Tråden om HHS

Hej gubbar/tjejer,

funderar på att plugga en master så småningom, men vet inte riktigt vilken som verkar lämpligast för mig, vet inte heller om man bör satsa på SU eller HHS.
SU har en master i bank & finansiell ekonomi, ser rätt kul ut och jag kan tänka mig jobba inom den branschen i framtiden, dock har jag ingen FEK i bagaget som de kräver, och skulle då behöva plugga upp detta, samma gäller alla finansutbildningar hos HHS. Har en kandidat i nek och statistik, med 70% vg totalt på mina 180hp, 100%vg i nek. Deras nek-master ser också rätt skoj ut, men jag undrar hur det blir med jobb på NEK mastern, både hos hhs och hos SU. Hur står sig arbetsmarknaden på dessa utbildningar gentemot finansutbildningarna? Funderar på om det är värt att köra en termin Företagsekonomi och bli behörig.

Har inte skrivit gmat heller, tänkte kolla lite hur det provet är uppbyggt nu under sommaren för att se om man är begåvad nog att skriva 650+ eller inte

edit:
Såg i en annan tråd att man behöver ca 90-100% vg för att komma in på hhs, stämmer detta?

Ska du ta en master inom
A) Ekonomi
B) I Sverige
C) I Stockholmsområdet
Så väljer du uppenbarligen HHS om du kan komma in där.

Finns inga givna gränser. Som du säkert själv förstår är det bättre att ha 90% VG än att ha 70% VG, det betyder inte att det är omöjligt att komma in med 70%. Ett bra GMAT väger upp ett sämre betyg och bra betyg väger upp ett sämre GMAT.

Är inte en kemiexamen (kemiingenjör?) lika, eller mer, lämplig? Något kortare utbildningstid och mer kemibetingad, kontra biologibetingad. Är inte det bättre för just utvecklandet av läkemedel? Är väl antagligen en mix som behövs, hur mycket kemi läser man på läkarprogrammet?

Känns spontant som att apotekarprogrammet är mer lämpligt för det, men kan ha fel.

Bara cirka en månad kvar nu tills man får domen om man kommit in eller inte. Jag antar att jag inte är den enda som känner att klumpen i magen växer sig allt större för var dag som går.

Jag har klurat lite på det här med HHS´s, enligt mig, väldigt förlegade betygssystem. Hur fungerar denna kvotering av betyg i praktiken? Är spridningen stor vad det gäller betygen eller är det vissa som lyckas erövra de eftertraktade A-betygen i samtliga kurser? Det känns enligt mig väldigt svårt att få A/B rakt igenom om det inte räcker med att prestera bra utan samtidigt även måste konkurrera ut övriga klasskamrater. Man skryter samtidigt om att betygshets och vassa armbågar inte existerar på skolan. Jag tycker det är som gjort för att dessa två saker bör vara mer påtagliga på HHS än på någon annan skola i Sverige.

Jag söker gärna svar från personer som går/gått på skolan men om andra har tankar och information är det bara att dela med sig av dessa.

Tack för mig

http://www.hhs.se/Education/Pages/ECTSGradingatSSE.aspx

Dessa broschyrer visar betyg för varje årgång och inte för varje kurs, men ändå lämplig info.

Du har helt rätt, min mening var bara att lyfta fram en möjlighet med läkarprogrammet Men som det konstaterats: läkarprogrammet tillsammans med handels är kanske inte den mest attraktiva kombon på arbetsmarknaden så att säga.

Hittade för övrigt ett dokument från skolverket till alla er som oroar er för att matematikkraven har sänkts: det har de inte. Som ni ser är väldigt mycket innehåll nedflyttat till Ma 1-3 (i synnerhet c-spåret), och man kan utan problem säga att Ma 1-3 huvudsakligen har samma innehåll som Ma A-D.

, är det som med KTH+HHS-eleverna att principiellt så är eleverna mer åt KTH-hållet? Läkarprogrammet måste dock vara en god "backup" eftersom läkare har en oerhört låg arbetslöshet.

Jag har märkt av detta i praktiken. Läste Samhällsvetenskapligt program på Gymnasiet och studerade sålunda enbart Matematik C. Nu i vår har jag tentat av Matematik 3c för att bli behörig, och det var faktiskt stor skillnad från Matematik C

Lustigt att kalla betygssystemet för förlegat utan att förstå hur det fungerar. Det finns inget som hindrar samtliga deltagare i en kurs från att få betyget A. Däremot finns det en betygsfördelning som ska eftersträvas över tid. Det innebär således att om den realiserade betygsfördelningen för en kurs avviker kraftigt från den önskade, så kan man komma att justera kursen till nästa år. Om för höga betyg har delats ut kan det exempelvis vara ett tecken på att antingen kursen eller tentan är för lätt i förhållande till andra kurser/tentor på skolan, varför man i så fall gör den svårare till nästa år.

Hur betygen fördelas bland olika individer är nog svårt att veta. Det finns säkert personer som sätter A i nästan samtliga kurser, men jag tror de är väldigt få. Jag vet däremot att det finns många som får runt hälften A och hälften B eller däromkring.

Vassa armbågar? Nej. Betygshets? En del.