Daddys, Slutstriden har börjat....

Från pappan efter det skulle ha varit umgänge i dag.
Jag hoppas ni som känner glädje över detta kan se till att hålla det för er själva eller via PM.
Själv är jag bara ledsen över hur flickan har det i sitt liv och vad som gör att en liten flicka så totalt kan vända. Ett litet barn skall behöva bära detta inom sig
Behöva ta ansvar i en vuxenkonflikt och behöva välja mellan sina föräldrar.
Hur detta kan komma att påverka henne i livet går inte att veta.
Men de ungdomar jag har träffat och som har levt under samma press har det inte gått så bra för i de flesta fall och då menar jag verkligen många.

Det finns många som gör det i hopp om att de ska betraktas trovärdigare, de vill värva sympatisörer och de vill skapa frön av misstro mot, i Daddys fall, mamman, barnet och förhörsledaren genom att försöka föregå förloppet. Daddy besökte ju även förhörsledaren och försökte sabotera förhöret strax innan det skulle ske genom att som misstänkt förövare kräva att få medverka. Sen går han hem till sin kammare och försöker hitta lagar som pekar på att han är ett oskyldigt offer som behandlas orättvist. Inte gör det saken bättre att förhörsledaren var en kvinna och skulle hon varit en man så hade den mannen säkert också något samröre med de upplevda feministfienderna.
Daddy vill inte ta tag i sina problem, han behöver påhejare som säger att han inte behöver det och alla andra ljuger och är hatiska.

Ja men samtidigt kan inte socialtjänsten bortse från den kunskap dom får via utredningen, men polisen måste bortse från en massa omständigheter som socialtjänsten ska ta hänsyn till.
Man kan alltså använda samma uppgifter men har olika utgångspunkt och olika uppdrag när man behandlar dessa uppgifter.
Polisen kan också när dom lägger ner ett ärende överlämna det till socialtjänsten för handläggning där därför att det inte rör sej om ett brott som går att åtala för men det fortfarande handlar om barn som behöver utredas och eventuellt omhändertas.

Sev.



Leroy

Nej, varför skulle man inte kunna lyssna på barnets berättelse? Om barnets berättelse hade tytt på något otillbörligt skall man agera. Nu har det funnits misstankar, man har agerat, inga säkra slutsatser har dragits - det är inte bara så att ord står mot ord här, utan det grejen är att det är tveksamt vad förhöret egentligen gett.

Flickan har inte påstått att Daddy gjort något fel; det är en tolkning av vad hon säger man baserar det på. Att det förekommer snopplekar är en tolkning av hennes ord. Att hon säger att hon får röra pappas snopp betyder inte att något otilbörligt förevarit. Det är inte säkert att något förevarit alls.

Det är de enda slutsatser man kan dra av vad utredningen kommit fram till. Därför säger jag att man är tvungen att handla som om inget hänt. Inte för att jag metafysiskt vet att inget konstigt hänt. Det har jag ingen aning om och för övrigt ingen kompetens att bedöma.

Vad är det som skall visa sig annorlunda över tid? Om man inte handlar som om Daddy är oskyldig, så dömer man honom som skyldig, fast utan tidsbestämmning och utan påföljd. Man tar ifrån honom och dottern deras tid, fast man inte vet vad som hänt.

Daddy och dottern hamnar i ett Limbo där inget är bestämt och inget är säkert och där deras kontakt bestäms av vilken grad av "oro" anonyma socialsekreterare känner eller inte känner.

Absolut ska sanningen baseras på fakta Leroy - frågan är väl vad en del anser vara fakta? Ibland kan ju en lögn som upprepas tillräckligt många gånger av tillräckligt många personer få status av sanning.

Du tror alltså inte på flickans berättelse - det som lagts ut här av förhöret? Då är min fråga: Varför tror du inte på det?

Det är väl det som är PAS fullt ut, dottern har fått ta del av mammans problem med Daddy
och eftersom dottern tillbringar sin mesta tid med mamma så har hon lärt sig att
mamma inte mår så bra om hon är glad åt att träffa sin pappa.

Fy fan.

//Reimer

Det kan vara bra att släppa garden och låta allt få lugna ner sig.
Personligen hoppas jag Daddy älskar sin dotter så mycket att han raderar alla uthängningar han har om henne och mamman i bloggen också. Det är som jag tidigare skrivit, inte bra att han skrämmer hennes dagiskompisars föräldrar och att de läser och tycker att han är korkad. Det är inte bra för hans dotter att längre fram få höra från sina kompisar att hon har en galen och läskig pappa. Det kanske redan har hänt? Små barn har stora öron och hör när deras föräldrar pratar om Daddys blogg. Eftersom hans dotter går på deras dagis så har det ju extra nyhetsvärde att pratas om, samtidigt som de är oroliga om kontakt med dottern på något sätt kan riskera att deras barn blir utsatta eller uthängda i bloggen. I förlängningen kan detta innebära att dessa föräldrar inte vill att deras barn ska umgås med Daddys dotter, undrar om Daddy överhuvudtaget funderat på den konsekvensen?

Sen är det så med 5-åringar att de inte alltid är statiskt applicerbara på att acceptera schemalagda umgängen, då är det bättre att vara så lyhörd att man kan ändra schemat. Barnet ville inte bli lämnad av mamman vid detta tillfället och det behöver inte vara värre än att hon för tillfället är i en mammaperiod. Man måste ta hänsyn till att dottern faktiskt inte har samma förankring hos sin pappa, han är idag inte så viktig i hennes liv som mamman. Att bygga upp den förankringen måste Daddy genom strävsamt tålamod och arbete bygga upp. Och en bra början är som sagt att sänka garden och försöka jobba upp den tillit som han totalt raserat.

angel.



Jag hoppas då att modern väljer att försöka hitta ny tid för umgänge, kanske det var en tillfällig liten dipp som gjorde att barnet kände sig osäker. Kanske till och med hon kan bjuda in till någon aktivitet dom kan göra tillsammans. Det går om mamman tar tag i detta och försöker hjälpa till så att det kan komma igång.

Hoppas verkligen att barnet får tillgång till båda sina päron till slut.

Myndigheterna inte tvingas gå in och det blir LVU, barnet slipper bearbeta detta i tonnåren och då kanske göra revolt ställa någon av parterna till svars.

HenrikJ i inlägget ovan kan jag för en gångs skull hålla med dig i sak.
Hoppas verkligen att mamman vill vara med att överbrygga detta.

Leroy

Man ska nog utgå ifrån att alla talar sanning, men deras berättelser måste ju styrkas på något sätt. Om det räcker att någon säger något på ett trovärdigt sätt för att få en annan dömd vore ju katastrof. Små barn är ju visserligen lite annorlunda (ofta, iaf) i och med det att de kanske inte ens vet vad ljuga är.

Men ändå, när ord står mot ord.. har man inte bevis så har man inte bevis. Det är ju så hela rättsystemet är uppbyggt idag, hellre fria än fälla.

Ja du, jag finner inte ord för vad som händer hemma hos henne. Vad hon blir matad med. Hon är för liten för att kunna ta livsextensiella beslut. Hon är för liten för att veta vad konsekvensen blir.
Det är över med umgänge, det var pappan väldigt tydlig med nyss.
Reimer det heter överlevnadsstrategi och det är hos mamma hon lever och det är mamma hon måste bekräfta. Detta får de kalla för vad de vill, men det här är klassiskt och var mycket väntat.
Tyvärr.

Tänk på att det är Daddy som berättar och hur han tolkar och förvränger allt.

När det kommer till kritan så är det något helt annat det handlar om. Och man ska inte glömma förhör två som mycket väl kan vara allt vilar på.