Tid - samlingstråd

1. "E=Mc^2 shows that matter can be converted into energy and energy can be transformed into matter, however these things are not the same. Matter still weighs without energy. They are not the same thing. Mass has inertia, energy does not. Mass is measured in kg, energy is measured in Joules. Mass can be tangible, energy cannot be tangible. Mass is a thing, energy is a capability. Mass emits gravity force fields, energy does not.

e = mc^2 does not mean they are the same thing. It means we can convert rest mass m into energy or energy into mass. That is, they are equivalent, but not the same. It's like saying we get an equivalent amount of kinetic energy KE = PE from converting potential energy. But they are clearly not the same kinds of energy."

Det är som att säga att en elektron och en proton är samma sak bara för att de befinner sig i samma skal och är essentiella för uppbyggnaden av atomen...

3:1 Nej, det funkar inte. Du slänger ju ur dig påståenden och sen har ingenting att backa upp dem med. Kan du förklara på ett realistiskt och vetenskapligt sätt hur någonting kan stå helt still från materians rörelse och ändå hänga med i rörelsen (tiden)? Hela universum är uppbyggt av rörelse och det finns ingenting i universum som står helt still, inte minst människor. Jag tror du glömmer att tänka på att atomerna, elektronerna-protonerna-neutronerna, är i ständig rörelse i vilket objekt som helst.

3:2 Definiera. (Tror inte du själv vet vad du snackar om...)

Visa gärna med den matematiken hur materia kan stå helt still och avstå från tiden, om du nu snackar om materia - vilket du inte bryr dig om att nämna (vilket tyder på att du inte vet vad du pratar om).

2. Materia kan bli energi och energi kan bli till materia. De kan omvandlas till varandra. På så sätt kan man säga att materia och energi är samma sak.
3. All rörelse genom rummet som är längre än c måste inkludera rörelse i tiden också. För något som färdas i ljushastigheten, existerar varken tid eller någon längd. Så egentligen rör sig inte en foton alls, då hela universum har längden noll.
Det är bara att acceptera att rumtiden har dessa egenskaper. En foton rör förflyttar sig en sträcka på noll, under tiden noll. Detta kan låta märkligt, men så är det. För en foton har tid och rum ingen mening, det finns egentligen inte. Det är irrelevant. En foton existerar bara i ett ögonblick, i en enda stund. Fotonen är en masslös partikel där tid och rum egentligen inte finns. En foton kan alltså "färdas" oändligt långa avstånd på ingen tid alls.

2. Ok du har rätt jag har fel.

3. Se, det är detta jag menar! Du svarar inte ens på mina tidigare påståenden och frågor utan kommer på nya påståenden som du slänger ut utan att ens tänkt igenom det du ska säga. Och jag har sagt det förut, en foton kan du inte jämföra då en foton inte är materia utan energi. En foton har ingen massa utan är ren energi som åker i rummets vakuum i C.

Så här slänger jag ut det för 1000000:e gången. Ingen materia kan stå still och ändå hänga med i tiden. Detta gäller inte för energi då energi opererar fritt i rummets vakuum hela tiden, som ljudvågor bl a.

Energi är redan känt att det kan operera utan tid och detta var igång innan big bang (har nämnt det flera ggr).

Och nej, Universum har inte längden noll, utan det är böjningen som är nära noll (probes has found out that the curvuture of the universe is close to zero).

Verkar som att du blandar ihop saker och är osäker på vad du säger så därför verkar du ignorera mina tidigare inlägg och ge ofullständiga och okorrekta svar.

Oftast när man pratar om tid framställs tiden som något linjärt med en början och slut, men då är frågan vad fanns före tidens början och vad tar vid vid tidens slut? Ännu ett Big Bang? Jag tänker på tiden som en cirkel, där allt är evigt. Tid är för mig något som inte har en början eller slut. Även om det enklare för människan att tänka på tid på det sättet. Tiden slutar inte att existera i och med min existens.

Samtidigt finns det en subjektiv upplevelse av tiden som är individuell. Ex. ett barn upplever tiden på ett helt annat sätt än en vuxen då barnet mäter tid i händelser och inte i klockslag. Jag vet själv att tiden går mycket långsammare när man känner förväntan inför något än ex. när man väntar på något obehagligt då tiden tycks rusa iväg.

Fast det är ju bara ett psykiskt fenomen. Tiden går ju "lika fort"hela tiden.

Ja, det är den subjektivt upplevda tiden. Sedan finns en objektiv tid också. I korthet finns det en subjektiv och en objektiv tid.

Nej, all tid är upplevd men det gör den inte mindre verklig bara mindre grundläggande

Nja... hur bär du dig åt för att uppleva min tid?
Säg att jag färdas mycket snabbt längs omkretsen av en hyfsat stor cirkel?
(Eller spiral för att överleva centrifugalkraften.)
Och att du befinner dig i cirkelns centrum.