Daddys, Slutstriden har börjat....

Så här tycker joakim att en riktig kvinna ska agera. Hon är en svensk hjälte i hans ögon. Och har man en sån syn så kanske det är lätt för hans dotters mamma att inte fungera fullt tillfredsställande i hans ögon.




http://daddys.blogg.se/2009/october/en-svensk-hjalte.html

Ett hjältedåd är alltså att hålla sitt barn kvar i ett Pakistans fängelse när hon har möjligheten att tillgodose att barnet hamnar under god omvårdnad och säkra förhållanden.

Skulle jag ha agerat likadant hade min make skilt sig och tagit ifrån mig barnen i samma sekund som han släpptes, och jag skulle sannolikt aldrig ha fått komma i närheten av barnen igen - för vi har alltid varit överens om att barnens säkerhet och omvårdnad alltid går före oss vuxna.

Men vi har alla olika prioriteringar som föräldrar - verkar det som.

Ja, ehh, det kommer från modern. Modern i sin tur påstår att dottern har sagt något sådant. Det är en helt avgörande skillnad. Ingen annan har hört det. Däremot har andra hört dottern tala glatt om sin far.
För att föregå eventuella invändningar kring detta så passar handläggarna på socialbyrån på att påstå att barn som blivit sexuellt utnyttjade ibland finner detta njutningsfullt och en källa till glädje (och sålunda skulle dotterns glädje över fadern inte alls motbevisa att han våldfört sig sexuellt på henne. Dessa något magstarka myndighetsord förvånar tydligen Daddy med ombud så till den grad att de ber socialbyrån utveckla det där lite. Soc hänvisar då till hela en (1) icke vetenskaplig bok. Sök och finn på bloggen! Googla på författaren och dra dine egna slutsatser om vem dessa "utredare" väljer soom vänner och vad för slags litteratur de lägger till grund för sin handläggning.)
Det är denna word-fil, och inget annat, som Daddy fått. Troligen direkt från den sekreterare som skött utskriften, till Daddy och hans ombud.
Näpp. Någon sammanfattning har inte kommit Daddy till del. Och du kan väl inte ha missat att Daddy gjort en hel ansträngningar för att få del av i vart fall något - eftersom han är säker på att innehållet i det förhör (nr 2) som ledde till förundersökningens omedelbara nedläggning, skulle kunna kasta ljus över påståenden som framförts av modern i vårdnadsmålet.
http://daddys.blogg.se/2009/january/vad-ska-man-med-4-ars-studieskulder-till.html
Det är möjligt att det kan ha lett till hennes agerande. Dock tror inte TR på det i den av dig nämnda domen. Inte bara att TR inte ser någon källa till oro. De tolkar inte ens moderns egna ord som sådana att hon själv skulle kunna tolka sine egna uppgifter så.
Om hon då alltjämt är orolig så måste källan till hennes oro vara någon annan. Kanske är hennes oro hennes egen.
Kanske är den bara ett påstående.
I vilket fall så står det klart i detta fall att det enda som ligger till grund för det ytterst begränsade umgänget är moderns påstående om att hon är orolig. Det finns ingen redovisad saklig grund, utöver att modern går omkring och är nervös på nåt sätt, i alla fall är det vad hon själv säger att hon är.
Inte för att jag har någon större anledning till att betvivla det, men jag undrar däremot om damen i fråga inte hade varit nervös vare sig Daddy fanns eller ej, vare sig dottern fanns eller ej.

Ingen har ifrågasatt att man agerar om en liten flicka säger sådant, vad hon nu sagt - det är det vi inte får veta ty det är det som är underkastat sekretess.
Saken många undrar över är om hon över huvud taget sagt något sådant.
Vi vet blott att modern sagt så - och att det i sin tur givit henne avancerade möjligheter att hålla flickan borta från Daddy - helt i enlighet med hennes tidigare strävan då det inte fanns påståenden om övergrepp, och i enlighet med hennes av rätten avfärdade yrkanden.

Här kommer vi till en intressant punkt. Det upphörda samarbetet.
Det står klart att det är en person som ensidigt vägrar att samarbeta. Det är omöjligt att samarbeta om den ena parten vägrar. Och då kan man inte för allt i världen benämna det samarbetssvårigheter, om man med det syftar på två lika goda kålsupare. Det är snarare en som samarbetssträvar och en som samarbetsvägrar.

Detta stod alldeles klart i TR. Det stod också alldeles klart när Daddy skrev till soc och beskrev vad han oroade sig över för dotterns del. Det hade också stått alldeles klart om frågan hade prövats i ett nytt vårdnadsmål. Skulle jag tro, alltså. Och just vid denna punkt - en händelse som ser ut som en tanke - när socialtjänsten skall kika på dotterns situation, så kommer historien om att modern oroar sig över otillbörliga sexuella aktiviteter från Daddys sida.

Hur de diskussionerna gått mellan moder och socialhandläggare, får vi nog aldrig veta. Vi vet inte hur orden föll, vilka frågor som ställdes, vad som rapporterades spontant. En liten videosnutt från de där samtalen hade varit ytterst klargörande.

Vad som därtill torde vara uppenbart för alla och envar, är socialtjänstens enorma misslyckande i grunduppgiften: att hjälpa föräldrarna till en nivå av samarbete.
Istället har de tagit till sin uppgift att försöka bestämma vem som är bäst eller sämst. Vem som är bra eller dålig. Och då kommer man naturligtvis att snöa in på vem som är bra och vem som är dålig. Och steget är, som synes, inte långt till att hitta skäl till att tro att någon är dålig.
Härvid har socialtjänsten därtill lierat sig med en part och ensidigt stöttat den (modern) i att driva linjen om den andres dålighet, snarare än att få ett vettigt samarbete till stånd. Därvid spelar det inten som helst roll vilken part de tar ställning för, eftersom de inte skall ta ställning för någon av föräldrarna alls. Det är det som är poängen i regeringsformens krav på opartiskhet.

I dagsläget så är det bevisligen så att modern utövar ett för dottern menligt föräldraskap när hon förvägrar dottern en rimlig kontakt med fadern och gör allt för att minimera den - precis som hon alltid gjort, om än med olika argument.
Detta skall då vägas mot det nödvärnsliknande omständigheter hon anför till sitt försvar, alltså de övergrepp hon påstår att dotterns tal kan tolkas som.
Hittills har det inte redovisats något alls som ger vid handen att det ligger något i hennes påståenden. Det enda TR har gjort är att interimistiskt besluta om det nuvarande begränsade umgänget i avvaktan på en ny utredning från socialnämnden. Sök och finn den märkliga motiveringen i bloggen: Rådmannen beslutar om kontaktperson eftersom hon inte kan veta om det ligger något i moderns påståenden. Saken är alltså inte prövad av domstol - men det finns ett tillfälligt beslut och det beslutet får verkan över oerhört lång tid (lika lång tid som socialtjänstens kvarnar maler långsamt och modern saktar ned processen).

Någonstans på bloggen kan man läsa att Daddy är tjurig över att han påstås slarva med betalning av underhåll (det anförs mot honom när dotterns mor försöker förklara hur olämplig han är på alla möjliga sätt - hon som är mottagaren av underhållet). Han replikerar att han har kvitton på alla inbetalningar han gjort och att alla har gjorts i tid.

Vidare så har jag för mig att de där handlånen kom i samband med en en plötsligt uppdykande skatt på en realisationsvinst han gjorde för att frigöra kapital i syfte att försörja sig och betala de omkostnader som följer av rättegångar. Tillfälliga likviditetsbrister, som kunnat ordnas på ett kreativt vis. Han hade alltså besparingar, dvs en omsorgsfullt skött ekonomi. Till skillnad från modern som såvitt känt aldrig tjänat ett öre på eget arbete.

Men varför kan han inte arbeta för att försörja sig? Han skriver ju själv att han arbetar massor men att han inte får betalt för det. Vem försörjer honom då?

En plötsligt uppdykande skatt på en realtisationsvinst, jaha ja men varför visste han inte om den då? Hursomhelst verkar han u arbetsför men inte villig att arbeta utan vill att försäkringskassan ska betala hans utbildning.

Korrekt slutsats. Ingenting kan anses bevisat genom spekulationer. Mitt problem med just det nicket var dock inte spekulerandet utan att h*n konsekvent försökt framställa sina spekulationer som faktauppgifter, kryddat med svavelosande utgjutelser om den egna förträffligheten och Daddys moraliskt förkastliga liv och leverne. Du har rätt i att det blev en jävla massa onödig text när jag ombads bemöta en jävla massa onödig text. Det får bli ignore istället.

Ja, hon har de facto sagt att hon leker med Daddys snopp. Faktum är att hon också sagt att Daddy sover, att han ingenting säger och ingenting märker, följt av att han är vaken och ligger i sängen och säger nånting:

UR FÖRHÖRET:
--------------------------------------------------------------------
Vad säger pappa då?
-Ingenting
Gör han någonting annat, när du leker snoppleken?
-Han sover.
Sover han?
-Jaha
Jaa...
-Och märker ingenting, han är vaken då men, eh men han ligger i sängen
Säger han någonting då?
-Nehej
Eller låter han någonting?
-Han säger någonting.
Säger han någonting?
-Ja
Vad säger han då?
-Kommer inte ihåg
----------------------------------------------------------------------

Min tolkning av detta avsnitt är att flickan inte ljuger om att han sov först. Hennes utsagor är motsägelsefulla endast av den anledningen att hon som andra barn i den åldern kan ha svårigheter att bedöma tidsintervall och använda bisatser med temporala konjunktioner. Vad jag tror att hon talar om är därför att han sov när hon började leka med hans snopp. Han sa därför inget då. Men sen ('då' med hennes ord) vaknar han och säger nånting i vaket tillstånd, t.ex något som gör att hon inte vill leka mer.

Varför den tolkningen och inte den om att han var vaken, aktivt uppmuntrade henne, att det förekom incestuöst runk och tal om att snoppen skulle ätas som en majskolv, vilket förfäktats av vissa här? Jo, för att som Pentyl skriver, "saken lades, som sagts, ned". Jag förlitar mig därför på att kompetenta myndighetspersoner följt upp mammans anklagelser mot Daddy och avvisat dem, att en kompetent förhörsledare sett över och tolkat förhöret med barnet och kallat till ett nytt föhör med mer klargörande följdfrågor osv, innan man drog slutsatsen angående hans lämplighet och gav honom tillbaka umgänget med barnet.

De hänvisar möjligen till en bok som du finner tveksam.

Det är väldigt välbelagt att barn kan finna både pappa leken rolig, eftersom barn i den åldern inte förstår lekens innebörd, och i fall som detta inte har utsatts för smärta eller direkt tvång.

Att Joakim har svårt att förstå hur barn fungerar innebär inte att Joakim har rätt på den punkten. Det är väl också mycket svårt för en utomstående att avgöra vad som är äkta och vad som är spelad förvåning - så att Joakim är förvånad ser jag inte heller som ett intyg för oskuld, jag är lite för gammal i yrket för det.

Hur vet vi det?

Det vi vet är att det är en WORD - fil och inte ett autentiskt förhörsprotokoll - det innebär att det kan vara hur manipulerat som helst.

Vi ombeds bara lita på att det är korrekt. Vi vet det inte. Det finns ingenting som visar att det är det.

Nej, man får i alla fall intrycket av att det finns uppgifter i förhör 2 som kommer fram i utredningen som Joakim får ta del av.


Länken innehåller ingen fakta uppgift kring att mamman skulle ha försökt använda de skyddade uppgifterna emot Joakim. Joakim resonerar - men det är inte fakta.
Det stämmer inte - så här säger TR om mammans oro och att hon kan ha haft stöd i sin oro från kontaktpersonen






Vi vet visst att flickan sagt något sådant, vi vet att hon upprepar det i förhör. Vi vet att utredarna finner flickan trovärdig i det hon säger. Dessutom undrar jag fortfarande varför Joakim inte förnekat eller förklarat det flickan säger.





Nej, återigen så stämmer inte detta. Det står inte alldeles klart i TR - tvärtom så konstaterar de att Joakim bidragit till situationen. Läser du bara vartannat stycke?


Det står klart att han skriver till socialnämnden precis när mamman får höra av flickan om leken, och anmälan kommer från mamman. Att han är snabbare med sitt mail än hon är med att faktiskt från att höra sitt barn berätta, smälta det som sägs och ta steget till anmälan - kan lika gärna säga att hon faktiskt hade svårt att tro det hon hörde och därför tvekade att agera. Ett mycket mycket vanligt scenario när man talar om små barn. Det talar till mammans fördel - hans mycket lägliga klagomål på mamman talar inte till hans fördel.

Glöm inte att det fortfarande finns polisförhör med flickan som styrker mammans berättelse. Att det inte förelåg en brottslig åtalbar handling betyder inte att flickan inte har pratat om snoppleken, och eller att något sådant hänt -- det betyder att åklagaren anser att det inte förelegat ett brott, ett sexuellt utnyttjande av barn.

Jag har inte heller sett Joakim dementera att hon skulle ha rört vid snoppen.

Tack och lov kommer något sådant aldrig att införas.

Eller tyvärr har två vuxna människor brustit i respekten för varandra och inte klarat detta utan statens hjälp. Socialtjänsten skall stå på barnets sida - inte föräldrarnas.

Personligen är jag inte lika enkelspårig som dig och tror knappast att detta ligger hos ena parten. Den vita heliga Joakim existerar nog tyvärr bara i din fantasi och på hans blogg.

Det är sannolikt tänkt som en prövotid ja, för att se hur det fungerar för barnets skull.

Förhoppningsvis så mynnar det ut i att Joakim kan ha en relation till sin dotter, och att mamman kan få gå vidare med sitt liv.

1) Eller den ene. Eller andre. Hur som helst så har soc inte hjälpt till att upprätta något fungerande samtal. Därom kan vi väl ändå inte tvista?

2) Eniga igen. Och i detta fall råder väl ingen större tvekan om att soc tagit ställning för modern, snarare är sett till barnets bästa?

3) Jaja

4) Prövotid är en lustig benämning. Den saknar all juridisk grund. Och det är heller inte sannolikt det du håller för sannolikt. Det är inget annat än i avvaktan på utlåtande från socialnämnden. Som inte utmärkt för snabbhet, om man säger så.

5) Eniga igen, sånär som på en punkt. Förhoppnnigsvis kommer dottern få en god relation till båda sina föräldrar, och förhoppningsvis kommer båda föräldrarna, samt barnen, kunna gå vidare efter den ökenvandring de släpat sig igenom. En vandring som inte underlättats av soc.

Altså all denna spekulation Micro.

Daddy och barnet är ju förhindrade att träffas utifrån att en part påstår och att myndigheterna agerar utifrån vad den parten påstår och de inte utrett vare sig vilja, lämplighet eller förmåga på ett korrekt sätt.

Svamlet och påståendena du för fram gangnar inte barnen eller deras bägge socila baser. Fattar inte hur du tror att man kan hindra ett barn från att normaliseringsprocessen nekas en minst lika lämpad förälder och att du hävdar att det är ok att göra på det sättet.

Ok, om nu inte D är lämpad så borde väl åtminstone hans föräldrar och sysskon mfl ha större rätt och den blir beaktad ochinte överkörd likt man kan köra över såväl myndighet som pappa.

Du får gärna förklara varför du anser att man bör vägra in absurdum.

Leroy

Ja det är utifrån en part vi får information av Daddys fall. Och av det vill du alltså dra slutsatser. Själv tycker jag nog att man ska lyssna till bägge parterna. Men en del tyder ju på att han har problem med sitt liv. Att inte fortsätta sin utbildningen för att man inte får sjukpenning fast man är frisk nog att gå i skola och sen har tänkt jobba som journalist. Vilket i sig inte räcker för att man inte ska få träffa sitt barn, men han framstår inte som världens mest samlade människa. Titta bara på hans blogg. Där ser man att han hyllar en kvinna som håller kvar sitt barn i fängelse i Pakistan som en god kvinna. Hans övriga inlägg tyder inte på att han är särskilt samlad heller.

Jag tror att vi i grund och botten är eniga om att detta förhoppningsvis nu slutar lyckligt för alla parter - att de kan gå vidare och att tillvaron blir harmonisk för Ranja och Robin (som också måste ha hamnat i kläm i allt i detta).

Det jag velat belysa i mina inlägg är att det finns fler sidor än en. Alla för oplomberat fram Joakims version -- jag kan se att det finns fler sidor i detta.

Därmed inte sagt att mamman har rätt i sin oro, eller att Joakim begått några övergrepp. Däremot vet vi faktiskt inte vad som egentligen förevarit mellan Joakim och mamman mellan 2004 - 2008, vi vet att mamman inte har anmält Joakim -- men vi vet inte mammans version av deras relation eller hur det har fungerat mellan Joakim och Ranja - bara Joakims version.

Därför anser jag att det är fel att retoriskt gå ut och döma mamman.

När vi kommer till de snoppleken - så anser jag att man måste ha förståelse för att mamman reagerar. Återigen, hade Joakims och mammans relation varit bättre och detta rörde sig om att barnet lekte med snoppen när Joakim sov och han vaknade av det - så hade de utan myndigheternas inblandning kunnat diskutera saken - han hade kunnat informera mamman - och de hade tillsammans kunnat komma överens om adekvata åtgärder för att det inte skulle hända igen, och saken hade varit ur världen.
Nu hör hon bara något av barnet, och måste bilda sig någon form av uppfattning - vi vet inte vad mamman har för egna erfarenheter - och att man på sådan information måste agera på något sätt är självklart. Hon kan inte tala med Joakim - hon talar med socialtjänsten, och där bestäms att det skall anmälas.

Jag tycker inte mamman har handlat fel i det läget.

Jag kan låta retorisk i diskussionen - men det är för att ni dömer mamman ohörd. Därför plockar jag fram det som talar till mammans fördel.

Själv är jag ganska neutral - jag vet inte om och vad Joakim gjort - jag vet inte om och vad mamman gjort. Jag vill höra båda parter ordentligt innan jag säger vem som har rätt.
Joakims blogg är alldeles för vinklad för att jag skall se den som ett bra underlag för att bilda mig en objektiv uppfattning.

Om jag istället hade klivit in på mammans blogg och läst en massa skit om Joakim, så hade jag försvarat honom.

Det jag utläst hittills är att detta är två föräldrar som älskar sitt barn, som har en djup konflikt mellan varandra -- och den skulle de behöva bearbeta för barnets skull, men de skall inte umgås privat annars, deras fokus skall vara deras barn. Mamman har en osäkerhet inför Joakim och Joakim har en vilja att hålla kvar både mamma och barn i en familjeenhet - däri ligger deras grundproblem tror jag.

Prövotid vid umgänge saknar inte juridisk grund, vad har du fått det ifrån?
Det är jättevanligt att man i tveksamma fall låter föräldrarna prövas i umgänge, och där de gradvis får bevisa att de klarar av barnets omvårdnad på ett adekvat sätt. Eller att man när man är osäker på hur trygg barnet är i umgänget (avseende våld, övergrepp) trappar upp det med kontaktperson, innan det gradvis får övergå i kort obevakat dagtid för att sedan utökas.

När det gäller socialtjänsten i fallet Joakim så är min uppfattning av de dokument jag sett att de faktiskt försöker föra Ranjas talan - sen blir den färgad av det modern säger eftersom modern har störst kontakt med barnet.
Jobbar man med sådana här frågor så möter man hela tiden klagomål och anmälningar från den förälder som inte har vårdnaden och som inte tillåts styra över sin ex partners liv, och så verkar det också vara fallet med Joakim ibland - han klagar men det följs inte upp med belägg -- mamman har i alla fall polisanmälan och förhör som belägg när hon klagar.

Han har varit desperat - men jag tror inte att han genuint tror att Ranja far illa hos sin mamma, eftersom han 2008 vill ha vårdnaden men boendet skall kvarstå hos mamman - det blir motsägelsefullt.

Mamman har varit orolig för sitt barn men hon har inte velat att de skall förlora kontakten helt eftersom hon flyttar tillbaka till byn där Joakim bor - för att underlätta kontakt. När hon senare får sekretess belagda uppgifter så meddelar hon Joakim var barnet finns.

De är båda två motsägelsefulla