Han trodde nog att offret skulle hinna dö och tänkte inte på att samtal spelades in, helt enkelt.
Det var ju trots allt beckmörkt på platsen enligt Polisen.
Och endå såg han att det var ett rån med många knivhugg.
Utan tyst tittade på med sin mörkerkikare?
Tror nog många spontant skriker till utan att tänka på ev risker.
Klart det var för att dribbla bort Polisen.
Frågan är ju varför dom hamnade i en mörk återvändsgränd kl 05 på natten?
Skulle han råna någon som han riskerade att möta varje dag under resten av KTH-tiden som dessutom inte hade mer än 2 lapp?
Skulle dom gått dit för att göra en affär, när det borde vara mindre riskfyllt på puben?
Kanske skulle han vissa sin häst?
Du ser ju själv att det borde finnas en bättre anledning?
Edit: Vad är oddsen att han hade hamnat där med en okänd människa?
Citat:
Ursprungligen postat av
MrFold
En grej som irriterar mig i scenariot RO=mördaren är att det är svårt att få ihop logiskt med att de förmodas ha varit på samma fest och troligen åtminstone känt till/känt igen varann. Låt säga att han - oavsett orsak - får ett vansinnesspel och hugger och hugger mot Per upprepade gånger. Sen springer han, fortfarande med adrenalinet pumpande på högvarv, ner mot Karlavägen. Han når telefonkiosken. Vad tänker han? Om Per dör är han en mördare. Men om han överlever så lär han högst troligt kunna identifiera RO som gärningsman. Det betyder mordförsök och säkert flera års fängelse. Ändå bestämmer han sig för att ringa. Men när han väl gjort det valet så borde han väl i så fall inse att han lika gärna kan gå tillbaka och vänta på polis och ambulans?
Det finns egentligen bara två sätt att förklara RO:s handlingssätt givet detta scenario. Antingen är han gravt irrationell och handlar hur man än ser det i strid med sina egna intressen. Jag antar att det är möjligt i en sån situation med adrenalinpåslag och chock. Eller så skulle det kunna vara så att han faktiskt är ute efter att råna Per utan att känna igen honom som en medstudent på KTH. Vilket verkar vara lite märkligt också av flera skäl.