Dålig service på svenska restauranger? (generellt sett)

Jag tror fenomenet framför allt, numera, beror på att det är för dyrt att anställa folk. Krögarna har helt enkelt inte råd att anställa nog med personal för att kunna ge en förstklassig service.

För ett trettiotal år sedan tror jag att mycket av förklaringen dessutom var att det på den tiden fanns betydligt färre ställen i storstäderna som hade utskänkningstillstånd, och kunderna då fick köa på många ställen för att få komma in och få en öl. Det, i kombination med en arbetsmarknad med full sysselsättning, gjorde att personalen inte behövde anstränga sig.

En sak jag själv märker på mina stamställen är att det underlättar om krögaren själv eller någon annan med ekonomiskt engagemang i rörelsen finns på plats och håller koll på personalen. För alla anställda har ju stunder då de vill lata sig ibland (undertecknad inkluderad).

Något som har slagit mig genom åren, är att man på många restauranger i Sverige - naturligtvis inte alla, men de som fungerar bra kan diskuteras någon annanstans - får dålig service. Jag talar inte om ställen där man är stamgäst, känner någon i personalen, eller på annat sätt har en kontakt som påverkar hur man blir bemött, utan ett ställe där man, ponera, spontant beställt bord eller knallar in när kråset plötsligt måste smörjas.
När jag talar om restaurang, menar jag inte kvarterspizzerian, eller kinarestaurangen, utan restauranger - ställen där du kan äta god mat. Vi lyfter prisnivån till över 200 kr för en varmrätt, för att ha något riktmärke.

Mat- eller tillagningskvaliteten är i denna frågeställning icke relevant, utan det är personalen som konfronterar gästen (hovmästare, servitörer och andra).
Påfallande ofta, uppstår moment som stör mig. Låt mig för enkelhets skull ta ett fiktivt exempel där jag sammanfattar vanliga situationer:

Entré och anvisning
Du och jag kommer till restaurangen och avvaktar personalen som ska föra oss till bordet.

Symptom: Man väntar och väntar, men personalen har fullt upp med andra bestyr eller är helt frånvarande och och vi överväger nästan att gå därifrån. Det gör vi dock inte då vi har svenskt gott tålamod.

Beställning
Efter mycket om och men, får man sitt bord och slår sig ner och bläddrar i menyn. Vi ser ut något att dricka och att äta och ser fram emot att få släcka något av törsten innan maten. Då mamma har lärt oss att vi ska stänga och lägga ner menyn på bordet när vi bestämt oss, för att personalen ska våga sig fram för att ta upp beställningen, gör vi så.

Symptom: Personalen svischar förbi oss, fram och tillbaka, fram och tillbaka, mycket upptagna med allehanda bestyr. Fem, tio minuter går och vi har inte ens fått beställa en drink.
Efter att på ett ganska naivt sätt demonstrativt ha lyft upp menyn och lagt ned den ett otal gånger då de passerat, men fortfarande inte lyckats nå land, söker vi istället kontakt på andra sätt: Vi lyfter ett finger varje gång de passerar, vi försöker stirra ut dem och till sist vidtala dem för att mötas av ett: "ett ögonblick, jag kommer snart".

Servering av dryck
Hon/han kommer snart efter bara några ögonblick och vi beställer i vredesmod (ja, jag har fruktansvärt kort stubin) både mat och dricka.

Symptom: Det tar en stund (c:a 10 minuter) för drickan att komma och när den kommer sätts den ned ganska burdust, då servitören/-trisen fattat agg mot oss för att vi med vår korta stubin med rösten råkat avslöja en smula av vårt missnöje. "Fan ta otacksamma gäster."
"Tack" säger vi artigt i kanon, men med spets i rösten, och dricker så frenetiskt att vi, till vår stora bedrövelse, måste söka ny kontakt för att få in nytt vin till middagen kommer. Återigen upprepas händelseförloppet med långdragen beställning och servering.

Servering av mat
Tack och lov dricker vi vin och då vi har mycket trevligt glömmer vi de tidigare incidenterna. Tiden går dock...
Symptom: ... och den fortsätter att gå. Tillslut kommer maten och vi måste beställa mer dryck. Ingen ursäkt för lång väntetid från personalen.

Betalning
Vi har nu avslutat vår måltid och bestämmer oss för att:
(läs detta om du är kvinna) gå hem och spela yatzy eller älska
(läs detta om du är man) gå hem och spela country eller brottas

Symptom: Våra leenden suddas sakta ut då vi ånyo får vänta på att ens ha möjlighet att påkalla personalens uppmärksamhet. När vi slutligen lyckas lämnar vi kreditkortet, men får vi på sedvanligt sätt vänta en bra stund på att få avsluta ärendet.

Vi går därifrån smått förbannade, men mätta.

________________________________________

Så, nu äntligen till frågeställningen (jäkla Noilly Prat, man blir lite seg...):


Varför är det på detta viset? Varför är servicen på svenska restauranger så dålig?

• Kan det bero på att de i sin iver att tjäna mer pengar inte anställer tillräckligt med personal?
• Kan det bero på att vi svenskar tappat känslan för förhållandet mellan kund och leverantör genom att platta till hierarkierna? "Du ska inte tro att du är något" - jantelagen sätter sitt spår även inom serviceyrken? "Jag har en stolthet i mitt jobb och du ska vara glad att jag överhuvudtaget bemödar mig betjäna dig."
• Kan det bero på bristande utbildning? Har läroanstalterna fel inställning?

Sverige har ju tyvärr inte en kultur där man träffas på restaurang, men ska man öppna för denna typ av umgängessätt, bör spelarna förstå vilka regler som gäller.

Nu har jag gnällt färdigt för tillfället. Tack!

Detta är en sak man inte riktigt tänker på om man inte upplevt bra service och kan jämföra. Var för några veckor sedan i Milano, och där var det astronomiska skillnader. Direkt när man kommer in kommer en hovmästare och visar ett bord, en meny kommer direkt och man får förslag på något att dricka innan. Sen kommer de snabbt och tar upp beställning, man får ofta in någon liten extrarätt(bröd, liten linssallad) när man väntar.

Håller med helt!
Det är oftast över lag ganska dålig service på många resturanger, exakt som det beskrivs i denna tråd.

Dom bästa servicen är på dom restauranger där det är buffe och man får servera sig själv!

Fattar inte varför inte flera restauranger inför detta konceptet med buffe? Man betalar, får en tallrik hämtar sedan själv vad man vill ha direkt, inga väntetider, ingen stress, och den underbemannade personalen kan i lugn och ro ägna sig åt att fylla på buffen istället för att springa runt till alla gäster.

Jo en sak till. I Malmö har jag ofta stött på att ludret som serverar vill veta hur mycket man är beredd att ge i dricks innan man ens beställt. I ett fall var det ett servitris luder som började förhandla om var jag och mitt sällskap skulle sitta i en helt tom lokal. Då gick vi till ett annat ställe.

Jävla asen vet inte ens vad medium to rare betyder.

Skillnaderna mellan USA och Sverige beror ju bara på en sak; lönen. I Sverige har servitriserna en lön som de kan leva av och ovanpå det får de en hel del dricks, ett par tusenlappar i veckan (svart naturligtvis) är ju inte ovanligt. I USA har de en pissdålig grundlön och måste anstränga sig för att få tillräckligt med dricks. I Sverige är varje servitris så dyr att anställa att restaurangen måste hålla nere antalet till ett absolut minimum och servicen blir därefter.


Det som irriterar mig mest är dock restauranger som bakar in dricks i notan eller, ännu värre, påpekar på notan/menyn att dricksen inte är inkluderad i priset (som tur är inte så vanligt i Sverige). No shit? Det är väl ändå jag som gäst som avgör om jag skall dricksa eller inte, jag gör det om mat och service har överstigit mina förväntningar.

Kan vara för att du använder svengelska och en dålig sådan. Menar du medium rare?
Tror nog dom flesta kockarna grejar det...

Medium to rare är vedertaget i hela världen.
Vad menar du med svengelska?

.........
För att du har ingen kostnadskontroll på buffé. Gästerna kan betala 100kr och äta mat för 250kr. Då spelar det ingen roll hur lite personal man har.
Bufféer överlag är lika med dåliga och billiga råvaror. Varför skulle man vilja promota det?
.

Åsyftades antagligen att det heter 'medium rare' och inte 'medium to rare'