Ekonomin i svenska fotbollsklubbar

Under februari har bokslutet rullat in och den här tråden aktualiseras därmed.
AIK backade cirka åtta miljoner och Blåvitt backade runt tre.

Min egen klubb Örebro fick genom degradering se en minskad nettoomsättning på ganska exakt 14 miljoner men gjorde trots det en vinst på cirka en miljon. Stor del kan förklaras genom att man minskade sina personalkostnader med 14 miljoner från 34 miljoner till 20. I det stora hela får man säga att jag är imponerad av det ekonomiska arbetet där med lyckats kombinera åtstramningarna utan att kvalitén i speltruppen ändrats speciellt mycket och fixat avancemang direkt.

Man har dragit ganska hårt i alla bromsar och fallskärmar som finns.

Om jag inte missminner mig helt så sålde man Gaisgården (till ett enormt överpris) och fick ihop en hel del pengar där, sedan så har man ju haft konserter och galor anordnade av Gaisare (Håkan Hellström framför allt) där vinsterna gått till att rädda Gais.

Man drog väl igång ett Göteborgs Giro också för att få ihop pengar.

http://www.expressen.se/sport/fotbol...icensen-hotad/
Sundsvall verkar vara nästa klubb på fallrepet.

Helsingborg verkar inte heller ha det alltför bra.
http://www.aftonbladet.se/sportblade...cle18518277.ab

Undrar hur man gör med Pär Hansson. En av allsvenskans med välbetalde spelare, med kontrakt över 2015. Marknadsvärdet på honom är inte speciellt stort. Man kanske till och med rear bort honom för att bli av med lönen. Det är många höga löner i HIF som man måste bli av med.

Historien upprepar sig, precis som nör man nådde CL i början på 2000-talet så använder man sina stora engångsintäkter till att dra på sig stora långsiktiga kostnader som man på sikt inte kan bära. Märkligt att man inte lärde sig förra gången man hamnade i klistret.

Betalade Helsingborg tillbaka pengarna till kommunen någon gång eller slapp man undan där?

Har för mig att de betalade av de sista delarna av lånet under 2013.

Jag undrar om det inte var 2012 i samband med de stora intäkterna som man betalade tillbaka. Såklart bra att man betalar tillbaka sitt lån efter tio år men märkligt beslut när man bara några månader senare behöver sälja vinstandelar i spelartruppen för att hålla verksamheten flytande.

Du tror att en styrelse som budgeterar en försäljning av May Mahlangu i sina intäkter är kapabla till att tänka så långt? Man sålde spelare för höga summor och istället för att tänka långsiktigt så betalar man tillbaka hela lånet och strör pengarna på sopor som tex Sörum och dyra korttidslån.

Gör absolut ingenting om denna skitklubb kånkar och blir degraderad...

Kompetensen i deras styrelse är bevisligen högst tvivelaktig men de inlånade spelarna är inte det stora problemet då det var tidsbegränsade kostnader även om de kan ha varit dyra. Problemet är de dyra och långa kontrakt man skrev när man var på grön kvist, ett sådant är Pär Hanssons kontrakt som nu är en del av den stora kostnadskostym som Helsingborgs relativt lilla intäktskropp ska bära upp. Glädjekalkyler kring "säkra" spelarförsäljningar som May gjorde att man lurade sig själv att kostymen skulle passa.

Samma fälla som vi gick i med Stadion där man räknade med stora "säkra" intäkter på eventmarknaden, en marknad som visade sig inbringa nästintill ingenting. Kostnaderna blev efter förväntan men intäkterna uteblev.