Ställ era frågor om kvantmekanik

Evolute, en kort fråga då jag ser att du besitter en hel del kunskap i matematik och kvantmekanik.
Hur ställer du dig till supersträngsteorin ?

Jag är urusel på räkning, men lär mig matematik för att lära migsjälv svaren på frågorna som gäckar mig.
Så du som har en mer grundlig utbildning kanske ska hjälpa mig, eftersom jag tycker att supersträngsteorin eller hypotesen verkar vara den enda kandidaten vi har för att sammanfoga relativitets teorin och kvantmekaniken.

Min ställning till den är i form av en fråga, som är följande:
Om nu energi och massa är samma sak vilket klart visas i E=mc2 och dessa är utbytbara, och att information måste bli lagrad fast inget kan färdas över ljusets hastighet; iaf. inte information.
Vad händer då när en kvantmekanisk koorilering inträffar ?
Eftersom det är två ljusstrålar som färdas ifrån varandra (uppenbarligen i ljusets hastighet) och den enes förändring påverkar den andre ?
Påvisar detta isåfall ett nytt tillstånd hos den ickebevisade gravitonen eller är allt bara trams och förlegad "vetenskap" ?

(är inte så uppdaterad efter 6 års privata problem)

Jag har inte rätt bakgrund för att göra en rättvis bedömning. För en experimentell fysiker inom ex. materialfysik är en strängteoriartikel mer eller mindre grekiska. Allt man kan säga är att utveckling, sedd utifrån, går ganska långsamt.


Ja, något verkar överföras momentant. Ett annat sätt att säga det är att kvantmekaniken verkar vara en icke-lokal teori, alltså att händelser i punkt A kan påverka händelser i punkt B utan tidsfördröjning. Du kan dock inte använda intrasslade kvantpartiklar för att överföra information. En mätning av tillståndet hos partikeln i A påverkar tillståndet hos partikeln i B direkt men eftersom du inte kan påverka tillståndet i A, endast mäta det, så kan du inte överföra information till B. Det är ungefär som att du har två mynt separerade med 10000000000 mil men kopplade genom någon mekanism som gör att om en slantsingling ger krona i ena änden måste en slantsingling ge en klave i andra änden. Du kan inte påverka resultatet av slantsinglingen i någon ända så du kan inte föra över information. I kommunikationsteori så ingår det i definitionen av information att den måste ha en definitiv avsändare. För att undvika problem med huruvida information kan färdas snabbare än ljuset så är det bättre att säga att du inte kan sända information snabbare än ljuset. Processer som går snabbare än ljuset finns det gott om.

I stycket ovan skriver jag "verkar" eftersom det finns lite andra alternativ. Det är möjligt den "verkliga" teorin endast är icke-lokal (och kanske med dolda variabler) på så sätt att A verkligen kommunicerar med B med en kommunikationsfart som överstiger ljusfarten så att händelser som förefaller vara samtida i själva verket inte är det men att skillnaden är mindre än vad vi kan mäta. Denna teori kräver också en speciell absolut referensram relativt vilken vi mäter denna fart, eftersom samtidighet annars inte är absolut i speciell relativitetsteori.

Kan man säga enligt kvantfysiken att medvetandet är en kraft?

Tänkte på ett fenomen inom kvantfysiken (som jag glömt vad det kallas) som den här videon illustrerar: http://www.youtube.com/watch?v=wEzRdZGYNvA&feature=channel_page

De är med blandade känslor jag tittar på denna video för samtidigt som det är roligt att se en lätttillgänglig framställning som får så mycket rätt och är relevant så väljer man att spåra ur bara för att sensionalisera framställningen istället för att löpa linan ut.

Det enda som "observatorn" här tillhandahåller är ett nytt sluttillstånd. Ingen människa behöver var inblandad. Närvaron av ett nytt sluttillstånd som håller reda på vilken slit som elektronen gick igenom skapar två ömsesidigt ortogonala hybridtillstånd (hybrid för att vi behöver kanttillstånd både för elektronen och informationen om vägen). Om det skulle finnas en möjlighet för vägvallstillståndet att tolkas "fel", d.v.s. att det fanns en ändlig sannolikhet för höger vägval att tolkas som vänster och tvärtom skulle vi återigen se interferens (beroende på hur stor sannolikheten att visa "fel" är)

Det finns de som står för den tolkning som görs i filmen:
"the observer collapsed the wave function by observing"
"the electron decided to act differently"
"the very act of measuring or observing which slit it went through meant it only went through one"

Det experiment som görs i början av filmen bygger på Youngs double slit experiment, som gjordes redan 1801. Det visar på ljusets vågnatur.

Absurd blir kvantfysiken, när man som i filmen talar om att ljus, materia m.m även beter sig som partiklar på samma sätt som små kulor! Eftersom experimenten visar att materien och ljuset INTE beter sig som små kulor så är detta en felaktig slutsats. Därifrån kommer en stor del av mysticismen.

Nästa vilseledande del av mystiken ser man i talet om akten 'of measuring or observing'. Man har alltså inte gjort något distinktion mellan att mäta och att observera. I själva verket går man längre än så, eftersom man ofta inte gör någon distinktion mellan att påverka systemet (så att något irreversibelt händer) och att mäta det. När man gör en mätning vid ena hålet påverkar man systemet och förstör interferensmönstren.

Man kan göra följande experiment:
vi låter en assistent Allan göra experimentet i filmen.
I ett annat rum har vi professor Johan.
När observationen görs sker mätningen på ett papper. Allan väntar en minut med att titta på papperet. Sedan väntar han en minut, och går och berättar mätresultatet för Johan.
När sker 'kollapsen'? Sker den när Johans hjärna observerar vad som hände? Nej! Eller sker den när Allan tittar på mätresultatet? Nej! Den sk kollapsen sker när mätinstrumentet gör utslag.

Det är alltså felaktigt att tala om detta som en psykologisk 'observation'. Det är felaktigt att benämna det som en subjektiv, mänsklig 'mätning' som kräver ett mätinstrument. Det handlar i stället om att någonting händer. Mätinstrumentet påverkar systemet och skapar en händelse. När någonting händer så händer det. Och vi kan observera sådana händelser runt omkring oss hela tiden, som uppenbart har skett t ex för miljarder år sedan utan att vi 'observerat' dem.

Då har jag nog missförstått, jag inser ju såklart att du har målat upp en mycket förenklad bild. Men om jag säger till ägaren av mynt B att: "när jag singlar slant med mitt mynt (A) så attackerar du ryssarna". När han ser att hans mynt börjar singlas så attackerar han, jag har alltså överfört informationen om min vilja att attackera ryssen momentalt. Sen vad det blir för resultat är ju en annan femma.
Jag trodde problemet var att han inte kan sitta och observera sitt mynt, utan att det börjar singlas, vilket såklart krävs.

Nej, så fungerar det inte. Jag kan inte göra något på min sida som direkt "märks" på hans sida. Naturen singlar två mynt, ger oss varsitt och det man kan säga är att om jag har klave så har han krona, och vice versa. Tittar jag på mitt mynt så kan jag direkt säga vad hans mynt visar men det hjälper ju inte honom så att säga.

Han kan alltså inte vänta å se om myntet börjar singlas?
Kan man inte "fuska" och lägga myntet på en sida som man bestämmer.

Vad skulle "börja singlas" motsvara i verkligheten?

Nej, man kan inte fuska.

Ja vad vet jag? Det är ju ditt exempel, du applicerar det bäst själv.

Men när de lyckades "teleportera" information pratade de om att de använde en tredje partikel och på så sätt fick(?) information på något märkligt sätt att förflyttas utan att färdas. Jag lyssnade på någon expert som pratade om detta. Är jag helt fel ute?

Här kan man lyssna på intervjun (om ni orkar med Lantz):
7.20 minuter in i sändningen:
http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1567130&isBlock=1

Ok, min poäng var ju att mynten redan är singlade.