Finns själen?

Intuition kanske. Jag sätter högt värde på min intuition oavsett vad andra tycker om det.

Skall detta läsas som en personlig tros-yttring eller som något faktisk (~fakta)?

Tillhör sten också "världssjälen"?

Jag tror att Gud kan förstås genom själen och att intuitionen är kopplingen mellan det materiella och det andliga medvetandet.

Till skillnad från dig så söker jag sanningen i det interna och inte i det externa.I stillheten vilar den största styrka och sanning, alltså inom dig, eller du kanske är ett undantag eftersom du sitter fast i det externa. Världen av form är begränsad, det formlösa, alltså ingen form, är gränslöst. Jag finner det meningslöst att diskutera detta vidare, ordet mening tappar sin mening när det kommer till att diskutera formlöshet med dig eftersom du är så fångad och upptagen av former.


All form härstammar från det formlösa, så svaret på din fråga är ja.

Edit: Svara mig, käre Bogomil, vad är det som skapar så komplexa saker som mänskliga hjärnor varigenom medvetenhet kan äntra världen av form?

Du anser det vara en bra väg till sanning? Gäller det bara din intuition eller är andras lika bra? Om det bara är din, vad tror du gör den speciell?

Så alla har kanske inte denna förmåga? Hur avgör vi vilka som har den? Hur kommer det sig att de som har den inte är rörande överrens om allting?


Argument from ignorance.

Du har ingensomhelst aning om hurvida jag öht sökar, vad jag sökar och hur jag sökar.

Såna gissninger kan du spara dig.


Och även om du KAN ha rätt, då är det i så fall:

"Being right for the wrong reasons", vilket i så fall bara är en tillfällighet.


Det meningslösa liggar här i din strawman om mig.


Samma fråga som tidigare: Är det en TRO eller har du belägg?


Ökande komplexitet.

Eller vill du ha ett metafysisk svar?

[quote=Fiffiniffi|45817815]Så alla har kanske inte denna förmåga? Hur avgör vi vilka som har den? Hur kommer det sig att de som har den inte är rörande överrens om allting?

Det skrev jag just om du läser min post en gång till, sitter man fast i det externa, i världen av form, så har man inte förmågan att leta svaren inom sig. Vissa människor går ett helt liv utan att förstå vart sanningen ska letas, andra förstår det redan inom de 20 första levnadsåren, inget konstigt med det, allt är som det skall vara.

Men du har ju varken gett belägg för ditt underlag (~världsbild) eller varför din sök-metodolgi skulle vara lämplig för att demonstrera allt-är-étt-världssjälen.

Så hur avgör vi vilka som sitter fast i det externa? Måste man hålla med dig, och i så fall i vilken utsträckning? Och hur kommer det sig att inte alla med denna förmåga är överrens? Är det en pålitlig sanningssökande metod?

Jag vet att du är en sökare, annars hade du inte spenderat din tid och din energi till att försöka hitta svar i detta forum av form. Men det gör inget, du har nämligen hamnat helt rätt, jag är ju här för att hjälpa dig och därför säger jag, sök inom dig, där hittar du svaren på dina frågor.

Du måste begripa att om du vill ha svar på dina frågor så måste du vända din uppmärksamhet inåt, det externa är bara former som som byter skepnad i rummet av >nu<. Om du inte förstår vad jag skriver så kan jag tyvärr inte hjälpa dig, vissa människor har helt enkelt inte förmåga att förstå och då är det ju inte lätt, men jag dömer dig inte, lika lite som jag dömer ett barn som gör fel, de förstår helt enkelt inte vad de gör.

Jag tror aldrig Bogomil, tro för mig är mentala konstruktioner som händer i världen av form, eftersom jag sällan befinner mig i tankens bojor utan vilar i stillhet och använder mig av tanken när det behövs, så tror jag aldrig någonting, jag vet och det räcker så, jag har funnit det jag har sökt och lyckan äro total

Om du vill hamna i samma eufori, harmoni och glädje som jag är i, så är mitt broderliga råd att du slutar att söka efter svar på dina frågor i det externa och vänder din uppmärksamhet inåt. Om du inte gör det så kan jag garantera dig lidande, men om det blir så eller inte är helt upp till dig och hur du än väljer att göra så är allt i sin ordning.

Vi är inte ense, men det gör ingenting, jag älskar dig ändå

Edit: Den mänskliga hjärnan varigenom medvetenhet, själen, livet, kan äntra världen av form, skapas givetvis av medvetandet. Det formlösa skapar en kanal av form varigenom det formlösa kan utforska form.

Roligt att du använder dig av ordet komplexitet, innebörden av ordet är mer komplext än du verkar >tro<.