Ställ era frågor om kvantmekanik

Om vi säger att man raderar all information, även de två detektorer som skulle få information från drönarfotonerna (se det fetstilta i din text), då borde man kunna se ett interferensmönster genom att titta på alla detekterade signalfotoner, eller? Då borde man ju se det direkt, eller när uppstår detta interferensmönster? Och om det är så att man ser interferensmönstret direkt när det detekteras på skärmen, då vet man ju att drönarfotonerna inte kommer att ge någon information de närmaste 10 åren. Ja, nu blev det snurrigt. Jag tänker nog fel någonstans.

Ja, om uppställningen är sådan att drönarfotonerna aldrig kommer att ge någon information om signalfotonerna, oavsett vilken detektor de träffar så ska inteferensmönstret synas direkt, alltså för alla fotoner.

Tack för svaret. Jag får fundera ett tag.

till evolute: Måste bara fråga vad du har för jobb/utbildning när du kan så sjuuuuukt mkt.

Utbildning: teknisk fysik
Jobb: högskola (forskarutbildning)

har precis börjat plugga kvantmekanik.. så mina kunskaper är inte så djupa i ämnet. Men jag kollade på en föreläsning av Leonard Susskind där han försöker flörklara Heisenbergs osäkerhets princip. I princip går det ut på att om man kollar på (kollar på = bombarderar den med fotoner) en partikel och ska mäta dess position så påverkar fotonernas rörelsemängd partikeln, säg en elektron så att man inte kan veta vilken hastighet den har men däremot vet positionen exakt.

Men om man tänkter sig att man endast bombarderar elektronen med en eller ett fåtal fotoner vilkas rörelse mängd man känner och och sedan känner man till rörelsemängden hos fotonerna som studsar tillbaka så bör man ju kunna räkna ut exakt vilken rörelsemängd som förts över till elekronen och då veta exakt dess hastighet och position

föreläsningen finns på youtube

http://www.youtube.com/watch?v=Jzhlf...x=0&playnext=1

ungefär vid tiden 1:10 som han börjar förklar osäkerhetsprincipen

hur säker är man på schrödinger ekvationen och osäkerhetsprincipen... finns det några som tror/letar efter något som kan ta bort all osäkerhet och sannolikhet i naturen? alltså något mer grundläggande som man kan därleda schrödinger ekv. ur som är deterministisk.

Jag har också reagerat på denna beskrivning av osäkerhetsprincipen, som är rätt vanlig i populära förklaringar. Man använder sig alltså av en rent mekanisk förklaring av mätproblemet, som om det handlade om att mäta biljardklot genom att kasta andra klot på dem. Analogin håller inte, utan leder till att läsaren tänker ut lösningar av den typ du föreslår.

Ett mer upplysande sätt att se på problemet görs av Alfred Kastler i 'Denna underliga materia'. Sidan 101-103 i mitt ex utgår han från Fouriers relationer för vågpaket, och tillämpar dem på de vågpaket som gäller för partiklar enligt de Broglie. Fram träder då genast Heisenbergs obestämdhetsrelationer. "Av det sätt på vilket vi nyss härlett dem [Heisenbergs obestämdhetsrelationer] framgår att relationerna helt enkelt översätter till korpuskelspråk de alltsedan Fouriers tid välkända egenskaperna hos vågor".

Ur detta perspektiv är alltså osäkerhetsprincipen väldigt nära relaterad till vanliga egenskaper hos vågekvationer.

Det är ju 'bara' vågekvationer. Många moderna fältteorier är mycket mer noggranna än Schrödingerekvationerna. Men även de visar vad jag förstått samma sak: nej, det finns inget 'mer grundläggande'.

Tanken att osäkerheten i kvantmekaniken kommer att ersättas av något deterministiskt i en mer grundläggande teori går tillbaka till Einstein. Han menade att det fanns en "djupare" lokal teori bakom kvantmekaniken där rörelsemängd och position är exakt definierade. Vi kallar detta för en lokal gömda-variabler-teori och den antar lokal realism - att fysikaliska effekter fortplantas med en ändlig hastighet och att ett objekts tillstånd är bestämt innan en mätnng. Einstein gillade alltså för det första inte osäkerhetsrelationen och för det andra gillade han inte icke-lokaliteten i kvantmekanik som exemplifierat i EPR-experimentet där en mätning på en plats A kan ha en omedelbar effekt på platsen B.

Dock visade Bell att ingen lokal gömda variabel-teori kan ge samma experimentella förutsägelser som kvantmekaniken, och genomförda experiment av den typ han föreslog faller alltid ut till kvantmekanikens fördel. Alltså kommer en eventuell gömda variabel-teori också att vara icke-lokal. En sådan teori är Bohms tolknings av kvantmekaniken, http://en.wikipedia.org/wiki/Bohm_interpretation, men de flesta fysiker accepterar att vi måste överge realism-komponenten, alltså att objekt har sina egenskaper (de gömda variablerna) innan de mäts. Ett annat alternativ är att counterfactual definiteness, http://en.wikipedia.org/wiki/Counter...l_definiteness, inte existerar eftersom det är ett antagande i Bells teori. Det skulle betyda att man inte kan anta att en mätning som inte genomförs skulle ge ett definitivt resultat. Typ... Många-världar-tolkningen är en sådan teori, och det är alltså en lokal teori, men här kan vi inte säga att en viss mätning ger ett (okänt) värde utan att alla möjligheter kommer att inträffa, dock i "olika" universum.

Börja läs här: http://en.wikipedia.org/wiki/Bell%27s_theorem

Har hört om supraledande slingor där det går en ström men att riktningen är genuint obestämd innan man kollar. Nu måste ju det tillhörande magnetfältet också vara obestämt men det är ju teoretiskt mätbart på distans och påverkar omgivningen. Kan starka strömmar i supraledande kretsar vara genuint obestämda till sin riktning eller är det bara på mikronivån?

Det som bevisas av dessa experiment är just att strömmen kan vara genuint obestämd och att man kan preparera superpositionstillstånd där strömmen går åt båda hållen samtidigt. Mäter du det resulterande magnetfältet kan du såleds få ett av två olika värden och innan du mäter det är det som sagt obestämt. För att få detta tillstånd måste du avkoppla det från omgivningen i så hög grad som möjligt men mäter du fältet kommer du givetvis få ett av de två värdena, med sannolikheten bestämd av superpositionstillståndets exakta form.