Citat:
Ursprungligen postat av
SibirienKalle
De två påståenden från din sida som jag fetat stämmer helt enkelt inte.
Vet inte om det är så att du inte varit med om förhör av olika sorters människor, men beroende på hur man beter sig som förhörsledare kan man erhålla båda dessa situationer.
Jag har någon teoretisk och praktisk erfarenhet av förhör och förhörsteknik och hört och sett förhörsledare - medvetet eller omedvetet - nå de mest häpnadsväckande resultat på kort tid.
Det var visserligen nästan fyrtio är sedan jag ägnade mig åt sånt, men jag har i alla fall tolkskolans utbildning i förhörsledning av krigsfångar, så lite har jag också pysslat med sånt här.
Citat:
Man måste komma ihåg att oavsett om man är inblandad eller inte så är det en tuff situation att bli förhörd i ett mordärende och under förhörets gång inse att man är misstänkt. De flesta människor blir oerhört stressade av detta och tappar den mentala fattningen, vilket ger förhörsledaren ett mycket stort övertag så länge detta förhör pågår.
Så kallad
chockhäktning kan ibland få fram erkännanden av folk som inte är vana vid att umgås med polisen på det viset. Men belägg för falska erkännanden också vid chockhäktning är mycket sällsynta. Det var ju inte direkt så att "barnläkaren" erkände något brott bara för att hon utsattes för en påtagligt elakartad variant av chockhäktning. Och observera att det inte var något som ens vagt liknade chockhäktning som RO utsattes för. Han torde ha delgivits misstanke för att man ska kunna ta röstprov på honom, men eljest var det ju ett förhör av en person på fri fot.
Citat:
När det gäller det första av de fetade påståendena är det därför inte så svårt för en förhörsledare att formulera sig så hotfullt och dunkelt att den förhörde - som oftast är ordentligt ur balans - tror att om han inte erkänner inom en viss tid så kommer polisen att plocka in honom igen och då lägga fram otvetydiga bevis.
Han behöver inte ha varit det minsta psykiskt skör. En driven förhörsledare som utnyttjar faktorer som rädsla och osäkerhet kan få även rätt stabila personer att berätta och erkänna saker som inte stämmer.
Jag hör vad du säger. Jag bara tror inte på det ett skvatt. Skulle du kunna backa upp dina resonemang med
ett enda fall där någon återkontaktat en förhörsledare efter att ett förhör avslutats och därvid avgivit ett bevisligen felaktigt erkännande?
Citat:
[b]Vilken roll RO verkligen spelade i det här fallet vet jag inte. Och utifrån det som skett och utifrån det som återberättats i media kan jag inte för fem öre bedöma i vilken grad eller på vilket sätt RO varit inblandad, vare sig vad gäller samtalet eller knivhuggandet.
Det kan inte jag heller. Men utifrån den information vi båda har, gör jag bedömningen att det är
fan så mycket troligare att RO erkände sig var uppringaren därför att han är det, och trodde att röstanalysen var så säker att det var taktiskt bättre för honom att erkänna i förväg, än att RO antingen drabbades av en akut erkännabrottpsykos precis efter det första förhöret, eller att han blev Guildford four-ad av den svenska polisens obarmhärtiga
tredje graden-förhörsteknik.
Citat:
Men om nu RO var på plats så skulle jag tippa att antingen var han GM eller också skulle jag i första hand anta att det är rädsla och inte skörhet eller minnesluckor som hindrar honom från att berätta.
Det tror jag inte heller på. Icke-kriminella människor golar rent allmänt, och tanken att RO skulle ha gått omkring sedan 1995 och varit så extremt skitskraj för GM att han hellre riskerar att bli dömd för mord än berätta sanningen måste betraktas som extremt osannolik. Det är ju överhuvudtaget det som stör mig här - hur
a priori extremt osannolika hypoteser ges företräde över
a priori betydligt mer sannolika. Det rimligaste om RO
har gjort ett falskt erkännande är just att han har såpass mycket minnesluckor från kvällen att han inte vet vad han de facto har gjort, bara att han på något sätt har varit med. Det skulle ju i sig vara en mycket ångestladdad situation - att veta sig ha närvarat vid ett brutalt uppmärksammat mord, men inte veta om man faktiskt har begått det eller larmat om det eller ej.
Men fortsatt gäller att det
klart troligaste är att RO har erkänt eftersom det faktiskt var han som ringde, och att återtagandet av erkännandet har skett till följd av att advokaten har meddelat honom att han aldrig i helvete kan bli bunden till samtalet på röstanalys.
Också om man tar i beaktande den där förbannade "pundarkniven".