Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Brevet är ju totalt excentriskt - Gypsy skriver både "vår" Catrine och "vår" konstapel.

Eftersom Gypsy var missbrukare, lågbegåvad eller psyksjuk (eller en mix av alltihop), använder Gypsy språket på ett väldigt eget, personligt sätt.

Gyspsy använder ordet "vår" på två olika sätt.

Att Gypsy menar att Catrine på något sätt tillhör en grupp (förslagsvis romer/resande), verkar sannolikt. "Vår" konstapel är nog bara en högtidligt uttryck. Gypsy uttrycker sig sirligt/högtidligt, som vissa schizofrena personer gör.

Angående da Costas mor, så verkar hon vara brunhyllt.
Frankrike har en hö andel afro-fransoser, som naturligtvis har rötter i det franska kolonialväldet.

Dessa afro-fransoser är både "svarta" och "mulatter" (men jag vet inte om man får säga "mulatt" längre").

Om da Costas mor inte är resande, är hon nog "mulatt".

Men da Costa visade inte minsta tecken på afrikanska gener.

Hon var "blek och fräknig", enligt en person som kände henne väl.

Da Costas pappa dog 1978, 42 år gammal.
Det vore bra att ha hans namn, eftersom en vän till da Costa påstod att hennes pappa blev mördad.

-------------------------

Det verkar som att Frankrike har en stor romsk befolkning (ung 1 miljon romer) och dessa romer verkar vara tydligt brunhyllta, ung som vissa samer i Sverige.

Ja, vi vet egentligen ingenting - men förslaget att da Costas mamma var fransk rom, får ligga på hyllan så länge.....

Samtidigt öppnar ju det upp för att det bör ha funnits ett informationsutbyte på individnivå, där den drabbade familjen får info från någon som på något sätt är nära dem som har ställt till det och som vill att rätt personer ska ställas till svars. Minns inte om Solleröbrevet hade något med siare att göra, men det skulle ju kunna vara ett sätt för någon att skydda sig.

Han kanske hade karibiskt blod.

Det är verkligen välkommet, ja.

Apropå da Costas släkt, så har vi hittat faderns namn (eller åtminstone styvfadern): Alf Daniel Bäckström.
År 1956 verkar han ha gift sig med en Beatrice Madelic Derid i Luelå.
Da Costas mamma verkar ha "avsvenskat" ett namn (ändrat från Beatrice till Beatrix) och försvenskat ett annat namn (ändrat från Madelic till Madeleine). Lite udda kan man tycka.
Da Costas styvpappa var tydligen rörmontör.

Om en äldre släkting till da Costa skrev det första "siar-brevet" uppstår ju nya frågor...
Varför skickade mormodern ett siarbrev en vecka efter att C har identifierats?
Varför innehöll detta brev Vinofs signalement?
Kände mormodern Georg Larsson, som tipsade polisen i juli 1984?
Hade Vinof någon koppling till Sollerön?

I början av 60-talet var da Costas mor tydligen i teve (fråga mig inte varför).
I en artikel i Arbetartidningen kallas hon "mulattskan", så vi får väl anse att debatten om hennes eventuella resanderötter kan läggas ner. Det finns förvisso afro-romer och franska romer har ofta brun hy, men det här ämnet överstiger min kompetens.

Som jag har uppfattat texten handlar det första omnämnandet av läkare (s. 1) om att tiden är på väg att rinna ut för dem (dvs fallet är ju på väg att preskriberas).

Andra gången läkare nämns (näst sista och sista sidan) tolkar jag som att Gypsy försöker säga att om de tidigare misstänkta läkarna inte stämmer in på hans beskrivning av gärningsmännen är de oskyldiga och bör få upprättelse. Som förtydligande upprepar han namn och signalement på "sina" gärningsmän.

Slutligen erbjuder han sig att delta i en fotokonfrontation för att reda ut om han känner igen läkarna.

Jag tror att alla kan vara överens om att TA och TH inte härjade runt på en ful båt och hotade Gypsy sommaren -84...

Tidigare har jag skrivit om att jag tror att Gypsys brev är föranlett av en artikel om fallet som publicerades strax innan brevet är registrerat: (FB) Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Troligen kände Gypsy att det brann i knutarna och ville föra fram sin historia innan det var för sent.

Man blir ju extremt nyfiken på den här mannen.
Som vi alla märker, var han en udda och motsägelsefull person.

Han hade ju et eget driv och en förmåga att tänka självständigt.
Som du är inne på, har han antagligen fått inspiration från media, varefter han blixtsnabbt skriver ett brev, som innehåller så många konkreta, intressanta detaljer, att det är omöjligt att ignorera.

Detta var ingen foliehatt.

Vi kan också notera att Gypsy inte samarbetade med Expressen, Aftonbladet eller annan slaskmedia.

Gypsys brev var inte en del av någon fånig artikelserie i Expressen. Han samarbetade inte med nån cynisk journalist, som gav honom pengar och hetsade honom att påstå spännande saker.

Gypsy skrev sitt brev i det tysta och är totalt okänd för allmänheten, vilket är värt att begrunda.

Något som inte har diskuterats särskilt ingående är dels att Gypsy uttrycker att han "förträngt" händelsen, dels den mycket aparta sidohistorien i slutet.

Där berättar han om att han träffat en grekisk tjej, som han både är förälskad i och som är hans kran, och att hon plötsligt säger till honom att hon vet att han vet vem som mördade CdC. Udda och verkar nästan gränspsykotiskt.

Jag tror inte heller att det är enbart ett tokbrev, men det saknas så många detaljer.
Bland annat berättar aldrig Gypsy hur han vet att det var just Catrine som var ombord på båten. Eftersom han rökte och Catrine sålde hasch finns ju en uppenbar koppling.

Gypsy verkar ha lidit av en psykisk sjukdom, oklart vilken.

Han hade ett väldigt eget sätt att tänka; han tänkte i bilder och symboler, han hade en uppluckrad verklighetsuppfattning osv.

Den grekiska tjejen dyker upp plötsligt och försvinner lika plötsligt i brevet. Konstig passage. Gyspsys tänkade var hoppigt och fragmentariskt. Det är omöjligt att fatta om tjejen var verklig eller om Gyspsy fantiserat ihop henne.

Att mormodern var boende i Sollerön är klargörande på flera sätt.

Dels kan man, som du, tänka sig att det är mormodern som skrivit brevet. Att automatiskt inleda ett brev med ort och datum förknippar jag främst med mormoderns generation.

Dels skulle det förklara varför Catrines mamma tog sig dit så pass snart efter dödsbeskedet, om det nu var hon som skrev brevet. Om mamman och mormodern hade en nära relation vore det ju naturligt att söka stöd hos henne vid en sådan här händelse.

Det rullar på bra nu....

I flera inlägg har M:s eventuella närvaro på Norrmalm (i juni 1984) diskuterats.
Nu verkar bilden klarna betydligt.
I juni 1984 interagerade CdC och TÅ med en kvinna, vars smeknamn var så likt M:s smeknamn, att det i princip är samma smeknamn.
Smeknamnen är så lika, att risken för att blanda ihop dem är överhängande.
Utredare, gatupoliser och missbrukare som hörde dessa smeknamn i förbifarten, bör ha blandat ihop dem vid flera tillfällen. Och troligen står det fel i utredningen.
Kvinnan som noterades i utredningen, var säkerligen M.

Vi vet också att M var hemma i juni 1984 och att hon mådde förhållandevis bra.
På hösten 1984 hade hon supit ner sig totalt, men det är en annan historia.