Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Är det någon som vet om ljudinspelningen från samtal mellan polis och rättsläkare finns att ladda ned någonstans?
Tänker framför allt på samtalet mellan polisen och Petra Råsten Almqvist den 11 februari 2009.

Har letat i tråden utan framgång.

Så följande är alltså inte korrekt av RMV och dess generaldirektör?


Personligen har jag inga problem med att RMV har fel och jag hävdar inte att läkaren är skyldig. Ändå är det intressant att det tydligen fortfarande finns en sådan olöst konflikt mellan experter som är satta att bedöma just den här typen av frågor och de som med dig hävdar att de självklart har tvärfel.

Eller?

Saken är ju den att det inte gjorts några studier så vitt som framkommit på vad som händer med thiopental i en kropp satt i nedbrytning. Man kan tänka sig flera olika scenarion som indikerar olika typer av omfördelningar. Man kan därför inte veta att provet är representativt och i normalfallet hade flera prover tagits, men det gjordes av någon anledning inte här. Man kan därför inte uttala sig om hur mycket thiopenthal som fanns i kroppen när flickan dog, och åtalet faller därmed.

Men RMV skriver fortfarande antagligen inte under på den analysen? Eller går det att förena deras slutsatser ovan med vad du beskriver?

Nja. Man är inte helt överens "internt" på RMV. Rättskemiska har hela tiden påtalat att den uppmätta koncentrationen är extrem. Man har också medgett att den presenterades på ett inte helt korrekt sätt med någon bisats att värdet skulle vara lättast att tolka så. På RMV är det PR-A som uttalat sig bergsäkert om vad som hänt (rättsintyget och vittnesmål i förhandling).
Mörlands utlåtande är fyllt av om och men på samma sätt som SoS vetenskapliga råds.

Om du bara hänvisar till den senaste "debatten" i Läkartidningen verkar den sluta i att koncentrationen teoretiskt kan uppnås i "blod" i ett provrör.

På det hela taget står en "expert" ensam med slutsatsen att mätvärdet entydigt pekar på att flickan bragts om livet.

(Sedan fanns det inte heller några direkta utpekanden av en gärningsman under rättegången.)

Nej, förlåt, jag glömde länken. Artikel är från 2011 och det är alltså inget nytt jag diskuterar.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kritiken-mot-rmv-ar-felaktig_6626538.svd

RMV har vad jag förstår aldrig backat från att de som helhet står bakom att resultaten var tillförlitliga och att det fanns tiopental i flickans blod, som debattartikeln säger?


Mitt intresse är att förstå var RMV står. Menar de inte att deras analys visar att flickan verkligen hade en hög koncentration tiopental i blodet när hon dog?

Vad är källan till att man inte är överens internt?

Inte överens kanske var att ta i. RMV har delat upp det hela smidigt för sig själva. Rättskem känner sig säkra på att man har hittat en hög koncentration tiopental (och morfin) i det prov de erhållit. Rättsläkaren sig dragit rätt slutsatser av Rättskems redovisade värden. Ingen tar ansvaret för helheten där det är helt klart att det brister i obduktion, provtagning och metoder på rättskem. Sammantaget förstår rätten detta.

En stor brist i utredningen som jag inte förstår hur åklagaren (EB) kommit undan med är att hon inte dokumenterade det första mötet med rättskem. Däremot har inspelningen av de spektakulära samtalet där PR-A triggade polisen att göra gryningsräden mot läkaren funnits tillgänglig.

RMV, åklagare och polis vidgår givetvis aldrig att några väsentliga fel begåtts. Vad jag förstår höll dock rättskem med OB i det mesta angående analysen. Man skaffade ny utrustning och vidtog diverse andra åtgärder efter detta fall liksom rättsläkarna i ett snart följande ärende tog fullständiga prover. RÅ inrättade speciella kamrar som skall reda ut sjukvårds-relaterade ärenden. Längre än så lär dessa institutioner aldrig sträcka ett erkännande.

Det fetade. Är det inte just det generaldiektören Erna Zelmin-Ekenhem gör?

Jag har inga problem i sig med resonemanget att domstolen gör en annan bedömning och att ett alltför reflexsmässigt försvar av den egna professionaliteten kan leda till att felkällor som RMV missat lett till fel analys av helheten. Men det är väl fortfarande så att RMV: s uttalade åsikt om helheten är att flickan hade oförklarligt stora halter tiopental i blodet vid sin död?

Del 1





Det som sägs i det här debattinlägget i Läkartidningen är ju att det var för mycket tiopental för att det skulle kunna lösa sig i blodet. Inte att det inte gick att få i så pass mycket tiopental i blodkärlen. Frågan om hur mycket tiopental som skulle kunna lösa sig i blodet är väl rätt ointressant. Man har heller inte använt den här typen av argumentation i domen. Hade de här synpunkterna haft någon relevans hade man nog använt det här. Notera att det här är kemi på rätt grundläggande nivå som en gymnasist som går naturvetenskaplig linje åk 3 och hängt med i undervisningen bör kunna förstå. Den relevans dessa synpunkter har är väl att de låter avancerade och vederhäftiga och att de kan funka för att blanda ihop korten för den som inte läst någon kemi eller inte skiljer på hur mycket som kan lösa sig i blodet och den volym som går att få in i blodkärlen.

Det Bustopher (Ingvar Ericson, han är öppen om sitt nick), som i och för sig av för mig oklara anledningar vill fria läkaren, säger i sina artikelkommentarer kan man väl koka ner till att det är skillnad på hur mycket tiopentalsom kan lösa sig i blodet och hur mycket man kan få in i blodkärlen. Han uttrycker dock detta på ett krångligt sätt.

Sedan färgen. Det här, liksom en del annat, har jag väl kommenterat femtioelva gånger men jag gör det väl en gång till eftersom man antagligen får bläddra långt bak för att hitta de sista inläggen där jag kommenterat färgfrågan. Bustopher har tidigare postat bilder på tiopental i olika koncentrationer tidigare i tråden. Även med högre koncentrationer i sprutan än det var fråga om i det här fallet var tiopental tämligen ljusgult. Återposta gärna Bustophers bilder från FUP:en om du på allvar anser färgen vara ett bra argument. Notera också att en vätska kan vara genomskinlig även om den har en litet gul nyans.







Tiopental kan inte bildas av någon slags "nedbrytning" eller "omvandling" i kroppen. Argumentet har inte ens använts i den synnerligen kreativt utformade domen. Antagligen är tanken med det här argumentet att blanda bort korten genom att få läsarna att associera till något typ att att kemiskt användbara ämnen som metan kan bildas i nedbrytningsprocesser av organiskt material. "Om metan kan bildas av ruttnande kompostmaterial så kan väl tiopental också bildas på ungefär samma sätt", tänker kanske någon som läser en text som låter vederhäftig. Kommer här osökt att tänka på Stikkan Anderssons ord ”folk är inte så dumma som man tror, de är dummare”. En del går faktiskt på sådant här. ”Läkargänget” i tråden är tyvärr medvetna om detta och utnyttjar detta faktum skrupelfritt.

När det gäller "omfördelningar", vad du menar med det, så har Mörland uppgett att den sannolika koncentrationen av tiopentalet till det venösa systemet i underkroppen teoretiskt kunnat öka tiopentalhalten i provmaterialet upp till 4 ggr. Ingen annan expert anger en högre siffra. Ingen expert påstår heller att provmaterialet p g a kontaminering av fett, dit en del tiopental letat sig, skulle kunna vara högre än ursprungligen i blodet, precis efter injektionen (volymen fett var ju större än volymen blod i kroppen så koncentrationen blir ju rent logiskt lägre där och allt tiopental hamnar ju inte i fettet).

Däremot blir koncentrationen av tiopental i fettet efter några timmar mångdubbelt högre än i blodet om hjärtat fortsätter slå och tiopentalet fördelas ut i kroppen. Detta eftersom koncentrationen tiopental i blodet blir så försvinnande liten. Så det är alltså inte tiopentalhalten i fettet som blir fantastiskt stor utan i stället tiopentalhalten i blodet som blir fantastiskt liten. Så att litet tiopental hamnar i fettet om hjärtat fortsätter slå är väl inte intressant för de extrema halter tiopental som mätts upp i det här fallet. Ingen expert påstår heller detta. Däremot skulle fettkontamination kunna ha viss relevans för att kunna förklara väldigt små halter tiopental som finns kvar i kroppen när allt tiopental som funnits i blodet bör ha försvunnit. Det tar tydligen litet längre tid för tiopentalet att försvinna ur fettet. Fettkontamination skulle kanske ha kunnat göra att spår av äldre injektioner syns i provmaterialet trots att allt tiopental från äldre injektioner försvunnit ur blodet. Ingen gör dock gällande att Mörlands siffra på den halt som skulle kunna härröra från tidigare, eventuella EJ JOURNALFÖRDA injektioner, alltså runt 15 mikrogram/gram skulle vara för liten. Tingsrätten använder sig heller inte av något sådant argument.





FORTS NEDAN

/FORTS


Del 2




Jaha, så du menar att rättskemiska på RMV inte längre skulle stå bakom sitt mätvärde? Citat? Eller är det bara något du vill tolka in? Eller låtsas att rättskem tycker för att lura folk och hoppas att du inte får mothugg i tråden?

Och har finska RMV ändrat sig angående sitt provresultat? (De kom fram till samma mätvärde som svenska RMV med en annan mätmetod.)

Den "ensamme expert" du hänvisar till verkar vara Socialstyrelsens/rättens oberoende expert Mörland som säger att mätvärdet verkar vara rätt eftersom finska RMV bekräftat detta med en annan metod än svenska RMV och att de invändningar försvarets expert Olof Beck hade mot svenska RMV:s labbprocedurer därför inte spelar någon roll. Mörland säger glasklart att det är fråga om en injektion mångdubbelt över det tillåtna i samband med döden. Men medan Mörland säger att babyn ändå kan ha dött av morfinet (10 ggr högre uppmätt halt än journalen ger för handen ) eller dött av sig själv så är RMV:s bedömning att babyn dog av tiopentalet. Detta är väl de om och men Mörland presenterar. Spontant tycker jag att Mörlands bedömning var väldigt "snäll" mot läkaren eftersom han säger att babyn dog i samband med tiopentalinjektionen. Men teoretiskt kan man ju tänka sig att man fortsatte spruta in tiopental efter att babyn dött av morfinet eller självdött och att hjärtat slog några enstaka extra slag efter döden, vilket ju ibland kan vara fallet.

När det gäller vittnena som var närvarande när babyn dog så har jag ju inte för alltför långt tillbaka i tråden länkat till dessa. Du har ett vittne, mamman, som eventuellt är beredd att placera läkarens injektion för långt tillbaka i tiden för att det skall stämma med Mörlands slutsats om en injektion i samband med döden. Men i övrigt är ju precisionen på uppgifterna för tidpunkten för injektionen och babyns död väldigt bra.

Det du m fl försöker göra är att ljuga rakt upp och ner och hoppas att folk inte skall läsa ordentligt i tråden. Hoppas dock att folk läser tråden noggrant och sedan inte vill anlita den här läkaren. Då får hennes arbetsgivare ge henne sparken, eller så sinar hennes egna kunder. Hennes anklagelser mot föräldrarna om att de velat avliva babyn trots att pappan blev så arg att han gick ut när han fick höra förslaget att avbryta den livsuppehållande behandlingen visar vilken rutten människa den här läkaren är. Noterar också att det tidigare i tråden avslöjades att hon flyttat ihop med en 30 år yngre kvinna.

De argument man faktiskt använde för att fria läkaren var inte att även finska RMV mätt fel utan som sagt i princip följande:

1. Finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde är inte tillräckligt säker eftersom det kan ha varit fel på den spädning av provmaterialet som skedde hos svenska RMV och som försvarets vittne Olof Beck kritiserat. (Jag har dock upprepade gånger i tråden påpekat att det MAXIMALA, teoretiska oupptäckta mätfelet blir 5,26 ggr, vilket inte på långa vägar räcker för att få ner mätvärdet 2000 mikrogram/gram till de 15 mikrogram/gram som kan ha orsakats av eventuella, tidigare EJ JOURNALFÖRDA tiopentalinjektioner. Ingen har hittills under de år som gått sedan jag först påpekade detta hävdat att jag räknat fel här.)

2. Vittnenas utpekande är inte tillräckligt säkra. (Jag skulle tro att de i stort samstämmiga vittnena som pekar ut läkaren för att ha gjort någon slags injektion strax innan döden i normala fall hade räckt. Speciellt då två av vittnena explicit säger att babyn dog precis i samband med injektionen. Jag noterar i detta sammanhang att det för domstolarna inte spelade någon roll att ett vittne tog helt fel på färgen på den bil den morddömde Kaj Linna skall ha haft. Skulle vara intressant att se en jämförelse med vilken glasklar entydighet man krävt i andra rättsfall när det gäller vittnesuppgifterna. Inga rättsfall anförs i domen och ingen har hittills vi tråden anfört några sådana. Så min gissning är att vittnesuppgifterna i normala fall hade bidragit till en fällande dom. Mitt intryck är att man gör samma krumbukter och saltomortaler när det gäller behandlingen av vittnesmålen som man gör när det gäller svenska och finska RMV:s mätvärden.

Det kan bli konstigheter i svenska rättsprocesser. Jag har tidigare pekat på mordet på Yenon Levy som Thomas Quick dömdes för trots att glasögon som var identiska med de som den tidigare huvudmisstänkte ”råkat” bli av med hade hittats på mordplatsen. I ett tvistemål rörande ett fertilitetsbehandlingsföretag där en man blivit lurad av sina kompanjoner dömde HD till den lurade kompanjonens fördel trots att han rent rättsligt hade fel. Man tyckte synd om honom. På samma sätt verkar domstolen ha resonerat i det här brottmålet. Man tyckte synd om den här läkaren. Eftersom babyn hade större delen av hjärnan borta tyckte man att det var fel att hon skulle förlora sin läkarlegitimation och få sitta på Hinseberg. Läkare som brukar göra liknande saker har stöttat henne i denna tråd. Många människor har också generellt en väldigt hög tolerans när det gäller avlivningar av svårt hjärnskadade patienter. Man skulle i och för sig aldrig tordas säga att nazisterna gjorde rätt när de 1939 avlivade sådana patienter. ”Vilken människosyyyyn”, hade man i stället indignerat kommenterat detta med. Men hade man sagt att en humanistisk läkare förkortat lidandet för sina patienter och att detta är att låta naturen ha sin gång så hade folk sagt ”vad mjukt och fiiiint”. Folk har generellt väldigt svårt att tänka konsekvent i etiska, religiösa och politiska frågor. De går på magkänsla, inte på logik. I just den här frågan är det väl nästan bara katolska kyrkan som riktigt tydligt säger nej till både nazistiska och ”humanistiska” varianter.

En sak man får komma ihåg är också att folk innan kristendomens införande tyckte att ättestupor var rätt vettigt. I Lappland skall det här systemet ha levat kvar inpå 1600/1700-talet. Min morfar visade mig en gång var samernas ättestupa på ett berg i trakten var exakt beläget. Det man gjorde var tydligen att sätta gamlingen i en pulka och sedan låta pulkan glida över krönet och sedan landa en sådär 30 meter längre ner bland klipporna. En modern variant av informell ättestupa som många tycker är ”naturlig”, ”humanistisk” e dyl:


Salme, 93, var nära att törsta ihjäl

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15704388.ab

Det är dock alltid värre att döma en oskyldig skyldig än att fria än skyldig. Jag har därför svårt att förstå ett alltför starkt engagemang i att hävda någons skuld när vederbörande blivit friad. Sin uppfattning får man förstås ha.

Problemet är att domen sänder signalen att det går att komma undan med nästan vad som helst, oavsett vilken teknisk bevisning som finns. Den breda allmänheten tror antagligen att den här läkaren blivit väldigt orättvist behandlad i stället för tvärtom. Men landets läkare är sannolikt inte så dumma att de inte inser vad det här är fråga om. Det här ökar risken för fler Salme-fall, där resultatet faktiskt blir att man kortar patientens liv några månader eller något år.