Citat:
Och återigen så förfalskar PCuri Vitnessmål (naturligtvis utan att redivisa källa eller citat den här gången heller).
Krister Nillsons uppfattning är solklar:
Koncentrationen av 2 000 μg tiopental per gram blod har aldrig uppmätts tidigare. Den är
helt orimlig. (Krister Nilsson, Domen sid 63).
Citat:
Även detta är naturligtvis ren lögn även det
"Han kan inte uttala sig om vilken koncentration som fanns vid tidpunkten
för döden."
"När han nu har lärt sig
mer om metaboliten och andra tänkbara scenarion till varför tiopental kunde upptäckas i
Linnéas urin vågar han inte längre säga att tiopental måste ha getts medan Linnéa fortfarande
levde."
Eller "Han kan inte säga att Linnéa dog av tiopentalförgiftning."
Några citat ur Rune Dahlqvists vitnessmål (domen sid 81-82).
Jörg Mörland fyller sen på med
"Hela tillförseln kan ha skett efter det
att Linnéa hade dött. Han kan inte uttala sig om hur långt efteråt."
samt "Han kan inte med säkerhet säga att Linnéa
dog av tiopental."
Dvs man eliminerar absolut ingenting förutom att det går att fastställa att hon dog av tiopental.
Citat:
Man låtsas indirekt i domen som att det faktum att man i Finland inte fick något fenobarbitalvärde eftersom värdet hamnade under ”utskriftsgränsen” innebär att det möjliga spädningsfelet var typ obegränsat, vilket det inte var. Man låtsas också som om det var oväntat att fenobarbitalvärdet skulle hamna under utskriftsgränsen, vilket det inte var eftersom det provmaterial finska RMV fick var spätt 10 ggr. Att provmaterialet var spätt 10 ggr framgår också i andra delar av domen, otroligt nog. Detta utgör väl en indikation på att tingsrätten var väl medveten om vad man gjorde när man gjorde den här fulingen.
Ren lögn från Pcuri (igen).
Läser och (förstår) man dommen så står det klart och tydligt på sid 20 att det var åklagaren som hävdade att fenobarbitalvärdet som var beviset för att de båda analyserna var jämförbara.
Eftersom det finska värdet var under utskriftsgräns så får man inget värde därifrån.
Eftersom det inte går att jämföra ett värde med inget värde så underkänns åklagarens påstående.
Det är inget som helst konstigt med det.
Det är inte heller därför den finska analysen underkänns utan den underkänns pga att den är baserad på RMV:s blodblandning som inte uppfyller beviskrav.
Citat:
Alltså, det Krister Nilsson uttalade sig om i rätten var väl att ”huvudspåret” tedde sig som mindre osannolikt än övriga, tänkbara förklaringar. Längre än så ville han inte gå. Och det är kanske heller inte rimligt om han i rätten skall uttala sig som sakkunnig och inte själv borrat sig in djupare i ämnesområdet.
Krister Nillsons uppfattning är solklar:
Koncentrationen av 2 000 μg tiopental per gram blod har aldrig uppmätts tidigare. Den är
helt orimlig. (Krister Nilsson, Domen sid 63).
tiopentalinjektioner (som dessutom skulle ha varit 3 ggr så stora som normalt!).