Citat:
Ursprungligen postat av
Glisseur
Det ska jag göra! Börjar äta i morgon, så det kommer bli spännande! Jag har haft akne i 7 år nu och aldrig lyckats bli av med skiten förutom under sommaren då sol kombinerat med saltvatten tar väck det. Oroar mig lite över depression och dylikt då jag tidigare har haft det. Nu för tiden känner jag mig dock stabil, har egentligen inget i livet som jag går och grubblar över. Men egentligen så tror jag att allt snack om depression är skitsnack. Hur fan ska en vitamin kunna utlösa sånna grova bieffekter? Sen har jag inte hittat någon statistik heller, att man kan få depression säger ju egentligen inte ett smack. Är det 1 på miljonen eller 1 av 10 som får det liksom? Sjukt irriterande att de skriver sån dynga i tidningarna bara för att ha en artikel när de nojjar upp människor så mycket.
Jag blev riktigt deppig under några månader på Roaccutanet men jag vet att det inte beror på själva medicinen i sig, utan acnen. Jag hade aldrig i mitt liv varit så deprimerad som jag var då jag äntligen fick roaccutan utskrivet, jag orkade knappt med mitt liv mer - på grund av acnen. Huden fortsatte att bli sämre och sämre flera månader in i kuren och till slut mådde jag så dåligt att jag slutade lämna lägenheten helt. Det gjorde såklart att jag halkade efter i skolan, misslyckades med kurser och slutade träna. Jag grät ofta. Fick panikångest ibland. Efter ca 4 månaders helvete försvann allt och nu har jag varit i princip helt finnfri i 1 månad, jag går fortfarande på roaccutan men nu är jag gladare än jag varit på mycket länge. Så jag vet att roaccutanet i sig inte gjorde mig deprimerad, men den gav mig en uppblossning och tog lång tid på sig att läka ut acnen - vilket gjorde mig ännu mer deprimerad och hopplös än jag redan var.
På detta sätt tror jag Roaccutan och depression är lite hypat. Det är inte medicinen utan acnen som skapar depressionen. Det är i varje fall vad jag tror gäller för många. Man är trots allt ganska desperat när man väljer att ta till Roaccutan och har med stor sannolikhet testat tusentals saker innan dess och kanske lidit av acne i många år. På nåt vis har man liksom nåt en gräns för sina hudproblem, och när det sedan bara blir ännu värre av medicinen till en början (eller inte hjälper något alls) tappar man nog hoppet.