Citat:
Ursprungligen postat av Bergakungen
Det här åtalet är inte märkligt på något sätt, snarare tvärtom, och det skulle snarare vara märkligt om det inte blev åtal på det material som framkommit. Det finns styrkt dödsorsak, det finns vittnen till gärningen, det finns teknisk bevisning. Det finns en sannolik händelsekedja.
Var och en kan för övrigt göra en bedömning: Fundera på vad en åklagare bör göra om en misstänkt gärningsman kan
1. Placeras på brottsplatsen vid tiden för brottet
2. Har möjlighet att genomföra gärningen
Om det gäller ett sjukhus där patienter normalt dör är de första två punkterna inte särskilt anmärkningsvärda.
Citat:
3. Gärningen styrks av teknisk bevisning
Detta är det enda åklagaren egentligen har. Vi har ett tiopentalvärde som är för högt för rimliga också mycket kraftigt sederande doser - vad vi vet. (Kunskapen om hur tiopental verkar på prematura spädbarn i princip utan fungerande hjärna är synnerligen måttlig.) Problemet är att det är för högt också för rimliga doser i eutanasisyfte. Problemet är vidare att det är inte helt lätt att se hur denna mängd öht ska ha kunnat tillföras - man får laborera med hypoteser som att läkaren har spätt upp tiopentalet i en mycket mindre mängd vatten än den föreskrivna samt att det a) fortfarande har varit lösligt då och b) att det starkt basiska pH som lösningen då haft inte ska ha verkat så irriterande på det kärl som det tillfördes i att rättsläkaren har noterat detta.
En sak som slår mig nu är om Hurtig har en chans att med betydligt större trovärdighet än originalet köra en Silbersky i Alldénfallet, och hävda att patienten var hjärndöd när hon plockades av respiratorn. Patientens hjärna var alltså i princip utslagen. Övervakades EEG kontinuerligt?
Citat:
4. Gärningen styrks av flera oberoende vittnen
Jag ska egentligen inte uttala mig om det innan jag har läst FUP, men vad som förefaller styrkas av oberoende vittnen är att läkaren har injicerat något. Det är fullt normalt att man injicerar något i situationer av den här typen, och detta är således i sig inget som helst bevis för mord eller dråp. Vidare har läkaren har en rimlig förklaring till vad hon har injicerat.
Citat:
5. Endast den misstänkta gärningsmannens egna, obekräftade uppgifter talar mot gärningen.
Plus den totala avsaknaden av motiv, som är än större med tanke på att hjärnfunktionen i princip var utslagen. En läkare vet att en person utan storhjärnfunktion knappast kan lida i vår mening av ordet. En anhörig eller annan medicinskt outbildad person som ser kramper och elände kan naturligtvis uppfatta saken på ett helt annat sätt.