ett morfinvärde som tom rättsläkaren anser acceptabelt och sakkuninga säger inte har något med flickans blod i livet att göra.






Jo det har han, men om han sen klarar att följa sin egen logik är ju en annan sak.

Pcuri hävdar att flickan ska han 2000 mikrogram tiopental per gram blod efter att tiopental har hamnat i fettet eftersom han anser att värdet 2000 i blod 14 dagar efter döden är korrekt. Detta då enligt
Så måste det ha funnits betydligt mer i blodet innan det togs upp av fettet. Minst tre gånger mer enligt:

Det leder ju till minst 6000 mikrogram per gram blod innan någon upptagning i fett.

När vi sen applicerar nästa Påstående från PCuri nämligen


och kommer ihåg att det har gått 14 dagar så kan vi alltså konstatera att PCuri nu accepterar att det finns mer tiopental i fettet än i blodet.(10 gånger mer enligt Mörland och i snitt 53 enligt mer kunniga på området.)

Det här leder ju då till att flickan ska ha haft minst 20000 mikrogram tiopental per gram fett.
Med 400 gram fett i kroppen så blir det enligt snabb huvudräkning ca 80 gram tiopental i fettet i det lägsta fallet.

Lycka till med att få in det i den enda 5 ml sprutan som flickan fick enligt sid 52 och 53 i domen


Nä, PCuris fabler saknar som vanligt verklighetsförankring.
"Med hänsyn till att tingsrätten redan funnit att analysresultatet måste ifrågasättas på
sätt som redogjorts för ovan saknas anledning att närmare gå in på frågan om provet
varit förorenat och därför missvisande. Tingsrätten lämnar därför den frågan utan
vidare prövning." är det korrekta skälet som naturligtvis står i domen (sid 21).

Rätten slår alltså fast att eftersom mätvärdet redan är underkänt så finns det inget behov av att fastställa var det vart fel. Den friande domen är redan klar

Man kan ju naturligtvis göra en så pass välvillig tolkning också. Den andra varianten är alltså att domaren som skrev ihop domen bedömde att ett resonemang kring fett-teorin snarast skulle dra ner trovärdigheten på de slutsatser man dragit.

(I övrigt är det väl ungefär samma grejer som vanligt du kör med och som jag svarat på tiotals eller hundratals gånger.)

mace2442 skrev
och kommer ihåg att det har gått 14 dagar så kan vi alltså konstatera att PCuri nu accepterar att det finns mer tiopental i fettet än i blodet.(10 gånger mer enligt Mörland och i snitt 53 enligt mer kunniga på området.)

Det här leder ju då till att flickan ska ha haft minst 20000 mikrogram tiopental per gram fett.
Med 400 gram fett i kroppen så blir det enligt snabb huvudräkning ca 80 gram tiopental i fettet i det lägsta fallet.
---- slut citat

Jag antar att 14 dagar hänför sig till tiden mellan den misstänkta injektionen och obduktionen?

Men för att tiopental skall omfördelas till fett krävs att cirkulationen är igång.

Det är inte rimligt att jämvikt hunnit uppstå för konc av tiopental mellan plasma o fettväv om injektionen varit dödande.

Nja, det är väl tveksamt? Om att förutsätter att det funnits thiopenthal i blodet vid dödstillfället så skulle väl rimligen detta absorberas på fett där det kommer åt; även om blodcirkulationen upphört kan ju thiopenthal transporteras genom diffusion och möjligen konvektion.

Däremot är jag helt med på att det verkar konstigt att räkna på jämnvikter mellan hela blodvolymen och hela fettvolymen i en död kropp, men just därför är det ju helt nödvändigt att påvisa provets representativitet, och det går inte med ett litet prov. Samplingsproblemet. Värdet av den tekniska bevisningen kan därför ifrågasättas.