John Ajvide Lindqvist - det mest spännande som hänt på ett tag i svensk litteratur?

Låt den rätta komma in då, är den de bästa han har i bokväg?

Hanteringen av odöda och flera av novellerna smäller högre för mig.

Himmelstrand kan nog vara bland de sämsta böckerna som jag har läst. Jag verkligen älskar allt annat som John Ajvide tidigare har skrivit och jag har absolut inte något emot böcker som är konstiga men den faller totalt enligt mig på en del plan.

Den märkliga situationen och karaktärerna är till en början intressanta och första hälften av boken tycker jag är bra, problemet enligt mig är att där tar det stopp. Boken blir för spretig och jag känner att vad som till en början verkade kunna vara intressanta karaktärer blir platta och tråkiga då deras utveckling försvinner i röran. Efter första halvan av boken så blir inte situationer mer intressant heller och berättelsen står bara och stampar. Det som får en att fortsätta läsa är nyfikenheten. Jag fortsätter att läsa för att få ledtrådar som leder mig mot någon form av svar på vad som egentligen händer eller någon form av slut. Detta får man dock inte och den avslutas väldigt tvärt och klumpigt.

Jag har förstått att det ska vara en triologi men jag känner ändå att en del i en triologi bör ha något form av logiskt slut på just den delen som leder in till nästa. Nu är det bara WTF?

Jag tror att den skulle fungerat bättre som en lång novell eller något.

Eller hur, precis min känsla de sista.. fyra femtedelarna av boken.

Jag tror verkligen att jag hade kunnat uppskatta den mer om den var en längre novell i en novellsamling då jag lättare kan köpa att jag inte riktigt får något svar på alla frågor som dyker upp under läsningens gång när jag inte lagt ner någon längre tid på att läsa berättelsen. Nu lämnas jag mer med en känsla av att jag kunde spenderat min lediga tid med att läsa något mer intressant än detta.

Jag kan verkligen uppskatta helt öppna eller som i detta fall ett riktigt märkligt slut men då uppskattar jag om författaren lyckats sprida ut små ledtrådar under berättelsens gång som i alla fall kan få mig att börja dra egna slutsatser och skapa egna teorier om berättelsen, det finner jag tyvärr inte här.

Jag vet inte riktigt hur sugen jag är på att läsa en bok till om dessa karaktärer heller då jag inte fann någon av dem särskilt intressanta. Vad som i grund och botten skulle kunna vara intressanta karaktärer försvinner tyvärr på grund av bokens spretighet enligt mig.

Så dålig tycker jag inte att den var. Men visst, kanske hade den gjort sig bättre som långnovell, eller kortroman. Nu skulle det ju vara den första delen i en trilogi, vilket kanske gör att det känns något klarare när man läst de andra två delarna. Men jag håller med om att det blir en hel del stampande mot mitten av boken. Karaktärerna är intressanta, men platsen blir det till slut inte. Det är en jävla massa åkande fram och tillbaka. Kanske hade JAL kunnat stryka en del av det, eller disponera om det?

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. JAL har ju lyckats leverera på en väldigt hög nivå även om det även funnits några mindre dalar men detta är enligt mig bra mycket sämre än vad han tidigare har klämt ur sig.

Vad har ni för teorier om Himmelstrand då?

Jag tror att hela gänget förolyckades i en brand orsakad av gasol. Även hunden och katten. Kanske hamnar de i den här mellanvärlden som luktar eld och svavel medan de i själva verket ligger på sjukhuset och man gör allt för att rädda deras liv? Besvarar ju inte alla frågor, men Molly och Emil höll ju på och klippte av gasolslangen och kanske försökte hon förhindra olyckan på det viset? Eller nä... jag fattar faktiskt ingenting och tyckte att slutet på boken sög.

Tyckte förresten att mycket var som taget från serien LOST. Många frågor som inte besvarades.

Jag har bara läst Låt den rätte komma in och Hantering av odöda, är sugen på att läsa Pappersväggar men vet inte när jag ska hitta tid till det.
Boken om odödavar jävligt trög att läsa stundvis, ibland gick det som på räls och ibland undrade jag varför jag plågade mig igenom boken.

Det vore en rätt trist upplösning, och dessutom billig. Med tanke på att de alla har olika (intressanta) bakgrundshistorier.

Tog Himmelstrand kål på Ajvides karriär eller? Han har ju en ny bok ute som jag nu har läst, den var rätt bra, stundtals riktigt bra, men precis som Himmelstrand lämnar den mer frågor än svar. Jag har dock inte hört någon tala om den eller sett den i särskilt många bokhandlar på platser där nya "stora" böcker brukar finnas.

Den vart precis nominerad till Augustpriset - och närapå alla recensioner är med toppbetyg - den är för mig hans näst bästa bok - o knyts ihop nåt grymt med Himmelstrand, men för mig kommer inget toppa Ansiktsburk av Erik Pettersson. Var på en filosofisk stund om psykologi i skräck med John & Mats Strandberg som precis släppt "Färjan" - men det var makalöst roligt - och han var ett geni som alltid.

John jobbar just nu på 3 böcker - en novellsamling till - där bla Tjärven kommer med i bokform första gången nånsin...återigen betitlad med en Morrissey-textrad

Sen X - den sista platsen

och en till som han sa titel på men som jag inte minns tyvärr,

dessutom är det två nya noveller ute - en i en norsk samling o en i en amerikansk

Någon som har Expressen söndag med "Ett fall i vila" från 2012...?