Adalbert Stifter - Brokiga stenar.
Läst de första två berättelserna (Granit & Bergmjölk) och har bara Bergkristall (vilken jag hade störst förväntningar på) kvar.
Han har en väldigt detaljerad stil, så att det ibland dras ut på saker lite väl länge, men till största del är det riktigt bra historier, som trots sin långsamhet lyckas underhålla och måla upp bilder för läsaren.