Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Det du frågar om nu är något som diskuterats i tråden sedan vecka 1. Typ....
Jag tror inte att det är någon som vare sig vill eller orkar ta det ännu en gång.
Skulle väl kanske vara PCuri då.

Det här är inget som helst påhopp på dig och jag förstår frågeställningen.
Om du läser tråden så kommer du att få ett väldigt intressant perspektiv och ett
närmast historiskt dokument om hur allt började, utvecklades och sedan
(nästan) slutade. Det är inte riktigt klart ännu med tanke på JK.

Mina egna bidrag i debatten är i det närmaste ovetenskapliga och oftast
baserat på mina känslor snarare än kunskap. Dock är jag en minoritet i denna
tråd som är fylld av kunskap, faktiskt från både den juridiska sidan och från
den medicinska sidan.

Läs den. Den är lång men jävligt intressant.

http://www.dn.se/sthlm/lakaren-foljde-normala-rutiner%5C

Så såg bedömningen ut 2009.

Flickan var alltså moribund. Med eller utan tiopental.

Sen ska man komma ihåg att Mörland, som var rättens oberoende exepert, inte kunde utesluta att tiopentaldosen kunde ha getts långt efter det att flickan avlidit.

Nu ska du väl inte börja bli som PCuri?

Mörland var före rättegången inhyrd som opartisk till socialstyrelsen för att hjälpa till med deras granskning. Åklagaren kallade honom med avseende på det arbetet men det gör honom inte på något sätt till någon "rättens expert" alls.
Han var ett åklagarvittne bland andra vilket också framgår i dommen på sid 4-6 där åklagarens vittnen förtecknas

ja det är ju den intresanta frågan som åklagaren aldrig kunde svara på.
Den fråga man måste börja med är om det överhuvudtaget går att säkert säga att barnet har fått i sig den mängden överhuvudtaget, rätten ansåg ju inte det.


nja det var ju 24 dagar mellan dödsfall och oduktion så det har ju förflutit mycket tid sen dödsfallet innan rättskem får något att analysera.

Det enda man får fram från flickans blod är över 10 mikrogram per ml blod. Det är i sig inte anmärkningsvärt med tanke på vitnessuppgifter om tidigare behandling. Det är fört när RMV börjar med sina bristfälligaspädningar som extremvärdena uppkommer. Eftersom man dessutom förbrukar allt råblod så bommar man också chansen till en andra opartisk analys.


Absolut men i en rättegång gäller det ju för en åklagare att framlägga en sådan bevisning att det inte går att ifrågasätta den. Försvaret har den lättare uppgiften - dvs att visa att åklagaren inte har lyckats med ovanstående.

I sakfrågan har vi då två vittnen som säger mindre än 10 ml och inget som säger tio eller större. Därmed så är det mindre än tio som gäller för rättens ledamöter. Därmed måste åklagaren (och PCuri) kunna visa bortom allt rimligt tvivel att det går att få in den nödvändiga dosen i en fem ml spruta utan att det ska ge missfärgning eller vävnadsskador (då obduktionen inte såg några sådanna skador). Kan man inte det så är gärningsbeskrivningen knäckt och friande dom en självklarhet.

Vad vet man om föräldrarna, är de missbrukare? Finns någon bild?

Tack för de nyanserade svaren. (Ingen sarkasm.)
Vad som krävs i domstolen har jag inte gått in på. Bara vad som hände på sjh.
Jag tror som sagt att narkosläk verkar kunnig o omdömesgill.
Men det finns ett glapp mellan praxis o lagstiftning när det gäller dödshjälp. Viktigt att belysa detta.
Edit
Utan att ha studerat detaljerna eller argumentera med den säkerhet som krävs i domstol så tror jag man utövat aktiv dödshjälp i detta fall. Men man har gjort det på ett riktigt sätt i enlighet med den praxis som finns på många sjh. Skönt att narkosläkaren klarade sig i domstolen.

Det finns INGET som tyder på att det handlar om aktiv dödshjälp i det här fallet.

Narkosläkaren har medgett att hon haft tiopental förberett på rummet utifall att det skulle behövas. Sakkunninga har bedömt det som en rimlig åtgärd.

Narkosläkaren har mycket bestämt förnekat att hon skulle använt någon tiopental på denna patient. Det finns inga bevis för att hon skulle ha gjort det.

Det finns (till slut) ett vittne som kan beskriva att tiopental har använts på patienten dagarna innan flickan dog. Flickan har genomgått behandling/undersökning där man kan misstänka att tiopental har använts trots att det inte finns angett i journalen. Det finns dokumentation (blodtryck, saturation,...?? gissar här) från dessa behandlingar/undersökningar som stärker misstanken att tiopental kan ha använts.

Alltså, det är INTE fråga om dödshjälp.

Om vi nu ska vara nog med ordvalet här och det tycker jag vi ska vara så ligger det till så här beträffande prof. Mørland:

Citat ur boken "Sannolika skäl? - en kritisk granskning av utredningen i barnläkarfallet":
"Den 29 juni 2010 begärde chefsåklagare Peter Claeson ensidigt att Socialstyrelsens Rättsliga råd skulle yttra sig ”… angående de rättskemiska och de rättsmedicinska slutsatserna som har redovisats i målet.” Som underlag bifogade han mellan 300 och 400 sidor ur förundersökningsmaterialet och
37 bilagor." Sedan tog det fram till "… den 13 september 2010 tillkännagav man i alla fall att
professor Jørg Mørland, chef för norska folkhälsoinstitutets division för rettstoksikologi og rusmiddelforskning, åtagit sig uppdraget." - - - "Först den 18 februari 2011 lämnade han sitt yttrande till Rättsliga rådet, som i sin tur behandlade det vid ett möte den 1 mars. I ett brev till åklagaren bekräftade rådet att man ”… delade de bedömningar som kom till uttryck i yttrandet”.

Prof. Mørland var alltså INTE "…inhyrd som opartisk till Socialstyrelsen för att hjälpa till med deras granskning" och inte heller "rättens oberoende expert" utan förhördes som åklagarens sakkunniga vittne.

Den utredning som Socialstyrelsen gjorde inom ramen för sitt tillsynsärende redovisades i beslut den 6 oktober 2009.

Några kommentarer:

1. Den åtalade läkaren har erkänt att hon hade en 10 ml-spruta på sjuksalen med 2,5-procentig tiopentallösning på sjuksalen. Hon påstår att hon destruerat den utan att använda den. Framstår det som mer sannolikt att man uppnått den uppmätta tiopentalhalten om 2000 mikrogram/gram p g a detta eller p g a eventuella, tidigare EJ JOURNALFÖRDA tiopentalinjektioner som enligt rättens oberoende expert Mörland inte kan ha gett upphov till en tiopentalhalt om mer än ca 15 mikrogram/gram?

2. Den tiopentalspruta läkaren hade på sjuksalen innehöll alltså enligt vad hon själv sade 10 ml 2,5-procentig tiopentallösning, d v s 250 mg tiopental. Maxdos för en vuxen person som väger mer än 20 ggr mer än den här bebisen är 500 mg. Tiopentalsprutan i fråga innehöll alltså en dos som storleksmässigt snarare var avpassad för en vuxen patient än en 3,5-kilos bebis. Varför då inte dra upp tiopentallösningen i en 3- eller 5 ml-spruta i stället? Med en 3 ml-spruta skulle man komma ner i en tiopentaldos om 75 mg. Det borde vara mer än tillräckligt för den här bebisen. 75 mg för en 3,5 kg bebis motsvarar 1714 mg för en vuxen, 80 kg man, alltså mer än 3 ggr maxdosen 500 mg. Borde det inte ha varit tillräckligt med en spruta som innehöll något typ 3 ggr maxdos? Varför ta in en spruta med 10 ggr maxdosen som man bara skulle kunna spruta i en tiondel av om man vill hålla sig till de maxdoser som används i sjukvården? Hade det inte varit mer hanterligt med en 3- eller 5 ml-spruta om syftet inte var att vara säker på att babyn avled?

3. Är det inte ett lustigt sammanträffande att man förutom tiopentalhalten om 2000 mikrogram/gram också uppmätte en morfinhalt som var 10 ggr den som angivits i journalen?

Den som mellan tummen och pekfingret vill bilda sig en uppfattning om det var frågan om att försöka ta kål på den här potentiellt mycket vårdkrävande, hjärnskadade bebisen med 80 % av hjärnan borta eller någon slags fantastiska mätfel och illvilliga åklagare, ett illvilligt svenskt RMV, ett illvilligt finskt RMV (antar jag, men man undviker att angripa finska RMV och jag förstår varför eftersom finska RMV var ackrediterat för att fastställa tiopentalhalter) samt en illivillig oberoende expert utsedd av Socialstyrelsens rättsliga råd (Mörland) bör kunna få viss vägledning av punkterna 1-3 ovan.

Mörland åberopades enligt de uppgifter jag sett som vittne av åklagaren i målet. Har du annan information så är det väldigt märkligt att du inte presenterat något som visar att det förhåller sig på det sätt på påstår. Det borde vara väldigt enkelt samt, med tanke på hur mycket tid du lägger ned på den här diskussionen, en ren marginalåtgärd. Om du inte vet hur du ska gå tillväga kan jag meddela att alla beslut tingsrätten fattar, såsom t.ex. att utse en egen expert i ett mål, protokollförs och antecknas i målets dagbok. Det borde inte ta mer än 10 minuter att lokalisera dokumentet ifråga. Och har du inte möjlighet att själv ta dig till domstolen så kan du säkert få protokollet hemskickat. Däremot är det inte särskilt hänsynsfullt att be en sekreterare vid tingsrätten att leta efter ett dokument i en akt av den här storleksordningen om dokumentet inte existerar.

Min gissning, utan att ha studerat fallet närmare är att, för att få ihop bilden så var sprutan lite större o innehållet lite gulare än vad vittnena säger. (Inte gör det mig något om det inte kom fram i domstolen. Åklagaren kanske förstod vad som hänt men pressade inte situationen? Jag vet inga detaljer om domstolsförhandlingaena.)

Men som jag sagt. Det är i enlighet med praxis o narkosläk verkar duktig och har bedömt rätt.

I DN stod det att hon nu bor "i en stuga i skogen". Hur försörjer hon sig? Kommer hon att jobba igen. Det hoppas jag.

Ok. Du är härmed trollförklarad.

Du kan inte ta till dig vanlig info och fortsätter likt PCuri att gissa om något du inte
har den blekaste aning om. Istället smyger du in "info" om att läkaren ändå är skyldig.

Du gissar alltså att sprutan var "lite större och lite gulare" än vad vittnena säger.
Du som då inte var där kanske kan ta och precisera vad du menar med lite större
och lite gulare. Speciellt eftersom det är på dom premisserna du hävdar att en redan
smutskastad läkare utfört dödshjälp. Detta helt oavsett om du tycker att dödshjälp
är en bra grej eller inte.

Eller skit i det föresten. SLUTA TROLLA HELT ENKELT. Det räcker så bra med byfånen
PCuri. Vi behöver inte ännu en idiot som inte kan läsa vad folk skriver till honom/henne.