Faderskapsbedrägerier - ett stort dolt samhällsproblem - obligatoriska DNA test?

Varför ska det inte vara en rättighet istället? En plikt sitter lite väl krasst, tycker du inte? Vad om man inte vill veta, utan vill lita på sin fru. Det är tänkbart. Ska man då tvingas? En rättighet är väl mer passande.

Ja utifrån föräldrarnas perspektiv håller jag med men för mig handlar det om barnets rätt att veta eller ej. Sen vilket som är bäst för barnet är den stora frågan.

Just detta! Att införa obligatorisk faderskapsbestämning för att det är en rättighet för barnen att vara säker på vem som är förälder, oaktat vad föräldrarna själva anser om saken.

Just detta! Att införa obligatorisk faderskapsbestämning för att det är en rättighet för barnen att vara säker på vem som är förälder, oaktat vad föräldrarna själva anser om saken.

Jodå. Om du skall ha ett resultat som duger i en domstol.

Ett privat test håller inte och friskriver dig inte från faderskap.
Mannen måste kontakta socialtjänsten (familjerätten) och där ifrågasätter faderskapet. Tillsammans med utredaren måste modern och fadern inledningsvis diskutera om ett test verkligen är nödvändigt. Det är viktigt att gå igenom vad ett test kan få för konsekvenser för barnet och för övriga i familjen. Särskilt om det,då skulle visa sig att det är en annan man som är barnets pappa.
Vägrar kvinna är det ett h-e för mannen att få igenom ett test.

Var menar du att man ska blanda in domstolen? Antingen är testet positivt, eller negativ. Det krävs inge domare för att avgöra det, snarare en läkare eller biolog och eftersom socialen är den instans som sköter hela processen ändå så faller de på dem att hantera utfallet. Det är ju just för att vi INTE har ett test som det blir så många fall som går till domstol.
I steg två - när faderskapet är utrett kan det dock uppstå tvist om vårdnad, umgänge, ekonomiskt underhåll mm. Dessa frågor är upp till socialen att utreda. Om parterna inte är nöjda så använder man socialens utredning som en inlaga i en stämning i en civilrättslig process.
Även här kan ett faderskapstest komma väl till pass om det är så att mannen fortfarande vägrar det ekonomiska ansvaret. Vad gäller umgänge så vet jag inte om det finns fall där man som förälder dömts till umgänge mot sin vilja. Detta eftersom det juridiskt är BARNET som har umgängesrätt till föräldrarna och inte tvärt om.

Har du över huvud taget barn? Har du någon aning om hur det går till att bli pappa utan att vara gift?

Vem ska meddela ettåringen om vem dess pappa är tänker du?

Eller ska man vänta tills barnet är artonåring innan myndigheter meddelar dem vem deras far är?

Hur ska det praktiskt gå till att få barnet att bli säker på vem deras pappa är?

Kan du förklara för mig vad du vinner på att det här testet inte införs som en obligatorisk rutinåtgärd?

Vad "jag vinner"? Inget. Men vad om man inte vill göra ett sånt test (som pappa) av princip? Ska man då tvingas? Jag menar inte att det finns ett behov. Så klart ska man ha rätt att begära ett test om man vill.

Men vänd på det? Kan du göra ett sådant test om DU vill men inte mamman...
/m

Men ska jag varai helt ärlig så tror jag män överlag har mer att förlora än att vinna med en sådan lösning

Ja, därför att varje person har rätt att veta. T.ex. om jag har rätt till någon sak som är hos dig, som du inte vill ge mig, då har du plikt att ge mig. Men inte har jag plikt att begära ut saken.