Daddys, Slutstriden har börjat....

Menar du att det inte sker?

Tyvärr orkade inte Stefan H med till slut. En mycket tragisk historia.

LEroy

Nej!

Ja, jag vet detta och han är bara ett exempel som visar hur allvarligt ämnet är, vilket många här struntar i. Vi kommer att få se fler hån mot daddy och målet är förstås givet.

Tyvärr kan jag enkelt inte göra det. Men jag vet att Steven Pinker har tagit upp det i en av sina offentliga föreläsningar på mit - vilka man kan se på webben. Sen har jag hört det i andra dokumentärer och läst det facklitteratur. Men jag kan inte direkt ge några källor. Men är du intresserad av Steven Pinker som är världsledande inom psykologin så surfa till Mit. Finns även föredrag på Harvard.

Vidare så är jag förvånad över hur du kan ifrågasätta detta. Det är ju så uppenbart.

Du får gärna utveckla det, blir inte mycket diskussion annars...

Nej, det är inte uppenbart. Jag har dessutom givit dig studier som visar att du har fel. Angående Steven Pinker, mest känd för boken "Blank State" (som retat upp feminister) så säger han inte att mannen är mer aggressiv eller har mindre empatisk förmåga då det gäller par-relationer eller barn.

Att förneka det uppenbara, att kvinnor misshandlar sina barn lika ofta, drabbar förståss barnen. Bodil Långberg, kanslichef på stiftelsen Allmänna barnhuset säger så här:

"Misshandlade barn blir oftare deprimerade, de kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom som vuxna och klarar sig generellt sett sämre i skolan och på arbetsmarknaden."
http://www.sydsvenskan.se/inpalivet/barn-och-familj/article581113/Tabu-med-mammas-slag.html

Nej verkligen! Att sitta och påstå att de som inte håller med Daddy i sakfrågor de facto önskar livet ur honom är att gå för långt. Det är en allvarlig beskyllning och helt verklighetsfrånvänd och har man den inställningen blir all diskussion omöjlig.

Jo, men det är bara en studie och det betyder oftast inte mycket i det stora sammanhanget. Den vetenskapliga processen bygger på ett ständigt flöde av studier, och upprepbarhet. Till slut når man en relativ konsensus. Jo, steven pinker har visst sagt att vi är biologiskt differentierade med avseende på
psykologiska egenskaper som empati och aggressivitet. Få se senare, om jag kan hitta föredraget på webben.

Jag sa inte att någon önskar livet ur honom. Men faktum är att många sitter och diskuterar oväsentligheter om daddy trots att detta saknar relevans för trådens ämne. Det här är ingen skvallertråd utan den handlar om en vårdnadstvist. Även om sådana tvister bottnar i tragik så struntar många i detta utan ägnar sig hellre åt pajaskonster skadeglädje. Detta är upprörande.

Inte då det gäller par-relationer och barn. Det är det saken handlar om.

Problemet är att det ni kallar oväsentligheter många gånger är sådant som socialtjänsten skall ta hänsyn till när det gäller barnet.

Sådant som finns med i dokumentationen i det här fallet - som ni vill bortse ifrån, därför att ni på förhand har bestämt er för att det är svart och vitt - mamman är ond och Joakim god.

Ni har också bestämt er för att det måste vara så att om Joakim får en millimeter rätt i framtiden, så innebär det att han har haft rätt i allt om allt hela tiden -- ni kan inte se det socialtjänsten skall ta hänsyn till, att det som förelåg vid första bedömningen 2007, då han enligt utredningen inte ansågs lämplig för eget umgänge, inte behöver föreligga vid en framtida bedömning - eftersom saker kan förändras. Ni har hakat på tåget att mamman skall bekämpas - istället för att inse att mamman hela tiden helt eller delvist kan haft rätt oavsett. För ni väljer den selektiva världsbild Joakim ger er.

Ni får mig att förstå dynamiken i Jonestown.