Varför tror du på förintelsen?

"Det som hände"?

Och hur vet Du det utan rimliga bevis?

Ja, du har i länken du ovan åberopar redogjort för distributionen av matpaket från 1943 och att Kaltenbrunner inför krigsslutet påkallade hjälp från Internationella Röda Korset för utrymningen av några KZ-läger. Men jag har trots ett fortsatt intensivt letande på webben, bl.a. i Codoh, fortfarande inte hittat något om Internationella Röda Korsets inspektioner av KZ-lägren. Så länkar efterlyses om just detta.

Därför att det finns bevis, vittnesmål mm som lagts fram i otaliga rättegångar.
Men det kanske du inte känner till och då är du förlåten.

/VV

Kan Du då ge något exempel på vad Du anser vara bevis för det som hävdas?

Då tar vi sista citatet igen från mitt inlägg i röda korset tråden. Delar av rapporten ligger fotograferad på länken längst ned. När Nizkor påstår att man först 1949 skulle ha ändrat i Genevekonventionen och att 1929 års regler inte skulle ha givit ICRC rätt att inspektera koncentrationslägren så är det en ren och skär lögn!

"In the chaotic condition of Germany after the invasion during the final months of the war, the camps received no food supplies at all and starvation claimed an increasing number of victims. Itself alarmed by this situation, the German Government at last informed the ICRC on February 1st, 1945 ... In March 1945, discussions between the President of the ICRC and General of the S.S. Kaltenbrunner gave even more decisive results. Relief could henceforth be distributed by the ICRC, and one delegate was authorised to stay in each camp ..." (Vol. III, p. 83).

http://forum.codoh.com/viewtopic.php?f=2&t=7098

Transportlistor, vittnesmål, förstörda gaskamrar, dokument, dagböcker mm. Listan kan göras lång.
Men sådana tvivialiteter kan väl DU aldrig acceptera.

/VV

Därför att min mammas morbror gifte sig med en judinna som kom från polens koncentrationsläger efter andra världskriget. Jag har sett hennes nummertatuering på armen och hört berättelser om hennes öde.
Det är inget man kan tvivla på när man har det på nära håll. Menar du att alla dessa överlevande människospillror skulle ha åstadkommit en konspiration mitt i sin misär. Nej, i en sådan krissituation har man betydligt viktigare saker att tänka på.

Hon blev alltså bevisligen inte "förintad". Debatten här handlar inte om att bl.a judar sändes till läger, utan om huruvida man i dessa läger industriellt massmördade dessa och att 6 miljoner dog, vilket är den officiella historieskrivningen. Ingen ifrågasätter alltså att judar sattes i koncentrationsläger, dock var det långt ifrån alla judar som placerades i läger och inte heller utgjorde judarna ens en majoritet av lägerfångarna utan där satt även t.ex SS soldater som hade begått brottsliga handlingar.

Du upprepar i stort sett det jag kommenterat tidigare.

För att ta itu med ditt första påstående om att Genevekonventionen 1929 gav ICRC rätt att hjälpa även civila, så lägger jag ut derna länk, http://www.icrc.org/applic/ihl/ihl.nsf/Treaty.xsp?documentId=AE2D398352C5B028C12563CD002D 6B5C&action=openDocument , och i svensk googleöversättning (Den är faktiskt mycket bra, men det går givetvis att läsa länken på engelska också.)

"Genèvekonventionerna som antogs före 1949 handlade kombattanter bara, inte med civila. Vissa bestämmelser om skydd av civilbefolkningen mot följderna av krig och deras skydd i ockuperade områden finns i reglementet om lagar och bruk av krig på marken som fogats till Haagkonventionerna från 1899 och 1907. Under första världskriget Haag bestämmelser visat sig vara otillräckliga med tanke på de faror som härrör från luft krigföring och av problemen i samband med behandlingen av civila i fiendens territorium och i ockuperade områden. De internationella konferenserna i Röda Korset av 1920-talet tog de första stegen mot att fastställa kompletterande regler för skydd av civila i krigstid. 1929 års diplomatkonferens , som reviderade Genèvekonventionen om sårade och sjuka och utarbetade konventionen om behandling av krigsfångar, begränsade sig till att rekommendera att "studier bör göras med syfte att ingå en konvention om skydd av civila i fiendens territorium och fienden ockuperat territorium . " ett utkast till konvention som innehåller fyrtio artiklar som utarbetats av Internationella kommittén för Röda Korset godkändes av Internationella konferensen för Röda Korset i Tokyo 1934 och är allmänt kallad " Tokyo Utkast ". Det skulle lämnas till en diplomatisk konferens planeras till 1940, men detta sköts upp på grund av kriget. Händelserna under andra världskriget visade de katastrofala följderna av avsaknaden av en konvention om skydd av civila i krigstid. Den konventionen antogs 1949 tar hänsyn till erfarenheterna från andra världskriget . den innehåller en ganska kort del om det allmänna skyddet av civilbefolkningen mot vissa konsekvenser av krig ( del II ) , bortsett från problemet med begränsning av användningen av vapen. Den stora massan av konventionen ( del III - artiklarna 27-141 ) lägger fram de förordningar som reglerar status och behandling av skyddade personer, dessa bestämmelser skilja mellan situationen för utlänningar på territoriet för en av parterna i konflikten och att civila på ockuperat område. Konventionen kullkastar inte bestämmelserna i Haagkonventionen från 1907 om samma ämnen men som utgör komplettering till dem (se artikel 154 i konventionen)" .

Här litet ytterligare, http://www.redcross.int/en/history/timeline3.asp

"1939-45:World War Two puts the Red Cross to tough test. At the outset, the ICRC got all parties to the conflict to extend provisions of 1929 Geneva Conventions to civilians of enemy nationality who were on the territory of a party to the conflict and had been arrested only because of their nationality. This was the case for French citizens living in France who were interned when war was declared. This protection was not extended to civilians of enemy nationality on occupied territory, such as Poland. Thus, people in Nazi concentration camps remained without protection".

Som ovan sagts "Händelserna under andra världskriget visade de katastrofala följderna av avsaknaden av en konvention om skydd av civila i krigstid".

Jag återkommer om dina andra påståenden.

Säkert fick din ingifta släkting utstå många lidanden under kriget, liksom tiotals miljoner andra. Det var många som svalt, förlorade egendom och blev utsatta för olika rättsövergrepp av den ena eller andra ockupationsarmén. Jag får uttrycka mitt beklagande för detta, för hennes och alla dessa andras skull.

Som amatörhistoriker blir jag dock nyfiken när jag får höra talas om sådana erfarenheter. Vad var det för berättelser hon berättade? Hade hon till exempel sett någon gaskammare? Om så är fallet vore hon en intressant och ovanlig historisk källa. De allra flesta fångar i koncentrationsläger gjorde såvitt jag har kunnat få reda på aldrig det, även om det ibland gick rykten om sådana.

Knappast för dig själv, då du inte skulle tro på henne.
Du har ju redan bestämt dig. Återstår bara hur du skulle försöka bortförklara hennes berättelse.

/VV

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt här i detta forum att jag tills vidare inte avfärdar alla historier om gaskamrar rakt av. Liksom när jag började skriva här håller jag öppet för möjligheten att det fanns sådana, då ändå ganska många vittnen har påstått detta. Däremot har jag påpekat att det inte finns minsta spår av någon teknisk eller dokumentär bevisning för att "mordgaskamrar" existerade (vilket ju är sant), samt påtalat att flera välkända gaskammarvittnen bevisligen antingen har ljugit eller i god tro fört gravt osanna uppgifter vidare (vilket ju också är sant, och borde vara okontroversiellt).

Fast det är litet lustigt, hur man blir angripen av "fundamentalister" på båda sidor när man försöker hålla sig med en öppen och fördomsfri inställning. Kan du tänka dig att jag har fått PM från Holocaust-skeptiker som tycker att jag är överdrivet godtrogen -- Eller rentav fjäskar för etablissemanget -- på grund av min ståndpunkt i frågan? Och att du, Tinnitus med flera redan har avskrivit mig som en "satanisk förnekare" på grund av mina kätterska tvivel är ju välbekant.

Nej, jag tar ställning till de uppgifter som framförs, helt enkelt. Och tills vidare har jag inte sett några avgörande fakta från endera hållet, även om det finns tänkvärda argument både för och mot gaskamrarnas existens. Bevisläget torde väl i dagsläget vara något starkare för "mot", i och med till exempel Rudolf-rapporten:

http://www.vho.org/GB/Books/trr/

Men, som sagt, jag utesluter inget. Därför är det också intressant att höra vad så många källor som möjligt har att säga, då särskilt obskyra sådana (som till exempel judinnan dansund hänvisade till) som inte föreligger i publicerad utgåva.