Långt till 2020 och omöjligt att sia, håller dock med om att demografin kan påverka priserna negativt.
Vore det inte intressantare att spekulera i vad som händer efter höstens val och under 2015?
Vad jag kan se finns ett flertal faktorer som bör motverka en fortsatt uppgång i bostadspriser:
1) Nedtrappning av ränteavdrag - EU, OECD och IMF har samtliga påtalat det olämpliga i att gynna lånande och uppmanar oss att ta bort ränteavdragen. Våra grannländer har redan börjat trappa ned avdragen stegvis. Även om många politiker undviker att tala om detta ett valår så verkar samtliga partier vara överens om att förändrinhbehövs.
kommer inte att genomföras då det även kommer påverka skatten på inkomst av kapital
dvs detta skulle göra de mkt rika ännu rikare
- Med 30% kapitalskatt nu ligger vi betydligt högre i kapitalbeskattning än resten av EU som snittar ca 20% i kapitalskatt varför svenskt ägande av företag missgynnas gentemot utländskt ägande. Alliansen har tidigare talat om att man vill harmonisera kapitalskatter till europeisk nivå och då måste även ränteavdragen följa med. Det är ju även ett tydligt mål för EU att medlemmarna ska få gemensamma skatteregler på sikt.
2) Höjda räntor - FED ska minska sitt pengatryckande => höjda marknadsräntor, Riksbanken signalerar stabil styrränta under 2014 men upp från 0.75% idag till ca 2.00% i slutet av 2015.
ja.men om man idag binder ränta på en 10 år så blir det trolgen en mkt bra affär
- Visst bör man binda sina räntor idag men går räntan upp så påverkas ju priserna då det aktuella marknadspriset sätts av de affärer som görs och jag tror inte att de som köper sitt första boende skulle betala lika mycket som idag med dubbelt så höga räntor.
3) Ökade kapitalkrav på bankerna - under våren 2014 höjs riskvikterna på bolån från 15% till 25% => bankerna måste öka sina räntemarginaler för att bibehålla lönsamheten på bolånen relativt uppbundet kapital => högre bolåneräntor.
Ja kommer genomföras. lösningen är att köpa bankaktier. deras ( min vist = utdelning :-)
- Nja, antingen får bankerna låna ut mindre pengar eller hålla mer kapital, dvs minska utdelningarna, med högre kapitaltäckningskrav. Tror snarare att bankernas lönsamhet kan komma att minska när kunderna får svårare att klara högre räntor.
4) Striktare amorteringskrav - Dagens rekommendationer handlar i huvudsak om att be låntagarna att amortera ner från 85% belåningsgrad till 75% över 10-15 år, dvs 0.67-1.00% per år eller 100-150 års amorteringstakt. Ligger man under 75% belåning så behöver man inte amortera idag. Kommer det krav på att alla lån över exempelvis 50% LTV skall amorteras så påverkas hushållens kassaflöden och betalningsvilja ordentligt.
Nja kommer troligen inte att genomföras då det riskerar att den brda medelklassen slutar att konsumera och spar istället = minskad tillväxt
- Möjligt att man fegar men det har varit tal om detta länge och skuldökmingstakten ligger fortfarande på ohållbara 4.9% trots att bankerna ska föreslå amortering idag. Funkar inte frivilligheten så bör det komma reglering under 2014 tror jag.
5) De flesta kommuner och landsting har beslutat om skattehöjningar 2014 samtidigt som staten beräknas få ett underskott med ca 90 miljarder under 2014 med alliensens valbudget. Tiden av skattesänkningar för medelklassen är förbi med den röda regering som tar över i höst => mindre pengar att tokbuda på hus med.
tur att man inte bor i en sådan kommun då :-) Sedan kommer de "röda" inte ha egen majoritet. SD kommer bli vågmästare . och efter hösten bråk i riksdagen så.. "svinhugg går igen"
- SD föredrar fungerande välfärd framför sänkta skatter för hög- och medelinkomsttagare (vilka är de som lånar pengar och driver bostadspriserna) och kommer rösta med sossarna. Med åldrande befolkning och hög invandring så behövs skattehöjningar i stor del av landet hur som helst. Skulle gissa att staten ökar sina intäkter genom sänkta ränteavdrag, höjd moms, höjda soc.avg. för unga samt ev fastighetsskatt. Kommunerna har väntande socialbidragsbomber för alla invandrare de tagit emot när statliga ersättningar sinar efter 2 år => höjda skatter.
6) Återinförd fastighetsskatt? - Den absolut bästa skattebasen enligt alla nationalekonomer och EU-kommissionen rekommenderar oss att återinföra den. Taxeringsvärdena finns kvar och det är enkelt gjort av sossarna även om det inte blir populärt. Innan den togs bort 2006 betalade man 1% av taxeringsvärdet, vilket motsvarade ca 0.75% av marknadsvärdet, per år => 30 000 kr per år för en standardvilla för 4 Mkr iställer för dagens kommunala avgift om 6500 kr. Skillnaden motsvarar räntekostnaden för 1 Mkr i lån med dagens räntor.
Nej kommer inte att genomföras då det återigen minskar konsumtionen
- Håller med om att det känns långsökt men EU-kommissionen har sagt åt oss att göra detta och vi gör ju i princip alltid vad EU säger till oss annars
. Behövs kanske rejäla underskott i statsbudgeten för att motivera ett återinförande.
7) Demografin - Årskullarna som går i gymnasiet nu är knappt 30% mindre än för ett par år sedan. De närmsta åren bör vi alltså ha ca 30% färre bortskämda snorungar vars föräldrar köper dem en 1:a i innerstan genom att ta ut nya lån på sin gamla villa. Vips så är basen i bostadspyramidspelet betydligt smalare och det ger effekter när den nyutexade studenten ska sälja sin etta för att köpa en tvåa plötsligt inte har ett par hundra tusen i vinst att buda upp nästa lägenhet med osv....
ja en faktor att räkna med iaf på smålägenheter.
GG
