Citat:
Ursprungligen postat av
MOSIBAE
Hur kommer det sig att nationalekonomin utgör en såpass liten del av den totala utbildningstiden om man jämför med kandidatprogrammen i ekonomi på andra lärosäten. Om man läser exempelvis ek. kand. på UU eller LU och väljer inriktning NEK får man totalt 90hp i nationalekonomi (eller mer...), hur kommer det sig att det verkar vara mindre NEK-poäng på HHS? Eller har jag kanske räknat fel?
Också alltid undrat över det!
Citat:
Ursprungligen postat av
MOSIBAE
Det senaste året har jag läst matematik på ett av de större universiteten och undrar hur stor nytta jag kommer ha av det i främst NEK-studierna. Är det till och med att rekommendera att jag läser mer matte parallellt med ekonomistudierna? Jag ser att detta ämne har diskuterats i tråden tidigare men jag undrar alltså inte hur eventuella matematikstudier gynnar på arbetsmarknaden utan snarare om det kommer till hjälp i studierna. Påverkar mattekunskaperna väsentligt chanserna att exempelvis komma in på välrenommerade M.Sc.-utbildningar utomlands?
Vill du läsa utomlands efteråt är det rekommenderat att du läser en del extra matematik. Både LSE och UCL t.ex. accepterar ansökningar till sina MSc (econ) från folk som läst fysik, matematik, eller statistik som u-grads. Tror Oxbridge gör det också om jag inte missminner mig, de poängterar i alla fall att man ska ha demonstrerat "a strong quantitative preparation."
Huruvida matten skulle öka dina chanser till att bli antagen när du redan har en kandidat från HHS vet jag inte, men för din egen skull kommer det bli lättare eftersom du annars kommer ligga efter de andra när du börjar. T.ex. så läser jag samma matte år 1 och 2 på min NEK-kandidat som, att döma av kursbeskrivningarna, NEK-studenterna på HHS läser som MSc- och PhD-studenter.