Dålig service på svenska restauranger? (generellt sett)

Hände idag när jag skulle käka på Subway innan mitt tåg gick. 8 minuter kvar innan tåget gick var det bara ett par framför mig i kön. Tänker att "då hinner jag nog med marginal", men icke sa Nicke.

Killen i kassan är obeskrivligt långsam och slarvig på sitt jobb. Han fumlar med slevarna och han tar 30s på sig att lägga på fyra ostskivor. Sen när deras mackor är i ugnen och timern är igång, går han då vidare under tiden och hjälper nästa?

Inte en chans, han ställer sig och tittar på timern i 20s och väntar på att den ska bli klar. Det har då gått 6 minuter sedan paret före mig i kön börjat göra sin beställning.

Deprimerande dålig service. Ingen macka blev det heller eftersom jag var tvungen att lämna kön och gå min väg. Tycker de borde utbilda sina anställda att sköta sitt jobb någorlunda väl innan de får stå själva och fixa snabbmat. För detta var definitivt inte SNABBmat.

Något som har slagit mig genom åren, är att man på många restauranger i Sverige - naturligtvis inte alla, men de som fungerar bra kan diskuteras någon annanstans - får dålig service. Jag talar inte om ställen där man är stamgäst, känner någon i personalen, eller på annat sätt har en kontakt som påverkar hur man blir bemött, utan ett ställe där man, ponera, spontant beställt bord eller knallar in när kråset plötsligt måste smörjas.
När jag talar om restaurang, menar jag inte kvarterspizzerian, eller kinarestaurangen, utan restauranger - ställen där du kan äta god mat. Vi lyfter prisnivån till över 200 kr för en varmrätt, för att ha något riktmärke.

Mat- eller tillagningskvaliteten är i denna frågeställning icke relevant, utan det är personalen som konfronterar gästen (hovmästare, servitörer och andra).
Påfallande ofta, uppstår moment som stör mig. Låt mig för enkelhets skull ta ett fiktivt exempel där jag sammanfattar vanliga situationer:

Entré och anvisning
Du och jag kommer till restaurangen och avvaktar personalen som ska föra oss till bordet.

Symptom: Man väntar och väntar, men personalen har fullt upp med andra bestyr eller är helt frånvarande och och vi överväger nästan att gå därifrån. Det gör vi dock inte då vi har svenskt gott tålamod.

Beställning
Efter mycket om och men, får man sitt bord och slår sig ner och bläddrar i menyn. Vi ser ut något att dricka och att äta och ser fram emot att få släcka något av törsten innan maten. Då mamma har lärt oss att vi ska stänga och lägga ner menyn på bordet när vi bestämt oss, för att personalen ska våga sig fram för att ta upp beställningen, gör vi så.

Symptom: Personalen svischar förbi oss, fram och tillbaka, fram och tillbaka, mycket upptagna med allehanda bestyr. Fem, tio minuter går och vi har inte ens fått beställa en drink.
Efter att på ett ganska naivt sätt demonstrativt ha lyft upp menyn och lagt ned den ett otal gånger då de passerat, men fortfarande inte lyckats nå land, söker vi istället kontakt på andra sätt: Vi lyfter ett finger varje gång de passerar, vi försöker stirra ut dem och till sist vidtala dem för att mötas av ett: "ett ögonblick, jag kommer snart".

Servering av dryck
Hon/han kommer snart efter bara några ögonblick och vi beställer i vredesmod (ja, jag har fruktansvärt kort stubin) både mat och dricka.

Symptom: Det tar en stund (c:a 10 minuter) för drickan att komma och när den kommer sätts den ned ganska burdust, då servitören/-trisen fattat agg mot oss för att vi med vår korta stubin med rösten råkat avslöja en smula av vårt missnöje. "Fan ta otacksamma gäster."
"Tack" säger vi artigt i kanon, men med spets i rösten, och dricker så frenetiskt att vi, till vår stora bedrövelse, måste söka ny kontakt för att få in nytt vin till middagen kommer. Återigen upprepas händelseförloppet med långdragen beställning och servering.

Servering av mat
Tack och lov dricker vi vin och då vi har mycket trevligt glömmer vi de tidigare incidenterna. Tiden går dock...
Symptom: ... och den fortsätter att gå. Tillslut kommer maten och vi måste beställa mer dryck. Ingen ursäkt för lång väntetid från personalen.

Betalning
Vi har nu avslutat vår måltid och bestämmer oss för att:
(läs detta om du är kvinna) gå hem och spela yatzy eller älska
(läs detta om du är man) gå hem och spela country eller brottas

Symptom: Våra leenden suddas sakta ut då vi ånyo får vänta på att ens ha möjlighet att påkalla personalens uppmärksamhet. När vi slutligen lyckas lämnar vi kreditkortet, men får vi på sedvanligt sätt vänta en bra stund på att få avsluta ärendet.

Vi går därifrån smått förbannade, men mätta.

________________________________________

Så, nu äntligen till frågeställningen (jäkla Noilly Prat, man blir lite seg...):


Varför är det på detta viset? Varför är servicen på svenska restauranger så dålig?

• Kan det bero på att de i sin iver att tjäna mer pengar inte anställer tillräckligt med personal?
• Kan det bero på att vi svenskar tappat känslan för förhållandet mellan kund och leverantör genom att platta till hierarkierna? "Du ska inte tro att du är något" - jantelagen sätter sitt spår även inom serviceyrken? "Jag har en stolthet i mitt jobb och du ska vara glad att jag överhuvudtaget bemödar mig betjäna dig."
• Kan det bero på bristande utbildning? Har läroanstalterna fel inställning?

Sverige har ju tyvärr inte en kultur där man träffas på restaurang, men ska man öppna för denna typ av umgängessätt, bör spelarna förstå vilka regler som gäller.

Nu har jag gnällt färdigt för tillfället. Tack!

Jag tror kollektivavtalen är den primära anledningen till dålig service i Sverige. Så tillvida att du inte säsongar i fjällen, västkusten, skärgården etc. så kommer dina inkomster primärt komma från en fast kollektivavtalslön och om det inte finns ett kollektivavtal så kommer ändå lönen vara något liknande oavsett om du jobbar svart eller ej. Personalen har med andra ord inget incitament att ge bra service utöver att de sköter sig så de får fler timmar och fler säsonger.

Med andra ord: Går du på random 200 sek restaurang i Stockholm, Växjö etc. så kommer servicen förmodligen inte vara särskilt bra. Går du på en viltrestaurang i Idre kommer servicen förmodligen vara mycket bättre.

Ett klart undantag är ställen som ägs och sköts av en krögarfamilj där barn och kusiner tar timmar. Krögarbarn har ofta service i blodet.

Men tror du och ni andra i tråden som snackar kulturella skillnader att personalen sitter och slappar någonstans när allt tar en jävla tid?
Jag tror stenhårt på underbemanning.