Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag håller helt med dig om det du skriver ovan. Det jag reagerade på var din skrivning där du anförde att RMV, åklagare och polisens utredare kan väl inte alla ha fel - dvs ett auktoritetsresonemang.


Det finns ju fullständigt medicinskt acceptabla förklaringar till att thiopental fanns i flickan - det verkar dock inte som att det finns dokumenterat (MR-undersökningen, shunt-operationen samt hennes kramper som de ej kunde häva). Det är ju på det här temat som vi under de senaste sidorna i tråden åter tagit upp frågeställningen varför polis/åklagare inte intervjuade alla relevanta sköterskor och läkare på ett tidigt stadium.


Själv anser jag att det fanns thiopental i provet (dvs. kvaliteten thiopental är odiskutabel i provet). Det har ju även verifierats av finska motsvarigheten till RMV. Den gordiska knut som vi alla sitter med är ju att nivån är så pass hög att vi vet att det inte är ett representativt blodprov, och följdfrågan blir ju då vad det är. Jag har skrivit det förut men pga RMVs initialt inkompetenta hantering tror jag att vi aldrig kommer kunna kunna besvara frågan (fettkontamination? har någon spetsat provet? kristallbildning? felaktig spädning (jag tror att det var ett spätt prov som gick till finska RMV (?))? thiopental efter döden?). Det tål att sägas om och om igen - med dubbelprov och vävnadsprover hade vi kunnat besvara alla frågorna ovan.


Jag accepterar den beskrivningen mer än den första. Utöver att en försvarsadvokat vill få sin klient frikänd finns det dock goda skäl att gå tillbaka till hela den frågeställning som den här tråden handlar om. De flesta personer med juridisk bakgrund som uttalat sig i media och i tråden har ju inställningen att det (A) finns en omfattande vetenskaplig diskussion och att (B) i det läget får rätten förlita sig till auktoriteten på området vilket är RMV. Om Hurtig lever med den världbilden vill han inte in i rättssalen eftersom det kommer att vara mycket svårt att få till en diskussion om RMVs tillförlitlighet vad gäller sak i det aktuella ärendet.

Förklara detta i förhållande till att vittnen som dokumenterat finns namngivna i FU oktober 2009 (antagligen bra mycket tidigare) förhörs först sommaren 2010. Förklara också hur du kan anse att försvaret drar i lånbänk när åklagaren med uppenbart falska argument försenade revisionen av RMV.

Har du glömt att dödsförloppet inte stämmer överens med att flickan fått en grotesk dos tiopental?

Ja, den första ståndpunkten är rimligt, den andra löjeväckande och/eller tragisk.

etc etc. Detta som skrevs som en kritik av Bergakungen var ett misstag. Jag blandade ihop två signaturer. Pinsamt. Ber om ursäkt.
Min kritik syftade alltså på en helt annan person, som jag haft en del meningsutbyten med här i tråden sedan starten. Men...never mind.

Swedac har granskat prof. Becks rapport vilket resulterat i att man begärt svar från rättskemiska laboratoriet på följande frågor:

• Har laboratorium en dokumenterad rutin som styr avsteg från metodbeskrivning?
• Tillämpas rutinen i hela verksamheten?
• Har laboratoriet utfört någon riskanalys på den rättskemiska avdelningen?

Man har också begärt in kopia på laboratoriets egen interna revision av ärendet från 25 mars. Observera att man (helt korrek) fokuserat på frågan om eventuella avsteg från gällande metodbeskrivningar

Rättskemiska har avgett ett ett långt svar till vilket man också bilagt åklagarens begäran om vertikal revision från 21 april. Av svaret på de två första frågorna framgår bl.a. följande:

Beträffande rutin som styr avsteg från metodbeskrivning:
"I metodbeskrivningar finns riktlinjer som anger att prov skall upparbetas med mindre mängd när koncentration av substans är så hög att den hamnar utanför kalibreringskurvan. I metodbeskrivning för analys av den i ärendet aktuella substansen tiopental gäller även att vid störande interferenser skall kommentar om osäkerhet rapporteras. I de fall då fett och föruttnelseprodukter stört provet så att areor och retentionstider inte stämmer för internstandarderna så skall en annan specifik metod med extra rening användas. Metodansvarig skall i sådana fall kontaktas, vilket regleras via metodbeskrivningen. I övrigt skall svarsrurinen följa angivna kvantifieringsgränser.”

Beträffande tillämpning av rutinen i hela verksamheten:
”Avsteg från metod kontrolleras vid vertikal revision av slumpmässigt utvalda ärenden. Vertikal revision genomförs en gång per år för varje ärendetyp. Avsteg från metod har inte noterats vid dessa revisioner. Vid RMVs revision av det berörda ärendet upptäcktes att avvikelser från metod hade gjorts. Utöver anmärkning och avvikelse om detta har laboratoriet vidtagit följande åtgätder: TiIläggsrevision har genomförts i tre olika ärendetyper (från polis, kriminalvård och rättsmedicin) där ett 50-tal ärenden från vardera ärendetyp har granskats. Avsteg från metod avseende provspädningar (dvs upptag med mindre provmaterial) förekom i enstaka ärenden. Svarsrutin var i överensstämmelse med angivna kvantifieringsgränser i de ärenden som granskats. Metodbeskrivningar har setts över med avseende på beskrivning av ovanstående avsteg (provspädning). Metodbeskrivningar där spädning av prov (upptag av mindre mängd provmaterial) inte finns tydligt beskrivet, kommer att uppdateras av metodansvariga för respektive metod.”

Avslutningsvis:
”RMV i Linköping kommer att vidtaga ytterliggare åtgärder med anledning av de brister som upptäcktes i samband med revision av berört ärende och i samband med tilläggsrevisionen. Till exempel planeras en anpassad utbildning för de olika teamens behov.”


I anledning av laboratoriets svar skickade Swedac ett beslut till laboratoriet som bl.a. innehöll följande i fråga om metodavvikelserna:.

"Har laboratoriet en dokumenterad rutin som styr avsteg från metodbeskrivning?
I svaret har ni hänvisat till befintliga riktlinjer och dokument beträffande olika typer av sådana avsteg. Swedac har inget att invända mot svaret i denna del

Tillämpas denna rutin i hela verksamheten?
I svaret hänvisas till att det vid de årliga vertikala revisionerna inte hade noterats någon avvikelse vad gäller avsteg från metodbeskrivning. Vid revision av det ärende som klagomålet gäller hade emellertid en sådan avvikelse rapporterats. Med anledning av detta har ni angett att ni genomfört tilläggsrevisioner, sett över metodbeskrivningar avseende rutiner vid avsteg vid provspädningar samt att ni kommer att uppdatera metodbeskrivningar där sådana avsteg inte tydligt finns beskrivet. Swedac finner att de åtgärder som redovisats är tillfredsställande, dock kommer detta särskilt att följas upp vid Swedacs nästa revisionstillfälle.”


Man kan väl dra tre slutsatser av det här:
• Laboratoriets egen interna revision från den 25 mars var inte helt tillfyllest
• Den kritik som prof. Beck framförde i sin rapport efter revisionen den 11 maj var befogad
• Laboratoriet hade formellt inte rätt att avge provsvaren på det sätt (med den noggrannhet) man gjorde


Efter att ha konstaterat detta finns det skäl att gå tillbaka till följande slutsats i prof. Becks rapport:

”Värdet 2000 µgram/g tiopental lårblod är framtaget på ett ogiltigt sätt. Det sanna värdet kan vara lägre eller högre. Utan kompletterande undersökning vore det korrekt att ange > 10 µgram/g. Att svaret kunnat ge besked om att tiopental är identifierat med GC/MS kan accepteras ur ett vetenskapligt perspektiv då risken för fel identifikation med GC/MS är ytterst liten. Jag kan själv inte föreslå något alternativ. Trots detta är resultatet ogiltigt ur ett kvalitetsperspektiv då en odokumenterad procedur använts och kriterier för identifikationen är okända. Referensprov har inte heller analyserat vid samma tillfällle. Identifikationen är inte säkrad. Det förhållande att laboratoriet inte förfogar över ett giltigt referensmaterial av tiopental är en ytterst besvärande omständighet.”

Oavsett om halten tiopental nu var ”lägre eller högre” än 2000 µgram/g är det med största sannolikhet så att det ”prov på blod från lårvenen” [obs formuleringen] som man analyserat innehöll en mycket hög halt tiopental. Vilka tiopentalhalter som eventuellt rådde i resten av blodsystemet kan man inte säga någonting om enbart utifrån detta prov. Den avgörande frågan blir därför inte den exakta halten i blodprovet utan NÄR och HUR den kan ha uppstått. På de frågorna har varken rättsläkaren eller kemisterna på RMV, polisens utredare eller åklagaren presenterat något hållbar svar. Däremot har ett flertal sakkunniga inom anestesi, med mångårig erfarenhet av praktisk användning av preparatet, visat att det omöjligen kan ha uppstått genom en intravenös injektion i armen innan flickan avled.

Dags att börja "gräva i en annan grop"? Om man inte hittar vad man söker brukar det sällan löna sig att bara gräva djupare om man gräver på fel ställe.

Nej du tänker rätt. Jag har t.ex. tidigare i tråden visat att gällande vårdprogram i Stockholms län för besvärliga epileptiska kramper anger tiopental som nästa behandlingssteg efter det som vi vet att flickan varit påt. Med tanke på att hon kom in pga. besvärliga kramper vore det inte särskilt förvånande om någon givit henne tiopental, i synnerhet inte eftersom hon dessutom sövts vid de nämnda ingreppen, vilket vore ännu en indikation för tiopental.

@ Bergakungen: Faktiskt så vet vi ju inte vad som har kommit fram i de förhör som skall ha hållits med dem som skött sövningarna. Vi kan väl inte bara automatiskt förutsätta att rättsmyndigheterna skall vara inkontinenta med all information som de besitter (i synnerhet inte om det motsäger åklagarens gärningsbeskrivning).

Men nu är du ju där igen! Det låter ju som om du beskriver utredningen av ett mord begånget i MC-miljö! Jag förstår att du inte gillar MC-gäng, men sluta antyd att liknande obstruktion och dåligt samarbete med polis sker vid en brottsutredning på ett sjukhus!

Vad har du för belägg att påstå att något vittne inom sjukvården någonsin skulle ha förhindrat eller inte medverkat någon gång i denna utredning! Sluta insinuera, är du snäll!

(ovanstående är bara ett fragment, läs hela inlägget ovanför för relevant info)

I förlängningen innebär detta att åtalet ovillkorligen läggs ned, och fallet är över. Det har ju hela tiden bara handlat om detta vansinniga mätvärde, och diverse fantasifulla övertolkningar av det.

Så mycket lidande, så mycket resurser - för intet. För något som en människa med en liten smula omdöme kunde förutsäga skulle rinna ut i sanden för 18 månader sedan.

Detta är för övrigt en väldigt bra tråd.

Jag tror du missförstår problemet, antingen för att du vill eller för att jag inte är tydlig:

Polisen ställer frågor, de som förhörs svarar. Normalt kan man inte vänta sig att vittnen eller förhörda svarar fullt ut på alla frågor, de vet inte vad utredarna vill veta eller varför frågan ställs (eller så vet de precis varför frågan ställs, och svarar därefter). Sjukvården är tekniskt invecklad, det som händer och sker förefaller obegripligt tills det förstås. Det finns flera exempel utanför vården (BT-Kemi, Trustor etc). Går då den undersökta organisationen inte utredarna till mötes och frivilligt lämnar relevant informationen tar utredningen extremt lång tid och blir förfärligt mycket svårare än den skulle behöva vara.

I det här fallet är det väldigt lätt att tänka sig att de elaka poliserna inte får någon hjälp av ALB vid äventyr att det skulle hjälpa till att sätta dit den snälla läkaren, som enligt arbetsledning och kollegor absolut inte kan vara skyldig. Man intar därvid den korrekta attityden, man svarar på frågor. (Sedan hånar man de dumma poliserna bakom deras rygg därför att de ställer så dumma frågor, etc - men det hör inte hit)

Med utgångspunkten att ALB som organisation och vården som profession allra helst ser att misstanken mot läkaren helt släcks ut med hjälp av en på alla sätt acceptabel förklaring så är det förvånande att inga som helst klarlägganden framkommit om hur tiopental använts och i vilken omfattning. Den enkla slutsatsen är ju då att om ingen kan vittna om den saken har det med stor sannolikhet heller inte förekommit pentotal tidigare i vården.

PS: Avsende "clown" och annat så noterar jag BaalZeBubs lilla pudel. Inga problem, detta är Flashback. Här gnäller vi inte.

Den här tråden kan behöva en "clown" eller två, annars blir den snabbt en okritisk "rättsväsendet är idioter"-tråd. När (eller om) det blir en rättegång kommer detta att ge sig, kanske till och med åt ena eller andra hållet, men många här verkar glömma att saken i detta har en sida till - att "vi" som är på den mottagande sidan av vården skall kunna lita på den.

Problemet här var att polisen inte ställde frågor inom rimlig tid. Det är ganska svårt att svara på frågor som aldrig ställs.

Man kan tänka sig allt möjligt. Varför var inte åklagaren från början intresserad av att förhöra alla inblandade medan de kom ihåg vad som hade hänt. Du tänker dig saker om sjukhuspersonalen för att åklagaren har gjort allvarliga misstag. Det behövs ingen Einstein för att känna till att vittnen ska förhöras så snabbt som möjligt. Sjukhuspersonalen har inte kunnat påverka tidpunkten för förhören.

Det förvånande är att åklagaren inte var intresserad av att ta reda på detta medan händelserna var färska i sjukhuspersonalens minne. Förklara gärna vad du tänker dig om detta.

Man kan kanske tänka sig det, men just precis den motivering du spekulerar i borde snarare ge upphov till det motsatta: att man vill förse utredarna med så mycket information som möjligt, just för att få dem att inse hur komplicerade dylika fall är och att det liksom inte riktigt går att dra slutsatser utifrån isolerade postmortala mätvärden.

Vi vet inte hur det faktiskt gick till i inledningsfasen. Var utredarna intresserade av bakgrundsinformation (så här såg flickans vård ut de sista tio dagarna), för att inte tala om allmän spekulation (tiopental används ofta vid sövning och kramper)?
Det _intryck_ man fick då var att utredningen helt fokuserade på den sista 24-36 timmarna, och inget intresse visades för det längre förloppet. Om så verkligen var fallet så tycker jag att det nog är litet magstarkt att lasta personalen på ALB för detta.

Min utgångspunkt är "hur kunde det bli så här?" och lägger fram argumentet "därför att vården och polisen (utredarna) inte förstår varann". Tidigare i tråden fördes också en diskussion om värdet i att utredarna skulle ha medicinsk expertis att konsultera.