Valet 2014 SD eller SVP? [Sammanfogade ämnen]

Tack för de fina och goda råden, dessvärre är jag nog inte av samma ruttna virke som riksdagspolitikerna utan mer av den gamla skolan som menar att ärlighet, hederlighet och kompromisslöshet är det man i längden vinner på.

Våra förfäder hade ett talesätt för redan 1100 år sedan och förmodligen ännu tidigare än så, som kan vara värt att ta med sig även idag.


Det är intressant men djupt tragiskt att notera hur våra förfäder för elva hundra år sedan var så mycket klokare än dagens svenskar.

SvP säger att de vill att landet ska styras genom meritokrati .
Själva så har de valt en partiledare som arbetar med något så lång i från något som kan kallas för intelligens eller kompetens att styra ett land.
Det är att tala med kluven tunga.

Pride och feminismen, precis som den så kallade mångkulturen är delar av samma träd.

"Att hylla vore att överdriva"- du. Med detta menar du alltså att det finns en gräns för hur mycket SD kan närma sig de andra partierna, har jag förstått dig rätt? Då blir frågan var man drar den gränsen.



Det som är vettigt är att vinna politiskt inflytande, att påverka politiken. Om SD vinner fler röster på att ändra om sin politik, vinner de då egentligen någonting politiskt? Kan de göra några förändringar? SD behövs för att förändra politiken, för att stoppa invandringen och förhoppningsvis fyller de också rollen som en slags bro till riktig nationalism, men för att fylla den rollen måste de vara något annat än de andra partierna, de ska inte försöka söka acceptans hos massmedia eller hos andra politiska partier, för det är ingenting de kommer få förrän de har blivet ett för etablissemanget ofarligt parti.

Förklara gärna vad det innebär att "höja vettighetsnivån"!

Det löjliga är ju att du inte är mentalt och intellektuellt kapabel att bemöta något av Jacobssons argument i sak, därför känner du dig nödgad att attackera hans arbetarbakgrund som någonting fult och dåligt. Argumentationen är inte helt glasklar och följer en judisk demogagi, särskilt som du väl också var en av de som attackerade vår förre partiledare, trots att denne studerar genetik och molekylärbiologi. Att du nästan alltid använder dig av lögner i din argumentation förstärker förstås inte helhetsintrycket.

Ergo: Vad du säger är inte särskilt intressant och inget att fästa någon större notis vid, om man inte känner för att få sig ett gott skratt. Men tack för ytterligt ett undermåligt försök.

HBT(Q)-rörelsen och feminismen ses ofta som ett angrepp på konservatismen tillsammans med mångkulturen. Kritiken mot den vite heterosexuelle mannen som norm löper som en röd tråd genom dessa tre ideologiska paradigm. Men trots att de är samma andas barn måste de skiljas åt, eftersom mångkulturen empiriskt sett är en katastrof, men feminism och HBTQ-rörelsen är det inte. Det här förstår inte hardcore-nationalister eftersom de har en alltför teoretiserad världsbild.

Vad gäller feminismen så är de flesta som kallar sig feminister unga kvinnor som med detta menar att de är för jämställdhet och anser detta vara särskilt viktig. Det är alltså en liberaliserad version snarare än vänsterns könskamps-idioti. Varför ska SD bråka med dessa kvinnor? De kommer inte ge upp sina frihetsanspråk hur partiet än bedriver sin opinionsbildande verksamhet, och detta vore inte heller önskvärt. Istället bör SD fråga sig om hur man ska attrahera dessa unga kvinnor till rörelsen. Släpp den antifeministiska diskursen och lägg fokus på kriminalpolitik mot män som begår brott mot kvinnor t ex.

HBT(Q)-rörelsen bör behandlas med tolerans, precis som det socialliberala etablissemanget vill. De ska alltså lämnas i fred och kan ha sin jävla parad en gång om året där vuxna män går runt i rosa tanga och allt vad det nu är. När det gäller samkönad adoption och insemination så bör man se till vad forskningen anser vara bäst för barnet, och helt bortse från ideologiska aspekter. Och vad forskningen säger vet jag inte, för jag har inte brytt mig om att sätta mig in i frågan.


Ja, och i och med att man manövrerat och manövrerar mot en person som Gustav Kasselstrand så verkar det som att den gränsen redan passerats. Uteslutningsärendet mot Patrik Ehn verkar även ha retat utmärkta David Lång och Mikael Jansson, som gjorde en oerhörd insats i att höja SD från hulliganstadiet. Jag är pessimistisk när det gäller partiets framtid just nu, för att säga som det är.


SD söker inte acceptans hos de andra partierna eller massmedia, och har aldrig gjort det (detta är ett annat vanligt missförstånd bland hardcore-nationalister). De söker acceptans hos bredare väljargrupper. Nås detta mål kommer även etablissemanget respektera dem.

Om SD kan åstadkomma några förändringar är tveksamt oavsett vilken väg de väljer. Jag vill se en balansgång när det gäller vilka ställningstagande man gör, och detta tycker jag man lyckats bra med i de flesta fall.


Att fokusera på den mjuka, breda socialkonservatismen och tona ner nationalismen, även om SD bör bibehålla nationalismen som ideologisk diskurs eftersom rörelsen hämtar mycket energi därifrån. Detta handlar om Sverige, detta handlar om svenskarna, och detta ska man inte hymla med.

Det kommer aldrig att hålla för SD så länge dom fortsätter att utesluta medlemmar och vara PK.

SD måste bli extremare om dom vill överleva som parti. Annars kommer fler och fler hoppa över till SvP, som tex jag har gjort.

Även om svenssons skulle ogilla att dom blev "extremare" så kommer dom ändå att bli tvungna att rösta på SD till slut eftersom det inte finns något annat parti än SD/SvP som vill göra någonting åt problemen.

SD är glada för att SvP finns.

Varför kan SvP:arna fundera på själva.

Det är inget som behövs funderas på. SD vill tillhöra normen, att vara en av dem man påstår sig förakta. SD's huvudfokus är att förvandla 7-klövern till 8-klövern, allt annat är underordnat och att SvP samlar upp dem som insett SD's falskhet torde vara glasklart? SD behöver SvP och uppenbarligen gör du det också.

Vad är det som driver dig att så maniskt klänga fast vid SvP? "Bitterhet" är min första tanke, men jag hoppas naturligtvis att det finns en bättre förklaring till denna besatthet?

Jag ser att SVP har 2500 likes på facebook. Mer än 10% av så många som M har, och nästan 5% av så många som SD har.

Det måste väl ändå ses som positivt för SVP?

Det är väldigt positivt.

SvP har växt som fan de senaste 2-3 åren. Kan bli rätt fina siffror för SvP 2014.

Det finns flera positiva saker att notera. Att Realisten.se har 200.000 unika besökare i månaden exempelvis. Eller att SvP vissa månader varit den mest välbesökta partipolitiska hemsidan i Sverige och de månader då den faktiskt har blivit omkörd har det varit just av SD:s hemsida.

Folk känner till SvP på ett helt annat sätt än vid valet 2010. Många säger fortfarande att det är ett obetydligt skitparti, särskilt våra motståndare, men det förändrar inte att SvP idag nästan alltid kommer upp i diskussioner på olika sidor när invandringen, nationalism och svensk politik diskuteras.

Detta är såklart mycket positivt eftersom folk rimligtvis inte kan rösta på ett parti som de inte känner till.

Det verkar faktiskt som om SvP är betydligt mer känt idag än vid valet 2010. Vad motståndare säger ska man nog ta med en nypa salt. Många gånger handlar det om propaganda. Det tillhör det politiska spelet att påpeka hur dåliga andra alternativ är och att alla andra partiers politik är ogenomförbar och dålig.

SvP har en enorm potential. I och med att SD har mjuknat och fortsättar att utesluta nationalister så kommer allt fler söka sig till SvP.

De som säger att SvP inte har en chans att lyckas är historielösa. Det sker revolutioner hela tiden och har gjort det historiskt. När ekonomin blir sämre så kommer alla chipssnaskande och idol-kollande "Svenssons" att bli betydligt mer radikala än de är idag. Det är en sak att säga att de stora massorna är lite för mjuka för SvP idag men om 10 eller 20 år så kommer de kanske inte vara det. Då kommer läget vara betydligt värre och SD kommer vara ett parti bland många. Då kommer svenskarna vilja ha radikala lösningar.