25-årige studenten Per Häggström mördad på Valhallavägen (1996-10-14)

Nu har jag inte sagt att han måste vara oskyldig och slutsatsen är inte byggd enbart på att han uppger en hyggligt korrekt position utan på att han faktiskt också ringer. Det är trots allt inte ett särskilt vanligt GM-beteende när det gäller spaningsmord.

Det finns ett antal problem i ditt eget resonemang också:

- Oavsett om han är GM eller inte är det resonerande i flera led du tillskriver honom långt ifrån självklart att utgå från hos en person med hög puls, hög adrenalinnivå och kanske också droger i kroppen. "Jag ringer ifall dom på nåt vis kan koppla mig till brottsplatsen" "Jag ljuger inte om varifrån jag ringer ifall dom kommer på att det var jag". Tillskriver du personen detta så borde ju samma person också ha insett att det verkar högst suspekt att ringa anonymt och sen INTE ge sig till känna när polisen vill ha tips.

- Jag skulle också vilja hävda att du faller i en fälla jag sett flera gånger i krimtrådarna: Du resonerar anakronistiskt om tankarna på DNA-bevis och öht kriminaltekniska fynd. Detta var 1996. DNA-identifiering i Sverige påbörjades först 1991 och hade inte alls kommit in i allmänhetens medvetande på det vis det är idag. Enligt denna artikel var det först 1999 som utvecklingen på av antalet prov i brottmål på allvar sköt fart. De första åren var också metoderna osäkrare. Jag skulle hävda att kopplingen DNA/brott kom in på allvar i det allmänna medvetandet först runt 2005 i samband med några uppmärksammade fall och debatten runt PKU-registrets användning för att fälla brottslingar.

Det här var också långt före alla serier om kriminaltekniker och rättsläkare. Polisserierna handlade i huvudsak om vanliga snutar som gick omkring och förhörde folk eller gjorde tillslag i lägenheter med dragna vapen. Naturligtvis fanns ett intresse för kriminalteknik ändå, men det var absolut inte lika utbrett. Så att förutsätta att din mördare direkt efter dådet börjar tänka i dessa banor är en tveksam slutsats.

Någon psykopatdiagnos skulle jag inte våga ställa på mannen med ledning enbart hur han formulerar sig runt en fråga eller hans röstläge. Det krävs sannerligen betydligt mer för att avgöra om någon är psykopat eller inte.

Medvetenheten om att DNA kunde användas vid brottmål fanns långt tidigare än 2005, det vet jag säkert. De första fallen i Sverige som löstes med DNA var väl 89-90 sådär och jag tror att vid 1996 förekom det i media. Jag hittar inga träffar på artiklar från den tiden men runt 2000 var DNA-prov en allmänt använd term.

Psykopatanalys där håller jag med, jag tycker som jag skrev tidigare att jag har svårt att få ihop det att en psykopat skulle ringa samtalet - om ringaren är GM. En berusad person som haft en blackout stämmer mycket bättre in på beteendet. Alla teorier att ringaren inte skulle vara gärningsman eller inblandad i mordet känns långsökta. Helt jävla omöjligt att man avslutar ett samtal med SOS med "hej" om man bevittnat ett mord.

Ja, eftersom Leif GW i Veckans Brott 2011 visar telefonkiosken vid Karlavägen/Nybrogatan tror jag man kan utgå från att SOS-samtalet spårades dit.

Nja, jag har hittat en död människa (givetvis helt orelaterat till det här fallet i övrigt) och jag vill minnas att jag avslutade samtalet till 112 med "Tack hej", bara av gammal telefonvana.

Jag hittar den inte nu, men jag har läst en studie om hur människor reagerar på plötsliga krissituationer och som jag mindes den så kan man grovt dela in folk i en av tre kategorier; de som agerar, de som fryser och de som flyr. Man kan i viss mån träna sig från en kategori till en annan, men jag minns inte vilken fördelning de hade funnit för de olika grupperna i situationerna de gjorde studien på. Man hade däremot mycket svårt att i stundens hetta, om man t.ex. tidigare funnits vara en "frysare", medvetet börja "agera" utan att ha tränat just för den situationen. Det kan vara något att ha i åtanke likväl som övriga personlighetstyper som diskuterats.

Det ligger förresten ingen moralisk bedömning i de här indelningarna - det är inte skamligt att vara en "flyende" eller en "frysare" eller för den delen bättre att vara en som agerar mer än det är fel att ha anlag för hårväxt på ryggen eller stora fötter. Och, man kan i övrigt vara mycket smart, snabbtänkt och rådig, även om man just i vissa specifika nödsituationer fryser - eller tvärtom.

Nu ser inte alla finnar ut som halva Rikard Oxenstrand men visst finns ett stereotypiskt mongoliskt utseende i någon del av Finland. Samer, norrmän från några områden i Norge och norrlänningar delar det där. Mongoler?

Hans föräldrar sålde sitt hus 2009 och verkar ha separerat samtidigt. 2009 gick någon dokumentär i TV4. Kanske mamman eller papapn hörde samtalet och kände igen rösten? Eller uppstod bråk om det visade sig att den ena föräldern kände till ROs hemlighet? Bråk som kan ha fastnat i avlyssning.

Mjaha, jag trodde inte att det fanns något spår på någon kniv eller fodral. Är inte så insatt.

Jo, visst har du rätt i att det förekom. Men det är skillnad mellan att något förekommer i det allmänna samtalet och att det verkligen blivit en del av det allmänna medvetandet om du fattar vad jag menar. DNA och kriminalteknik är en del av det allmänna medvetandet och därmed något som nästan automatiskt dyker upp i skallen på de flesta av oss i situationer som har med brott och brottsplatser att göra. Jag vill fortsätta hävda att det inte var samma sak 1996.

Angående "hejet" så håller jag med Rickard Olsson. Oavsett om ringaren är GM, medbrottsling eller vittne som inte vill hamna hos polisen så är han mer eller mindre i chock av det som hänt och kan därför inte förväntas bete sig rationellt. Jag var en gång i övre tonåren med om en allvarlig bilolycka som kunde ha slutat riktigt illa. Själv behövde jag inte till sjukhus, utan en hygglig polispatrull skjutsade hem mig. Jag kände mig ganska lugn och samlad, men när jag väckte mamma så var det som kom ur min mun ett osammanhängande babbel.

Vill ändå säga att jag tror att jag hamnat lite fel i mina försök att bedöma ringarens roll och överbetonat möjligheten att han bara var ett oskyldigt vittne. GM eller kumpan måste nog ändå ses som den mest troliga hypotesen, men vittne som är rädd för polisen är definitivt inte uteslutet och alls inte osannolikt.

Man har väl bara sagt att det inte finns fingeravtryck?

Nej, 39-åringens föräldrar separerade inte 2009 och det var inte deras gemensamma hus som såldes.

Dina frågor går att besvara ganska enkelt: Om ringaren bara är en av 2-3 personer som tvingat in PH på området för att konfrontera honom om något, och om en av dessa 2-3 personer är påtänd (amfetamin t ex), spårar ur och knivhugger PH så får den eller de andra panik och springer därifrån.

En har samvete nog att ringa och larma för att räddas vad som räddas kan.

Men han - och eventuella andra som var med - ger sig naturligtvis inte tillkänna, och det av två skäl som var för sig är fullt tillräckliga: De är livrädda för mördaren. De är livrädda för att själva bli missstänkta.

Om du sitter på information som kan föra oss närmare sanningen så är vi idel öra!

Du nämnde t ex tidigare att polisen hade DNA-bevis mot RO när han häktades. Men advokaten säger bestämt att sådana bevis saknas. Vem har rätt?

Ofta är det ju så att det rakaste, enklast tänkbara scenariot är det mest troliga.

Börjar man krångla till det och anta att en eller annan person har betet sig otroligt listigt och/eller komplicerat, så hamnar man ofta i en förklaring som är mindre trolig.

Själv har jag undvikit att spekulera alltför mycket, men eftersom det nu görs så mycket spekulationer i tråden, och eftersom jag är väl bekant med området och även med såväl KTH-are som Vaxholmsbor och mycket annat som berör detta fall så ska jag i nästa inlägg ge en kort beskrivning av vad jag tror kan vara troligt (men observera att jag absolut inte låst fast mig för denna lösning. Det här fallet är så pass ovanligt att i stort sett vad som helst kan ha hänt).

Men först ett par saker som är konstiga och som vi inte fått svar på:

1: PH och nattbussen. Det sägs att PH sågs stå och titta på tidtabellen för 94:ans nattbuss. Hållplatsen är belägen på Valhallavägens södra sida. Om uppgiften stämmer har han alltså tagit sig dit och står där i lugn och ro. Men varför tänker han ta nattbussen? Om han - som några antagit - bodde i det nybyggda området Starrängsringen just bakom Swartlings så skulle han i så fall bara åkt 2 hållplatser med bussen, totalt cirka 500 meter. Valhallavägen är cirka 50 meter bred, och att gå fram och sedan tillbaka över den är cirka 100 meter. Han skulle alltså ha tjänat 400 meter på att ta bussen. Som ni kanske förstår av mitt resonemang var jag i min ungdom i exakt samma situation många gånger. Jag funderade aldrig ens på bussen som alternativ. Det tar ju bara några minuter att gå. Och då bodde jag ändå ett par hållplatser längre bort.

Så vart skulle han egentligen? Och om han nu bodde längre bort - ja då kan vi helt utesluta att han skulle ha sneddat över Swartlings.


2: Varför var man inne på Swartlings område? Besvärande nog kan man utesluta nästan alla anledningar:

- Han skulle kissa. Nej, då går man inte så långt in.

- Han skulle snedda. Nej, det verkar inte troligt.

- Han var jagad och såg Swartlings som en chans att smita undan. Nej, knappast, för om han blivit jagad hade han rimligen slängt väskan.

- Han hade i själva verket nåt ärende in på Swartlings (skumraskaffärer, kanske). Men så dags på natten är det mörkt och inget folk ute och skumma affärer kan lika gärna göras upp nånstans på Valhallavägen, bland parkerade bilar eller vid nåt buskage.

Kvar blir egentligen bar en enda, trolig anledning: Just när PH passerar förbi blir han attackerad och under knivhot intvingad på området.

Rimligtvis bör det ha varit mer än en person; annars hade PH haft goda möjligheter att springa eller göra motstånd.

Men var det verkligen ett rån? Vore det bara ett rån hade det väl varit en enkel sak att bara avtvinga PH plånboken där på trottoaren. Det går snabbt och risken för upptäckt är liten. (Och om det råkade passera någon morgontidig vandrare just då så kunde de ha rånat honom 50 meter senare). Därför kan det ha varit något annat än pengar som drev dessa personer.