Vilken bok läser du just nu?

Naked Lunch av William S Burroughs. Rätt grov för att vara från 1950-talet. Om jag ska vara ärlig så tycker jag att Junky är den enda bok med Burroughs som jag egentligen gillar.

Halvvägs i "Skuggor på vattnet" - en novellsamling av P. Robinson från 2009. Det är mycket lätt att identifiera sig med kommissarie Banks som är förnuftig och vill göra det som är moraliskt korrekt i olika situationer. Man slås av hur likartat livet i England och Sverige är - lite som att se dom brittiska filmerna om Wallander.

Domardansen

En av de största rättsskandalerna i Sverige

Kalla mig syster av Malin Nordström. Lyssnar på den som ljudbok. Det var lite av en slump att jag valde den. Brukar mer läsa deckare. Men den är riktigt trevlig att lyssna på. Lagom nivå att kunna sticka samtidigt. Ja, jag är tant typ.

Det är två paralella livsöden som skildras som äger rum i två olika tidsepoker. Det handlar om en ung kvinna som går sin egen väg och blir sjuksköterska och i den andra tidsepoken hennes brorsdotter som också går sin egen väg och studerar på universitet. I en tid då kvinnor inte gjorde sånt.

Läser Babel av R.F Kuang

Väldigt intressant faktiskt. Det är en fantasy blandat med brittisk kolonialism. Huvudpersonen är handplockad i en av de brittiska kolonierna av en professor vid Oxford. Det är nämligen så att språket och översättning är en viktig del av magin.

Protagonisten möter sedan i Oxford ett gäng som menar att magin tjänar den brittiska härskarklassen och används till trivialiteter samtidigt som magin hade kunnat bota både hunger och sjukdomar hos de fattiga i de brittiska kolonierna.

Detta var en bok jag plockade upp på måfå medan jag väntade på att bokhandlaren skulle hämta en annan bok på lagret. Ångrar mig inte!

Chernyshevsky's essäer översatta till engelska. De finns på archive.org, för den som vill läsa något extraordinärt insiktsfullt/ intelligent.

Hans tankesätt går tvärsemot mina egna preferenser, men han är min gode tvilling och ifall jag vill världen väl, så skulle jag ej tveka en sekund att följa hans tanke framför min egen.

Man får tänka på att hans insikter ej är märkvärdiga år 2026, men att som ryss ha tänkt dessa tankar emedan han levde är ej oansenligt. Dessutom är han såppas klartänkt, att säkert många moderna människor skulle tjäna på att läsa honom ännu idag. Det är nåt sublimt religiöst i denna logiska ärlighet som han kommer dragandes med!

Fan vad pretentiöst alla är med sina "mästerverk", prosor, dikter och allsköns trams.

Ingen som bara gillar lite hederliga deckare?

Nu läser jag,
Dockmakaren
Dag Öhrlund
Senaste i Truut-serien

I John Ajvide Lindqvists debutdeckare Skriften i vattnet får du en massa deckare, i en.
Pastischer på det mesta i genren.
Om det är så hederligt vet jag inte, men roande.
Har lånat fortsättningen på bibblan.

Började läsa "skogsvandringen" av Ernst Junger, lite konstiga översättningar från tyska tillsvenska på vissa uttryck misstänker jag än så länge, har bara läst de första 10, väldigt korta kapitlen idag.

Har läst både "på marmorklipporna" och Eumeswil" av honom tidigare men konstigt nog inte den nuvarande då den slank under min radar tidigare.

Röda rummet Strindberg, precis utläst.

Börjar bra med både ett fint språk och ett gäng olikartade karaktärer, som man tror ska bli rätt roliga att följa. Tyvärr håller historien ej sista halvan och den dras ut av författaren för att därmed slösa bläck. Det finns också en ironisk ton i boken som är närapå löjlig, och man kan tänka sig att författaren är progressivist lagd.

På sidan 255 gör Strindberg bort sig totalt, ifall det inte är menat som ett hån mot Shakespeare, för på sådant här sätt skriver inte en man:




Detta är alltså en ordväxling mellan två unga herrar, och det sista "dubbelmenande" citatet framförs av den ene älskaren till flickan ifråga, och det första citatet ( också älskare till samma flicka ) framförs av en som "på riktigt tror sig" vara förälskad i flickan.

Man får aldrig skriva dessa "dubbelmenande" citat, det passar sig ej!


Hursomhelst, Strindberg är en oerhört god författare och det är lite roligt att karaktärerna i boken utvecklas på lite oväntade vis!

Dina inlägg är rätt uppfriskande. Men ibland svåra att förstå.
Menar du ”tvetydiga” med ditt nyord ”dubbelmenande”? Varför passar det sig inte?

Kärlekstriangel:

Det första citatet kommer ifrån han som verkligen tror sig älska damen ifråga, emedan
sägs av den andre mannen och får en dubbelhet, på så vis att denne tänker sig tillbaks på deras älskog, emedan han håller skenet uppe, medan den han talar med ej blir att förstå detta, utan han tror att han håller med honom om att hon är en rar flicka. En man talar inte på ett sådant inlindat och bedrägligt sätt i normala fall, utan det ter sig då högst feminint och därför oerhört äcklande.