Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Yes, helt rätt, det finns flera sådana fall.

Slaktar/jägarspåret är alltid intressant. Jag tror också att det finns en socioekonomisk markör här. Jag har lite svårt att tänka mig att en högutbildad person skulle bli inblandad i ett sådant här mord överhuvudtaget.

Och en GM som både är van vid att stycka djur/kött och lämnar ett sådan här signum, är antagligen lågutbildad och van vid snabba praktiska lösningar. Jag tror att GM var van att tänka bra men kortsiktigt, så att säga.

GM var ingen idiot men han var säkerligen osofistikerad, intellektuellt, socialt och yrkesmässigt.

Jag tänker mig en knegartyp, som de flesta av BO:s bekanta var. När de inte var helt utslagna, körde de lastbil, skötte enkla kontorsjobb, jobbade på tvätterier, diskade, städade, passade barn och mekade med bilar.

I da Costas kretsar var utbildning över grundskolenivå sällsynt. Kände hon missbrukare som kommit in på gymnasiet, så var de ändå misslyckade och gick ut med bedrövliga betyg, varefter de vandrade vidare till vuxengymnasier, socialtjänsten, enkla jobb utan krav på utbildning osv.

Da Costa var själv en del av trasproletariatet, hänvisad till superenkla jobb. Hon hade ingen utbildning över grundskola. Det är helt rimligt att tänka sig att 95% av hennes långvariga bekanta var liknande personer.

Det finns ett element av "overkill", som är ganska tydligt när man tittar noga på hur GM gick tillväga när han parterade kroppen. GM verkar ha gått på autopilot och lutat sig på reflexer, egenskaper och kunskaper som han hade i ryggmärgen, istället för att tänka helt nyktert.

Hanteringen av armarna är klart anmärkningsvärd, ja. Det fanns ett enklare sätt att agera. Men även tömningen av buken ter sig märklig, om GM ville agera så praktiskt som möjligt. Töms buken, skapas en massa extrarbete och ville GM arbeta snabbt och diskret, var detta inte ett optimalt val.

Även här kan man skönja ett slaktar/jägar-scenario, som jag varit tveksam till. Men jag är varken slaktare eller jägare, så vad vet jag? Jag är alltid beredd att ompröva och tänka nytt.

Jag gissar att GM agerade reflexmässigt när han tömde buken och att han tänkte likadant som när han avlägsnade armarna. Han tänkte nog att tömningen av buken måste ingå i processen, eftersom han var van att tänka så ....

En poster boy för så jäv som det någonsin kan bli.

Du hann precis före mig, men svagheten i definitionen på vad ett styckmord är är fallet i Göteborg 1987. Att huvudet och den ena handen skurits av borde göra att det hamnar i subgruppen stympningar. Huddingefallet är jag obekant med, och även om man inte har klarat upp Fryshusmordet den 1/1 1995 så kan man väl anta att det var fler än en person inblandad.

Ja. Den groteska såpan på rättsmedicin är en dyster klassiker, som kommer att förfära människor i många år till.

Rajs var 100% jävig och skulle ha hållits the fuck away från utredningen, vilket Valverius försökte upplysa polisen om, utan framgång. Rajs kollega Ormstad (vilket ironiskt namn) kunde ha försvarat TH men hon såg direkt var vinden vände och kastade honom under bussen direkt.

Rajs och Ormstad verkar fö ha varit tajta kollegor och enligt vad jag har hört, kände sig flera personer mobbade av Rajs och Ormstad. Det skulle inte förvåna mig om det var sant. Rajs verkar vara en paranoid, elak, hänsynslös och falsk person. Troligen en narcissist. Och Ormstad verkar vara en hal opportunist, så de gillade nog varandra.

Det scenario som jag föreställer mig skedde i en lägenhet centralt i Stockholm. En person som på grund av sin sysselsättning kom till Stockholm då och då och då bodde i en företags- eller en annan slags lånelägenhet. Det finns många olika bakgrunder, fackligt eller politiskt förtroendevald från landsorten eller någon företagare vars huvudkontor låg i Stockholm.

Tog tillfället att släppa loss lite, ta upp prostituerade i bostaden. Men med Catrine kom andra problem, kanske försökte hon vittja mannen på mer än vad de kommit överens om men blev upptäckt, bråk och handgemäng som slutade med att hon föll och slog hål i skallen och dog.

Det var en olycka men det var inte läge att ringa 90000, och kroppen måste bort. Resultatet dök upp vid Talludden och Eugeniavägen.

Ungefär så.

Det framgår ju i all önskvärd tydlighet i Lindebergs bok om Myterna och Efterspelet. Läste den relativt nyligen, efter att dokumentärerna hade visats.

Tack för att du påpekade otympligheten som styckningsmetoden av armarna medförde. Har du någon uppfattning om hur mycket armarna inklusive skulderblad kan ha vägt?

Slaktarteorin har ju varit aktuell tidigare, och en hypotes som framförts är att nyckelbenen kom som en överraskning för styckaren, eftersom djur saknar dessa, varpå styckaren helt enkelt bröt/skar av dem. I övrigf funderar jag på några andra karaktäristiska drag i styckningen av CdC och vad du tror om dem.

Styckningsförfarandet vid buk och underliv har liknats vid s.k. sotning av djur. Själv saknar jag helt kunskap om jakt och slaktning av djur, men skulle det kunna vara en sannolik teori?

Det finns även tvetydiga element i styckningen av armarna. Dels fanns ett insnitt på ena överarmen, som om styckaren påbörjat ett försök att skära där, men ångrat sig. Dels (och detta behöver jag kontrollera på nytt) fanns det tydligen tecken på att skulderbladen inte hade skurits smidigt och enkelt, utan att där fanns spår av ett prövande och "hackande". Om styckaren var tveksam och osäker kan det möjligen ha rört sig om en person med viss, men inte omfattande erfarenhet av slakt?

Gonerka avlägsnade inte armarna på detta sätt, men det fanns andra likartade drag i styckningen av hans offer och CdC, vilket fick Gerhard Voigt att reagera.

Angående Rajs och hans ageranden kan jag rekommendera läsning av hans bok Nordens farligaste kvinna och andra mordberättelser för den som vill fördjupa sig i en labil och känslostyrd, närmast paranoid inre värld.

Det är en intressant teori, som även skulle kunna förklara hur gärningsmannen aldrig avslöjades. Om det var en främmande torsk, utan ett större kontaktnät i Stockholm och som dessutom åkte hem efter uträttat dåd, kan han ha gått obemärkt förbi. Ingen skulle tipsa om honom och även om han visade tecken på psykisk obalans eller missbruksproblem efter dådet hade det förmodligen inte sammankopplats med ett styckmord i Stockholm ifall gärningsmannen själv levde i säg Sundsvall.

Min enda invändning gäller fyndplatserna. Jag har svårt att se att en utomsocknes torsk skulle ha kännedom om dessa platser. Visserligen tycks bägge platserna ha varit områden som nyttjats för sexköp, men åtminstone gällande Eugeniavägen får jag inte intrycket att främmande torskar använde sig av platsen, utan att det närmast rörde personer med koppling dit. Hur tänker du kring dumpningsplatserna och din hypotetiska gärningsman?

17,6 kilogram, enligt noggranna beräkningar.

Synnerligen precis angivelse med tanke på att ingen vet hur mycket CdC vägde vid sin död.

Nåväl. Om Rajs hade haft vänligheten att väga och mäta respektive kroppsdel samt säckarnas totalvikt hade man sluppit provisoriska beräkningar 40 år senare, men jag tänker mig följande:

CdC var 172 cm lång och beskrevs som mager (smal som en sticka, enligt Bo Möller). Hon tycks ha haft en smal kroppskonstitution naturligt och var troligtvis mer avmagrad på grund av det kraftiga missbruket den sista tiden i livet.

Enligt BMI-skalan går gränsen för undervikt för en 172 cm lång kvinna vid 54 kg. Jag förmodar därför att CdC inte vägde mer än så, antagligen mindre. Medelvikten för kvinnor under 80-talet var 61 kg i jämförelse med dagens 68 kg. Det påverkar så klart också den subjektiva uppfattningen att någon är mager.

Armarna utgör ca 10 procent av kroppens vikt, vilket innebär att de enligt denna viktuppskattning vägde 5,4 kg, utan skulderblad. Dessa kanske vägde max ett par kg sammantaget. Om mina beräkningar stämmer var de otympliga armarna förvånansvärt lätta.

Benen tenderar att utgöra 32 procent av kroppens totala vikt, vilket innebär att hela benen inklusive fötter vägde 17,28 kg. Nu var ju benen, till skillnad från armarna, uppdelade vilket gav en vikt på 6,37 kg för fötter samt underben och 10,91 kg för låren. Jag undrar om det väsentliga för gärningsmannen var vikten snarare än storleken på kroppsdelarna vid styckningen.