Citat:
Ursprungligen postat av BattleBitch
Med tanke på att du inte verkar ha kvar så många läror som du tror på så är det klart att man ifrågasätter om du är ett JV.
För vad jag har förstått så är det knapp något du tror på längre? Du verkar ha börjat tvivla på allt... Dina inlägg låter så sorgsna som jag skrev i PM, jag blir så ledsen när jag läser vissa saker faktiskt

Jag blev ifrågasatt i början av att jag började skriva här.
Då lät jag liknande som du gör nu. Hade lika mkt att säga till mitt "försvar"och var stensäker på allt jag läst i JVs litteratur...för där fanns ju sanningen!
Vad jag har förstått sen saker hänt i mitt liv den senaste tiden och sen jag faktiskt började
lyssna på andra människor är den att livet inte är svartvitt.
Den dogmatiska och arroganta översittartonen som kan finnas bland JV om andra är rysligt tråkig.
Vi har ingen rätt att sätta oss över andra, Jesus dog för
alla människor.
Och det är inte förrän efter Harmageddon man kan veta om man gjorde rätt.
Man är absolut inte garanterad liv bara för att man är ett JV!
Hur skulle Gud vilja att vi beter oss? Vad är värt ngt i Hans ögon?
Jag pratade med äldste för en tid sen och de sa att litteraturen från org inte innehåller ngn absolut sanning...det är bara den sanning JV anser sig ha just för dagen.
Som med 1975 antar jag...
Det som är trist är att det är många människor inom JV som tar allt som står i litteraturen för absolut och slutgiltig sanning
pga att den framförs på det sättet, det sägs så i tal och skrivs så på papper.
Och människor gör som det står och sägs...med ibland jobbiga konsekvenser som de sen får lida för resten av livet.
Varför vill Gud att det ska gå till på det sättet?