Citat:
Ursprungligen postat av DarkBackground
¨När man diskuterar logik krig ett begrepp som gud är det svårt att inte komma in på resonemang som förvisso är logiska men ändå kan ses som felaktiga, det är därför jag tycker att man lika gärna kan lämna diskussionen till de som är "andliga" till sin natur eller enbart diskutera det för skojs skull som en filosofisk diskussion.
Agreed. Och om du med 'tro' refererar till 'faith' är vi också överens ... dock med en reservation från mig om, att även något så diffust som 'faith' måste innehålla ett nödvändigt element av logik: Varför ANDRA 'tror' på ett annat sätt.
Desutom är dom antropomorficerade 'guderna' oftast inblandade i den kosmiska verkligheten och kan enkelt motbevisas.
Citat:
teism: förutfattar för mycket, omöjligt att bevisa sin ståndpunkt, dock så säger många teister att de tror på gud och inte direkt kan bevisa att gud finns, eller ens veta att han finns, tro är dock ett väldigt underligt begrepp i min mening.
Ja, men överlag är 'bevisa gud'-attityder inte rationellt motiverade, det är oftast en form av missions-hysteri.
Citat:
ateism: förutfattar för mycket, omöjligt att besiva sin ståndpunkt, förutom det så förnekar de även gud, så även om gud visade sig framför dem så skulle de då troligen anta att det är en illusion/trick. Många som kallar sig ateister är dock snarare agnostisk-ateist
Majoriteten av forumets ständiga ateister är medvetande om detta, som i tämligen komplexa detaljer har ältats igenom ett flertal gånger.
Citat:
agnosticism: Vart ska man begränsa sin agnostiska synsätt? jag menar att man rent logiskt borde dra alla sina argument/ståndpunkter/synsätt till sin yttersta spets, i så fall blir agnosticismen tillslut att man ifrågasätter existensen själv, och man kommer till det att inget kan bevisas, förutom möjligen att tankar existerar (som inte ens behöver vara sina egna tankar).
Varför skulle agnosticismen "dra alla sina argument till sin yttersta spets"? Det är ju det som den filosofiska positivism gör, och den är inte precis agnosticismens hemvist.
Och att icke-positivism ledar till existentiell förvirring: "Absoluter eller ingenting" är en teistisk propaganda-myt.
Citat:
Versionerna på dessa kan jag ha lite mer förståelse till men även de faller platt på många punkter känner jag, som de som säger att definitionen av gud är otillräcklig, beroende på vilken definition man väljer att utgå ifrån så håller jag inte nödvändigtvis med om att den är otillräcklig. Även agnostisk-ateism är "otillräcklig" då den är för "abstrakt" i sin ståndpunkt.
Nu hamnar ju mycket få agnostiker i Kartesiansk navelbeskådande, än mindre i solipsism. Åtminstone om man skall betrakta detta forum som representativt.
Citat:
Problemet med dessa olika "filosofiska-synsätt" på problemet är att om man väljer att gruppera sig med någon av dom så följer automatiskt alla olika synsätt inom den filosofin med, även om man bara håller med om delar av dem, bättre att tänka själv i så fall känner jag.
Det är självklart bra att tänka själv.
Citat:
Men som du ser så även om detta är ett problem som jag gillar att tänka kring så är jag lika förvirrad som alla andra.
Jag blir inte förvirrad av att säga: "Det vet jag inte" om saker jag inte vet.
