*** Matteuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

1. x+y=a x-y=b

Skriv ett uttryck för a och b och förenkla det.

(x+y)-(x-y)=x+y-x+y=2y

2. Funktionen f(x)=5x+x^2. Bestäm ett uttryck för f(2a)-f(a).

f(2a)= 5*2a+2a^2=10a+2a^2
f(a)= 5*a+a^2=5a+a^2

och nu ska jag förenkla uttrycket, (10a+2a^2)-(5a+a^2)=10a+2a^2-5a-a^2=5a+a^2

enligt facit är det 5a+3a^2 och det svaret får jag om jag skippar parentes.

så till min fråga, vad är det som avgör om jag ska sätta ett parentes eller inte? fråga 1 var rätt däremot inte fråga 2.

Du har beräknat f(2a) fel, eller missuppfattat ditt eget sätt att uttrycka resultatet.

f(2a)=5*2a+(2a)^2=10a+4*a^2

juste, tackar du äger

cos(x-pi/4)=rotenur2/2

Det ena svaret får jag rätt, dvs x=(pi/2)+n2pi

Men det andra alternativet får jag till pi+n2pi men facit säger n2pi

Vad gör jag för fel?

Kan vara att du blandar ihop sinus och cosinus.

Den andra lösningen är x-pi/4=-pi/4+2pi*n => x=2pi*n

Tack! Helt rätt och tyvärr är det inte första gången jag glömmer att cos är +/-.

Kan man kalla ett heltal för ett bråktal? Ett heltal är ju ett rationellt tal, men säger man fel om man säger att det är ett bråktal?

Mao. är ett bråktal ett synonym för rationellt tal? Det känns som att ett bråktal är ett tal skrivet på bråkform, men är väldigt osäker.

En annan fråga, om en uppgift lyder: Skriv talet 8/4 på enklaste bråkform, svarar man 2/1 eller 2?

Kan man skriva på c) Värdemängden blir {a: 1, 2, 5, 10...} som följer h(a)=a^2+1 ?
Den är injektiv, då alla element i Z avbildas på olika element, stämmer det?

{a: 1, 2, 5, 10...} är inget etablerat skrivsätt. I stället kan du skriva
Värdemängden blir { a^2+1 | a = 0, 1, 2, ... } = { 1, 2, 5, 10, ... }


Avbildas +3 och -3 på olika element? Båda dessa ligger i Z. Å andra sidan... Är definitionsmängden verkligen Z?

Hm...

a) h ärver sin definitionsmängd från g då alla a som definerar g(a) blir definitionsmängd för f(g(a)), dvs N?
Då blir målmängden N eftersom indatan först går in i g(a) som sedan blir indata för f(a) som sedan bildar all sin indata i N? H ärver sin målmängd från f.

b) h(a)=f(g(a))=f(-a)=(-a)^2+1=a^2+1

h(0)=0^2+1=1
h(1)=1^2+1=2
h(2)=2^2+1=5

c) Värdemängden blir { a^2+1 | a = 0, 1, 2, ... } = { 1, 2, 5, 10, ... }

d) Den är injektiv, då alla element i Z avbildas på olika element.

e) För att en funktion ska vara surjektiv gäller det att målmängd=värdemängd, vilket våran funktion inte uppfyller. Så funktionen är inte surjektiv.

eller?

[quote=Coklat|44557915]a) h ärver sin definitionsmängd från g då alla a som definerar g(a) blir definitionsmängd för f(g(a)), dvs N?
Då blir målmängden N eftersom indatan först går in i g(a) som sedan blir indata för f(a) som sedan bildar all sin indata i N? H ärver sin målmängd från f.
Ja, h får alltså N som definitionsmängd och N som målmängd.



Avbildas verkligen alla element i Z på olika värden i målmängden?

Citat:

Ursprungligen postat av Coklat

e) För att en funktion ska vara surjektiv gäller det att målmängd=värdemängd, vilket våran funktion inte uppfyller. Så funktionen är inte surjektiv.

Korrekt.

Hej, behöver hjälp med en uppgift!

Vid en undersökning av cigarettkonsumtionen tillfrågades under en och samma dag 12 st studerande hur många cigaretter de hade rökt dagen innan och resultatet sammanfattades i
x= 7 cig per dag och s2 = 90
Det visade sig att 7 av de tillfrågade personerna uppgav sig vara icke-rökare. De hade således ej rökt någon cigarett den aktuella dagen.
Betrakta de båda grupperna rökare och icke-rökare, där rökare definieras som en person som rökte minst en cigarett den aktuella dagen, och bestäm för var och en av dessa grupper, medelvärde och standardavvikelse för antalet rökta cigaretter.

Medelvärdet för icke-rökare är 16,8. Men hur bestämer jag standardavvikelsen??