Finns själen?

Hur skulle en alltmer komplex och människoliknande robot kunna få ett medvetande? I vilket skede av konstruktionen skulle medvetandet tillföras eller uppstå? Det måste finnas en gräns där roboten övergår från omedvetande till ett (om än vagt) medvetande.

Jag baserar min tro på era själar på mitt eget förnuft. Eftersom jag har en själ, utan att jag först var medveten om det, så tror jag att något liknande gäller för er.

Därför att du inte är en kropp utan har en kropp.

Apor tillhör "världssjälen" om din definition av själ är det jag tror du menar. Så ser jag det.

Vidare tänker jag att eftersom vi kan uppleva medvetande men inte definiera det, så kan man inte konstruera det.

Att bibeln säger emot sig själv är inte mitt problem, det är ett problem för den som påstår sig veta vad bibeln säger.

Jag tror att vi har en själ. För mig betyder själ drivkraft, en drivkraft som gör människan levande.

Nej, för mig är Bibeln en samling oberoende böcker av olika författare. Biblioteksanalogin är inte fask

Och det är precis därför man inte ska diskutera med folk som är religiösa. Religion har inget alls att göra med vare sig verkligheten eller vetenskap.

Religion är ett mentalt virusoch jag betraktar er alla som allvarligt sjuka.

Rent spontant tror jag att själen är livsgnistan i oss alla. Den är evig och beständig. Den har sitt ursprung hos Gud och kommer en dag att återvända till Gud. Det är själva ursprunget till vår strävan efter det rena, det vackra, sanningen och godheten.

Jag vill nog hålla med DenLede på den här frågan.

Jag kan välja olika nivåer att ta mig an frågan på men i slutändan hamnar jag vid insikten att varje enskild individ är "En själ i en apa här på jorden".

Jag vill inte tänka på det som att vi "har en själ", nej, vi är det som vi vill kalla för själ och vi har en kropp som vi råkar befinna oss i för tillfället. Huruvida vi sedan svävar iväg efter döden etc är en lite annan fråga.

En av de bästa sakerna med flashback (och andra forum och mänskligheten generellt sätt) är att folk ofta pratar med varandra om t.ex. själen och de verkar tro att de förstår vad de pratar om. Själ för mig är en sak, själ för dig är en annan sak, själ för honom är absolut ingenting. Själ kan vara tusen olika saker och ändå använder vi det ordet som om det vore självklart vad en själ var.