Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Det du kommer att behöva träna på då, att ha tråkigt utan alkohol.

Själv drack jag i lördags tillsammans med ett gäng polare, det bjöds på alkohol och drack drygt 4 liter öl. Hade såklart tidigare under dagen varit och köpt 2 flaskor vin att ha som återställare (så jävla korkat). Drack upp dom igår, sov fram till 20.00 på kvällen. Mått piss under hela natten, mått dåligt idag, känner mig svullen och äcklig av alkoholen.

Var nog min första riktiga fylla på över 6 månader. Vill inte vara med om det här igen. Tål inte skiten längre men ändå glömmer man med tiden. Har provat att dricka som en normal människa, ibland funkar det och ibland funkar det inte. Får nog ta och lägga ner det också och inse att en gång alkis, alltid alkis.

Du har tagit bort möjligheten för hjärnan att snabbt få glädje genom dopaminutsöndring medelst alkohol.
Nu försöker den på olika sätt lura dig att dricka igen.
Det pågår fortfarande för mig - 3,5 månader in i nykterheten.
Jag drömmer ibland att jag är full till exempel.

Den är skit jobbig. Drömmer att jag dricker och när jag vaknar så tror jag att jag klabbat till allt igen. Det händer då och då fortfarande för mig. Har 715 dagar idag och alkohol gör så påmind för mig väldigt ofta. Speciellt nu när det är så jävla kallt och trist.
Jag har en röst som dock påminner mig om vilket mörker och elände det för med sig.

Mina sista fyllor var något av det värsta jag varit med om. Kände att enda sättet att komma ur mitt missbruk var att avsluta mitt liv.

Idag mår jag riktigt bra, jag skjuter aldrig upp på problemen, arbeten eller familj. Jag tar tag i saker direkt. Stress är det som triggar mig absolut mest. Stress är för mig idag ett bara hittepå. Det är en själv som försätter sig i stress genom att inte fullfölja något man påbörjat. Hela livet fungerar på det sättet.
Alkoholen fick mig att skita i dom viktiga sakerna och koppla av eller glömma bort.

När suget av alkohol kommer eller när jag mår dåligt så brukar jag ta 15 minuter någon gång på dygnet när jag har tid att lägga mig ner, blunda och känna av den dåliga känslan och fråga mig -varför känner jag såhär, vad kan jag ändra eller göra för att slippa må såhär?.
Ganska snabbt kommer jag på varför och där efter jobbar jag på det problemet tills det är löst. Direkt när jag lagt finger på vad det är så släpper den känslan av oro/ångest.
Allt sitter i skallen och alkoholen är den substans hjärnan minns bäst som en problemfixare.

Må bäst folket

Ja, det ligger mycket i detta faktiskt.

För egen del gick det nog så långt att jag (tror jag) försatte mig i dessa situationer eftersom jag omedvetet visste att det i slutändan skulle leda till mer drickande. Det vill säga, i början så fungerade alkoholen naturligtvis som stress- och ångestlindring, men kroppen är inte dum! Den insåg att om jag försätter mig i stressfyllda situationer (till exempel genom att ta på mig ansvar och uppgifter som jag sedan inte fullföljde, både på jobbet och i privatlivet) så ökar chansen att jag dricker. Det blev en ond cirkel detta att lägga krokben för sig själv för att må dåligt och sedan dricka för att "förlösa" det onda.

Tack för orden om dopaminet och ha roligt utan alkohol .

Tanken på att dricka kommer alltid på onsdagar eller torsdagar lagom till helgen, som tur är jobbar jag kväll så kommer hem sent idag fredag och trött halva lördagen =) Var så skönt förra helgen att i söndags diska, tvätta och får allt gjort.

Nykter denna helgen. Gläds idag åt att jag väger över 20 kg mindre än när jag var som fyllefetast, helt otroligt egentligen.

Kom och tänka på Matthew Perry från vänner. Han berättade själv att när han var smal i serien så gick han på piller, när han var tjock så var det alkohol.

Alkoholen sabbar verkligen hormonsystemet i kroppen, vilken jävla skit det är.

Nu har jag drömt att jag är full tre nätter på raken. Rattfyllor, iskalla öl, allr möjligt. I lyckades jag drömma att jag var full och vaknade upp (i drömmen) dagwn efter med kraftig ångest.
Märkligt hur hjärnan processar det hela.

Ja, det där med fylledrömmar är verkligen ett kapitel för sig! De hängde kvar länge och precis som du säger så var de i början så verkliga och påtagliga att jag vaknade med ångest (speciellt om jag i drömmen var medveten om att jag inte skulle dricka, men gjorde det ändå).

Men om det är till någon tröst så försvann de efter några månader, skulle säga att de i princip var helt borta efter ett år.

Så sjukt. Jag har aldrig tänkt så men kände igen mig totalt i detta!

Ja, det kanske är så.

Beroendet är som en "slug demon" man har inom sig, som lurar i skuggorna och drar i trådar som får oss att bli en marionettdocka.

Har varit helt nykter nu i 12 dagar. Nästan lite av en slump. Började med att inte dricka på vardagarna veckan jag slutade, sen sket jag i det under den helgen och sen har det trummat på. Sjukt att man själv är stolt över 12 futtiga dagar haha men sjukt nog minns jag inte när jag var HELT nykter i 12 dagar sist... Måste varit år sen!

Bra jobbat!

Nej, det är ganska läskigt att tänka på sådant. Jag kom fram till att när jag slutade dricka, så var det första helnyktra veckan på drygt 20 år.