Citat:
Ursprungligen postat av
MrOaiki
Vi har i hela världen sett de senaste 15 åren att den transmissionsmekanismen du talar om inte är så enkel. Ja, i teorin bör sänkta räntor hos Riksbanken resultera i att korta räntor på marknaden går ner, och att värdet på bostadsobligationer går upp eftersom mer pengar placeras i dessa. Och vice versa. Men ser du till inflation i flera länder de senaste 15 åren, så ser du att man med räntepolitik haft svårt att styra prisuppgångar. Inflationen har emellanåt varit i bästa fall mycket låg, och i värsta fall har det varit deflation.
Om du tittar på T-Bills vs FED Funds ser du att det tendera att följa varandra hygglig då?
Eller en månad ssv vs Riksbankes styrränta.
Det blir ingen större skillnad då större avvikelser gör arbitrage lönsamt och reducerar skillnaderna. Men jämför du mot långa räntor ser du ingen stor påverkan.
Således kort löptid stor påverkan och lång löptid liten påverkan.
Så för bolåntagare med t ex 5 års bindningstid bestämmer staten inte så mycket av räntan. Många låntagare ligger på 3 mån, och då kan man med fog säga att staten bestämmer en stor del av den. Kreditförlusterna är försumbara för bostadslån. Blir lätt så när priserna drar iväg. (Och motsatt när de går åt andra hållet).
Då kan någon mena att bostadsobligationerna är relativt långa, och således påverkas inte de så mycket. Men med bolån på 3 mån vill inte banken sitta med ränterisken och tar sig ur den med ränteswap eller på annat sätt. Så länge som bolåntagaren har en kort ränta så bestämmer staten den till största delen, oavsett om banken finansierar det med avista eller bostadsobligationer.