Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Och återigen så förfalskar PCuri Vitnessmål (naturligtvis utan att redivisa källa eller citat den här gången heller).

Krister Nillsons uppfattning är solklar:
Koncentrationen av 2 000 μg tiopental per gram blod har aldrig uppmätts tidigare. Den är
helt orimlig. (Krister Nilsson, Domen sid 63).


Även detta är naturligtvis ren lögn även det

"Han kan inte uttala sig om vilken koncentration som fanns vid tidpunkten
för döden."

"När han nu har lärt sig
mer om metaboliten och andra tänkbara scenarion till varför tiopental kunde upptäckas i
Linnéas urin vågar han inte längre säga att tiopental måste ha getts medan Linnéa fortfarande
levde."

Eller "Han kan inte säga att Linnéa dog av tiopentalförgiftning."

Några citat ur Rune Dahlqvists vitnessmål (domen sid 81-82).

Jörg Mörland fyller sen på med

"Hela tillförseln kan ha skett efter det
att Linnéa hade dött. Han kan inte uttala sig om hur långt efteråt."

samt "Han kan inte med säkerhet säga att Linnéa
dog av tiopental."

Dvs man eliminerar absolut ingenting förutom att det går att fastställa att hon dog av tiopental.





Ren lögn från Pcuri (igen).

Läser och (förstår) man dommen så står det klart och tydligt på sid 20 att det var åklagaren som hävdade att fenobarbitalvärdet som var beviset för att de båda analyserna var jämförbara.

Eftersom det finska värdet var under utskriftsgräns så får man inget värde därifrån.
Eftersom det inte går att jämföra ett värde med inget värde så underkänns åklagarens påstående.
Det är inget som helst konstigt med det.

Det är inte heller därför den finska analysen underkänns utan den underkänns pga att den är baserad på RMV:s blodblandning som inte uppfyller beviskrav.



Krister Nillsons uppfattning är solklar:
Koncentrationen av 2 000 μg tiopental per gram blod har aldrig uppmätts tidigare. Den är
helt orimlig. (Krister Nilsson, Domen sid 63).

Den enda som presenterar strunt är PCuri. Dessutom redan sen många gånger överbevisat strunt.



Naturligtvis så är även detta stycke en lögn och förfalskning av i rätten avgivna vitnessmål.
Varje gång PCuri Ljuger och förfalskar så ser jag en ära i att visa att det är just en lögn och förfalskning. Så även idag.


Mörland sa
"Han tror att en tillförsel av en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat räcka om dosen hade getts efter döden."

EXAKT ALLT ska ha givits efter att flickan blodomlopp har stannat. inget "typ hela sprutan skulle ha getts efter döden", eller de andra försöken till förvrängningar av Mörlands uttalande PCuri har ägnat sig åt den senaste tilden.

Tråkigt nog för PCuri och hans lögner så levde ju flickan efteråt.
"Hur lång tid det tog från det att sprutan gavs till dess att Linnéa dog
har det dock lämnats skilda uppgifter om, allt från någon eller några minuter till upp
till en timme." (domen sid 31).

Därmed så gäller inga 125 mg idag heller vilket åklagaren insåg (till skillnad från Pcuri då).
Åklagarsidan har nämligen aldrig någonsin påstått att flickan skulle ha mördats med den 10 ml sprutan. Det är bara PCuri som gör det trots att det finns klara vitnessmål på att det inte gavs en 10 ml spruta till flickan (domen sid 52-53).

Faktum är att Rätten har fasttällt att den enda spruta som gavs inte innehöll tiopental (domen sid 31) så jo man har fastställt att flickan inte gavs någon tiopental alls.

Sen finns det enligt Pcuri själv tre vitnessmål som säger minst 20 ml lösning för att ett levande barn ska dö och uppnå detta fantasivärde. Därmed har han faktiskt själv bevisat att en 10 ml spruta inte räcker.

Att man inte använder det som domskäl beror enbart på att man redan har underkännt åtalet pga RMV:s brister.


PCuri måste ha missat sidan 19-20 i domen helt och hållet då.
Det är ju nämligen där rätten fastställer just de brister som gör att RMV:s arbete underkänns.

Finska RMV har fortfarande itne analyserat något blod från Flickan utan bara sama blodpudding som Svenska RMV rörde ihop. Samma blodpudding som då underkändes på sid 19

Sen är inte rätt hyffsad en nivå som duger i en rätt. Där ska man klara en granskning bortom allt rimligt tvivel. Dvs det ska inte förekomma ett "En annan omständighet som samtliga experter i stort sett har varit eniga om är att en så hög koncentration som 2000μg/g blod är så exceptionell och extrem att den i sig ger skäl till ett ifrågasättande av analysresultatet" (domen sid 13-14)

Ja det blev extremt lätt. Eller hur?

Ja och nej. Tingsrätten bemödade sig om att göra förhandling och domslut pedagogiskt eftersom uppmärksamheten hade varit stor och starka auktoriteter stod mot varandra.

(Jag håller med tingsrätten om att det inte är bevisat att ett brott begåtts och att den åtalade dessutom hade skött vården enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.)

Jag hyser inte den minsta tvekan om att gärningsmannens skuld skulle ha ansetts vara bevisad ”bortom allt rimligt tvivel” om det varit fråga om att knarkar-Leffe skjutit i knarkar-Pluffe i något med en spruta i en knarkarkvart och sagt att han ”destruerat sprutan oanvänd”.

Att domaren sade ”här gissar vi inte” apropå att rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland huggit till med en tiopentalhalt på 1400 mikrogram/gram i stället för 1500 mikrogram/gram, p g a den eventuella extra osäkerhet som skulle vara förbunden med mätningarna i de här fallet, när han uppmanats kvantifiera den eventuella extra osäkerheten, är väldigt talande. Om man hade velat få någon kvantifiering, och få klarlagt om det anförda innebar någon extra mätosäkerhet, så hade man ju ganska enkelt kunnat slå upp om man brukar justera för den aktuella typen av eventuell osäkerhet och vilka räkningar man då gör. Självklart måste det man då anför på sekunden i en rättssal bli en gissning. Detta torde också domaren i fråga ha varit väl medveten om. Det hon ägnade sig åt var ett utpräglat retoriskt grepp. Det här påminner om domens riktigt stora retoriska fulknep där man låtsas som att det prov finska RMV mätte på inte var spätt 10 ggr, att det väntade resultatet inte var att fenobarbitalhalten* skulle understiga ”utskriftsgränsen” hos finska RMV och inte låtsas om att den undre gränsen för tiopentalhalten även om man gissar på maximalt spädningsfel (ingen spädning alls alltså), ändå landar på 210 mikrogram/gram (380 mikrogram/gram om deras apparatur automatiskt justerade för finska RMV:s egen spädning). 210 mikrogram/gram är alltså 14 ggr mer än de ca 15 mikrogram/gram som rättens/Socialstyrelsens expert Mörland ansåg kunde förklaras av eventuella, tidigare EJ JOURNALFÖRDA tiopentalinjektioner (som dessutom skulle ha varit 3 ggr så stora som normalt!).

Sedan frågan om huruvida RMV gjort rätt eller fel i sin mätprocess. Jag har inte sett att någon påstått att RMV avvikit från vad lagar och förordningar, förarbeten och den rättspraxis dittills stadgade. Trots att jag nyligen efterlyst detta i den här tråden. Det RMV avvikit ifrån är vissa standards och procedurer som försvarets expert Olof Beck tycker är viktiga och som kanske är viktiga om man skall skriva en vetenskaplig artikel för The Lancet eller lägga fram en doktorsavhandling. Mig veterligen har man dock inte ställt några sådana här krav tidigare på RMV. Det här blir därför nästan som om man skall tillämpa krav som ställs vid godkännande av doktorsavhandlingar när man granskar en revisors analys av ett företags räkenskaper. Ingen brukar ställa sådana krav. Det kan kanske i och för sig ibland vara vettigt och värt extrakostnaden att plocka in litet metoder från forskarvärlden i mer praktiskt tillämpad ekonomi på något KPMG-kontor. Men det finns inget lagkrav på att göra detta. Och notera som sagt att finska RMV, som var ackrediterat för att fastställa även halter av tiopental, och som Olof Beck inte törs kritisera, kom fram till ungefär samma mätvärde som svenska RMV. Jamandet om att svenska RMV inte följt vissa standards tycker jag därför mest handlar om att man vill sprida en allmän känsla av osäkerhet och få folk att glömma bort att finska RMV kom fram till samma mätvärde med en annan metod.

När det gäller obduktionen har jag heller inte hört att man avvikit ifrån vad lagar & förordningar, förarbeten och tidigare rättspraxis stadgar. Jag hade i och för sig gärna sett att RMV kunnat fiska upp litet mer blod från någon provtagning när Olof Beck gapat klart. Eller att de fryst ner babyliket. Men de verkar alltså inte ha lagt ner mindre krut på undersökningarna än vad minimikraven stadgar.






_________________________
* Fenobarbitalhalten skulle ha kunnat visa att inget spädningsfel skett. Om fenobarbitalhalten, som var känd för en tidpunkt några timmar innan babyn dog, hade kunnat fastställas och med den påstådda spädningsfaktorn gett förväntat resultat så hade man även i Finland kunna visa att inget spädningsfel skett. Notera också att tingsrätten inte förklarar varför man skall strunta i att man hos svenska RMV hade apparatur som kunde få fram en ”utskrift” för fenobarbitalhalten även för det spädda provmaterialet och som tydde på att spädningen var OK. Det borde vara rimligt att säga att detta tämligen tydligt indikerar att inget spädningsfel skett eftersom finska RMV kom fram till ungefär samma tiopentalhalt som svenska RMV. Det man gjorde för att ge intryck av att det ändå rådde någon slags osäkerhet om det var fråga om något spädningsfel var att låtsas som att det förväntade resultatet inte var att fenobarbitalhalten skulle hamna under utskriftsgränsen för finska RMV:s apparatur. Förutom att man med detta fulknep försöker blanda bort korten med den viktigaste beviskomponenten i domen så speglar detta väldigt väl de intentioner tingsrätten hade när man skrev i hop domen.

Svarar dig ännu en gång punktvis i tur och ordning.

1) Ja, det är sant att tiopental kan snedfördelas mellan olika typer av vävnader. Men det jag efterlyste var snedfördelning (påtaglig snedfördelning) av tiopental mellan olika delar av kroppsfettet. Och det var du nog väl medveten om. Varken du eller någon annan har som sagt svarat på den punkten. Än mindre redovisat någon slags kvantifiering inom detta område.

2) Så här refererar man i domen bilagor läkarens vittnesmål angående tiopentalsprutan: ”Den spruta med tiopental som låg på medicinbänken använde hon aldrig. Sprutan med natriumklorid hade hon närmast sig. Hon skulle ha märkt om det hade skett någon förväxling. [- - -] Hon är helt säker på att hon inte har gett Linnéa tiopental.”

3) Jag vet inte om jag anklagat föräldrarna för att ha begått mened. Men indirekt kan man kanske dra den slutsatsen om man tror att de precis som släktingarna i polisförhören minns att läkaren gav babyn någon slags injektion i samband med döden. Min gissning är att de var rädda för att anklagas för något slags anstiftansbrott eftersom de bett läkaren ge deras baby mer medikamenter och att när så skedde så dog babyn. Speciellt med tanke på vittnesuppgifterna i polisförhören om att läkaren sagt att babyn skulle kunna dö av injektionen så framstår det inte som långsökt att de skulle kunna ha slagits av insikten att någon skulle kunna vrida till det hela till att de pysslat med någon slags anstiftan. Med tanke på utgången i det här rättsfallet och ett annat rättsfall jag diskuterat här på Flashback har jag faktiskt full förståelse för om de nu såg en sådan risk, även om det förefaller ytterst osannolikt att de skulle ha bett om ett eutanasimord då ju pappan blev så arg att han gick ut när man föreslog ”avveckling” av hans hjärnskadade baby.




När det gäller mace2442:s inlägg så är det väl ungefär det gamla vanliga som jag svarat på i tiotals eller hundratals inlägg. Vill dock påpeka att det är sant att både Dahlqvist och Mörland uppger att de inte kan säga att babyn dog av tiopentalet. Babyn kan ju teoretiskt ha dött av något annat även om babyn fått en överdos av tiopental (kom här bl a ihåg att man mätte upp en 10 ggr högre halt av morfin än vad som fanns journalfört även om överdosen sannolikt var lägre än så). Åklagaren lade med anledning av att Mörlands utlåtande om att babyn kunde ha dött av något annat än tiopentalöverdosen till den alternativa brottsrubriceringen försök till dråp. D v s läkaren skulle ha kunnat spruta i babyn en potentiellt dödande dos tiopental men att babyn dött av något annat.

1) Du har fortfarande bevisbördan. Visa nu utom allt rimligt tvivel att provet var representativt och att thiopental med nödvändighet fördelar sig jämt i vävnad. Jag har redan redogjort för varför hydrofoba substander kan bli snett fördelade i fett och du har inte argumenterat emot detta.
2) Här är PCuris slingrande närmast komiskt. För det första så hänvisar jag till vittnesmålen och inte till domen. För det andra, så stödjer inte ditt citat på något sätt dina påståenden. Det där rör sig ju om en möjlig förväxling av sprutor och inte om någon destruktion av sprutan. För det tredje är detta fortfarande en bisak, eftersom det finns mer thiopenthal i universum än det som fanns i sprutan. Om det nu hypotetiskt var så att någon sprutade thiopenthal i flickan runt tiden för hennes död (vilket jag alltså anser är osannolikt) så finns det inget som säger att denna person måste ha varit läkaren. Alltså - bevisa bortom allt rimligt tvivel att läkaren gjort en thiopenthalinjektion!
3) Alltså, gärningsbeskrivningen förutsätter i praktiken att barnet dog under en injektion om det skulle varit fråga om mord, och detta motsägs av föräldrarnas vittnesmål. PCuri resonerar om att de skulle ljugit för att skydda sig själva mot ett åtan om anstiftan. ERGO: PCutri anklagar föräldrarna för mened. Så är det! Slingra dig inte! det är ovärdigt. Men du måste bevisa att de ljuger för att din indiciekedja skall hålla.

Som alla ser är PCuris indiciekedja pulvriserad, och så gott som alla inser detta. Det är dags att du lägger ner di stalkerartade förföljelse av en av allt att döma helt oskyldig läkare, och två föräldrar som förlorat sitt barn.

Bara några små kommenterer.
Det är ioch försig riktigt att beviskraven är för låga i svensk domstol i många fall, men är det inte posstivt att domstolen gjort ett bra jobb i detta fall? Det tycker nog alla unom PCuri.

Angående ickejournalförda behandlingar, så är det ingenting du behöver använda kosntiga gubbar för. Det är dokumenterat att man slarvat med journalförning vid ALB, och thiopenthalbehanlign var helt normalt för flickans tillstånd.

Sedan har vi fortfarande fri bevisprövning i Sverige, och det är tillåtet att ifrågasätta teknisk bevisning även om det skulle vara så att den utförts enligt alla tillgängliga regler.

Du får mer och mer karaktären av ett regelrätt troll.

Tala för helvete om vem du håller ansvarig för den bristande dokumentationen eller sluta skriv i tråden! Jävla människa.

Jag är jurist och inte läkare. Som jurist lär man sig att betrakta alla människor som oskyldiga till dess motsatsen bevisats i domstol. Är det så att sjukvårdspersonal (läkare och sjuksköterskor) på något motsvarande sätt får lära sig att alla människor är friska till dess motsatsen fastslagits i en klinisk diagnos? Det verkar i så fall vara en något bakvänd ordning, åtminstone i de mest uppenbara fallen.

Hur som helst framstår det för en lekman som helt uppenbart att PCuri är helt sinnessjuk från topp till tå. Men eftersom alla inom det uppenbart välutbildade "läkargänget" väljer att bemöta PCuris bisarra alster i sak såväl legitimeras dessa som etableras bilden av att PCuri är en jämbördig debattör. Det är svårt att se något slut på den här diskussionen. Är det verkligen hela världen om dåren skulle få det sista inlägget i tråden?

Edit: Frågan är inte specifikt riktad till NR.

Jag vill bara gå tillbaka till utgångspunkten till varför jag var säker på friande dom från början - en för mig självklarhet som även idag gör mig upprörd med avseende på RMV, en punkt som PCuri fortfarande inte förstått den intellektuella slutsatsen av och som i min mening borde ha varit utgångspunkten i Mörlands och expertvittnenas utlåtanden (det var där men bakom en mur av resonemang).

Mätvärdet är omöjligt som ett blodvärde.

I samma ögonblick som slutsatsen ovan dragits öppnar sig en ocean av möjligheter kring vad provet då är (från mer sannolika till rent spekulativa). RMV borde naturligtvis omedelbart ha dragit samma slutsats och tagit vävnadsprover, blodprover från flera källor et cetera. Det gjordes aldrig och det är också orsaken till att vi aldrig kommer att få veta vad det där provet egentligen är.

Min egen hypotes? Värdet är så pass extremt att det antingen torde vara en thiopentalkristall som fallit ut i flickan och som kom med provet, eller att RMV kontaminerat provet i samband med upparbetningen av provet plus standard (som kräver laborativt arbete med thiopental hos RMV). Observera att det krävs ett sandkorn thiopental för att uppnå värdet i den provvolym som togs.

Ps. Jag är förvånad över att tråden fortfarande är i livet!

Det är bara att hålla med men:
Det är viktigt att "rättssystemet" korrigeras baserat på detta fall. Det är ostridigt att även handläggningstiden var orimlig. Nu verkar även JK ha "pissat på sig". Dom sitter både med tillsynen av RMV och resten eftersom RÅ gömt sig bakom pressfriheten och JO har uppenbart jäv.

Hur ifrågasätts en utredning som per definition anses objektiv?
Hur gör man för att gå emot den kanske starkaste och viktigaste myndigheten? (åklagar-) (SoS hindrades ju av åklagaren i sin utredning.)

Kanske ger tråden kraft till andra mer inflytelserika instanser/personer att ta dessa fighter...