Citat:
Ursprungligen postat av pegasos
Förresten, vad menar du med troende och icke troende? Det fanns ingen samtida "kristendom", den kom till senare.
Det blev kristna, Jesu lärjungar som hjälpte Jesus att sprida läran.
Kristendom eller kristenhet var det som smög sig in i församlingarna.
Matteus 7:21- 23
"21 Inte var och en som säger till mig: Herre, Herre, skall komma in i himlarnas kungarike, utan den som gör min Faders vilja, [Hans] som är i himlarna. 22 Många ska säga till mig på den dagen: Herre, Herre, profeterade vi inte i ditt namn och drev ut demoner i ditt namn och utförde många kraftgärningar i ditt namn? 23 Och likväl ska jag då bekänna för dem: Jag har aldrig känt er! Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet."
TRO*
Definition: "Tro är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser." (Hebr. 11:1)
Sann tro är inte detsamma som godtrogenhet, dvs. att man är snar till att tro på något som man inte har välgrundade bevis för eller bara därför att man vill att det skall vara på det sättet. Sann tro kräver att man har en grundläggande kunskap, att man både är förtrogen med bevisen och av hjärtat uppskattar det som dessa bevis vittnar om.
Därför säger Bibeln att även om det är omöjligt att ha verklig tro utan exakt kunskap, är det "med hjärtat" man utövar tro. - Rom. 10:10.
Oandlig
1 Kor 2:14, 15
”14 Men en själisk* människa tar inte emot det som kommer från Guds ande, ty det är dårskap från henne: och hon kan inte fatta det, eftersom det skall bedömas på ett andligt sätt. 15 Den andliga människan
# däremot bedömer verkligen allt, men själv bedöms hon av någon.
Eller fysisk, det vill säga oandlig.
# Ordagrant den andlige
En andlig människa är en människa som betraktar saker och ting genom trons ögon. H*n ser saker och ting från Guds ståndpunkt.