Citat:
Ursprungligen postat av TheSkeptiker
Håller inte alls med dig i det första där. Jag tycker att du hade något där med din erfarenhet av kidnappning och jag är nyfiken på varför man som förälder taggar ner när det gäller sitt eget barn om man sagt innan att man skulle riva upp hela världen om en sån sak skulle hända.
Du använder uttrycket kidnappning i det här fallet, att flickan är kidnappad. Hur får du det till det? Det är stor skillnad på att, som du anser, kidnappa vad man hävdar är flickans tankar och känslor och att faktiskt umgängessabotera och trotsa alla domslut som finns i det här där det står att umgänge ska finnas för pappa och dotter.
Det känns mer som kidnappning i så fall än att påstås kidnappa hennes tankar och känslor?
Du använder uttrycket kidnappning i det här fallet, att flickan är kidnappad. Hur får du det till det? Det är stor skillnad på att, som du anser, kidnappa vad man hävdar är flickans tankar och känslor och att faktiskt umgängessabotera och trotsa alla domslut som finns i det här där det står att umgänge ska finnas för pappa och dotter.
Det känns mer som kidnappning i så fall än att påstås kidnappa hennes tankar och känslor?
Det är väldigt lätt att, innan man är i situationen ha massor av idéer och åsikter. När du står inför faktum så är det inte ens enkelt att ringa polisen för handräckning. Du måste avväga vad som är minst traumatiskt för ditt barn. Är det lugnast för barnet att vara kvar hos puckoföräldern eller att bli hämtad av polis. Vad är mest/minst traumatiskt för barnet.
Vad än ni sekttroll tror så är det så att barn älskar båda sina förldrar. Det som jag uppfattar som en dålig förälder kanske inte uppfattas av barnet som en dålig förälder. Är kidnappningsföräldern "good enough". Inte våldför sig på barnet inte missköter barnet ur kortare perspektiv, så blir tankarna väldigt tudelade. Barnets perspektiv, barnets rättigheter är det enda som gäller. Det är inte alls lätt. Som sagt, man kan inte veta förrän man själv varit med om det.
Jag anser att ponken har kidnappat sitt barns intigritet. Hennes rättighet att själv bestämma om hon vill figurera i pappans strid. Ponken anser att barnens känslor är något han bestämmer över. Ponken snackar skit om barnets andra del av hennes liv. Ponken uppviglar även andra människor till att göra det. Det är en psykisk kidnappning som alltid kommer finnas upplagt på nätet till allmän beskådan. Det är illa!
Nu blir du så där enögd igen. Jag pratar inte om vad mamman gör. Jag har framfört min åsikt i vad hon utsätter barnet för. Vad har det med ponkens kränkningar av dottern att göra?
Vi kan kanske enas i att det finns både fysisk och psykisk kidnappning? I båda fallen är det barnet som får ta smällarna.