Jag anser verkligen inte att någon familj har några skyldigheter att offentligt redogöra för sina sociala problem, tillkortakommanden eller kriminalitet i familjen. Det är problem som oftast bäst låter sig lösas just i familjen - med adekvat hjälp.
Anna bjuder dock upp till diskussion i och med sitt sätt att hantera och bemöta det hela. Hon skulle t.ex. ha kunnat valt att konsekvent bara svarat "Jag diskuterar inte min familjs privata angelägenheter på nätet".
Men icke!
Anna väljer istället att shamea brottsoffer. Hon trashtalkar människor som äter julbord på IKEA, och när hon får mothugg i det diktar hon upp en helt fantastisk story om hur hennes mobil har blivit stulen ur bilen (och sedan tillbakalagd på samma ställe), och att polisen skickat upp en helikopter för att få fast den skyldige. Hon snackar i radio om hur hon och Roberto har sex på ICA Maxis kundtoalett. Hon gör sig omöjlig hos varenda människa hon kommer i närheten av. Hon grinar i tidningen om att en hårsnodd har fastnat i kalufsen. Hon fotar hämtmat från Operakällaren och påstår att det är hemlagat. Hon kallar sig kollega med Celine Dion. Hon påstår att att Roberto är "säkerhetsansvarig för Svenska Akademin", när han är dörrvakt! Hon blir alltid osams med alla, och det är alltid den andres fel. Hon låtsas vara supernöjd med gaddarna som hela Sverige garvar åt. Hon snackar vitt och brett om sitt "andra hem" i Spanien - som visade sig vara svärfars andelslägenhet. Hon låtsas säga nej till reklamerbjudanden för flera miljoner (eftersom hon väljer med omsorg!) för att landa i ett superfiasko med casinoreklam. Hon använder filter på sina selfies som får henne att se ut som hon lider av exoftalmus. Hon är extremt oförskämd mot alla som inte stryker henne medhårs.
Listan kan göras oändligt lång.
Men guess what, Anna! Om man beter sig på det här sättet, då blir man ifrågasatt. Och det är inte samma sak som näthat och avundsjuka.
Anna bjuder dock upp till diskussion i och med sitt sätt att hantera och bemöta det hela. Hon skulle t.ex. ha kunnat valt att konsekvent bara svarat "Jag diskuterar inte min familjs privata angelägenheter på nätet".
Men icke!
Anna väljer istället att shamea brottsoffer. Hon trashtalkar människor som äter julbord på IKEA, och när hon får mothugg i det diktar hon upp en helt fantastisk story om hur hennes mobil har blivit stulen ur bilen (och sedan tillbakalagd på samma ställe), och att polisen skickat upp en helikopter för att få fast den skyldige. Hon snackar i radio om hur hon och Roberto har sex på ICA Maxis kundtoalett. Hon gör sig omöjlig hos varenda människa hon kommer i närheten av. Hon grinar i tidningen om att en hårsnodd har fastnat i kalufsen. Hon fotar hämtmat från Operakällaren och påstår att det är hemlagat. Hon kallar sig kollega med Celine Dion. Hon påstår att att Roberto är "säkerhetsansvarig för Svenska Akademin", när han är dörrvakt! Hon blir alltid osams med alla, och det är alltid den andres fel. Hon låtsas vara supernöjd med gaddarna som hela Sverige garvar åt. Hon snackar vitt och brett om sitt "andra hem" i Spanien - som visade sig vara svärfars andelslägenhet. Hon låtsas säga nej till reklamerbjudanden för flera miljoner (eftersom hon väljer med omsorg!) för att landa i ett superfiasko med casinoreklam. Hon använder filter på sina selfies som får henne att se ut som hon lider av exoftalmus. Hon är extremt oförskämd mot alla som inte stryker henne medhårs.
Listan kan göras oändligt lång.
Men guess what, Anna! Om man beter sig på det här sättet, då blir man ifrågasatt. Och det är inte samma sak som näthat och avundsjuka.